Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, ”brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas ”no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Flyttade häckplantor

Vad gör man med slokande häckplantor?
Vår nysatta häck slokar. Eller rättare sagt den slokar efter en dag med sol. När den får vatten fram mot kvällen blir den fin igen men sedan händer det igen nästa dag.
Se dagens Youtube-klipp där jag berättar om varför och vad man kan göra för att häckplantorna ska etablera sig bättre.

Är kantnepeta kattmynta?

I kväll har jag börjat plantera ut några av alla de perenner jag sått i våras. Det känns roligt och förväntansfullt att få se hur de kommer att ta sig!
Cirka 80st perenner blev planterade och jag förvånades över hur stora och långa en del hade hunnit bli utan att jag insett det.
Ett stort antal plantor av stäppsalvia Salvia ‘West-Friesland’  (längst fram på bilden), kryddsalvia Salvia officinalis, vit solhatt Echinacea ‘Alba’ och kantnepeta av två olika sorter, Nepeta racemosa och Nepeta x Faaseenii i ljust lilablå och vitt blev planterade.

Jag har inte tänkt på hur mycket katter gillar nepeta!
Vår ena katt Tussen blev formligen tokkär i nepetans långa, doftande rankor och gosade ohämmat med dem.
Kantnepeta är släkt med Nepeta cataria som kallas kattmynta på svenska och är väl om möjligt ännu mer begärlig för katter.
Så kantnepeta och kattmynta är alltså olika sorter.

Plantera häck

En häck kan användas för att skilja av, skapa insynsskydd eller för att ge lä. Den ger också en rumskänsla och är som trädgårdens väggar.
På våren är det rätt tid att plantera häck och här får du tips om hur! 

Nu är det snudd på för varmt på dagarna för att plantera barrotshäck här i Halland men de de svala nätterna gör det ändå möjligt att hålla nyplanteringar fuktiga. Barrot betyder att plantan grävts upp ur jorden och varit i det tillståndet fram till planteringen. För vår del fick de stå i blöt i hinkar i väntan på plantering men i handeln kylförvaras de i regel. Krukodlade häckplantor går att plantera när som då de inte är lika känsliga för flytt men på sommaren är de också svåra att hålla fuktiga.

Vi har vi satt en blandad syrenhäck av Syringa vulgaris mot vägen. Den består av varannan vit varannan lilablommande planta och med tiden kommer de via sina rotskott att vara helt blandade. När de vuxit på sig kommer de skapa en underbart doftande blomstervägg i maj.
Det var hos vår ena granne vi fick plantorna då hon hade ett överflöd av rotskott som hon gärna delade med sig av. Lycka!

Syringa vulgaris är sådan till växtsättet att den gärna och hela tiden skjuter rotskott. Det gör att häcken blir tät och fyllig men också att den kan ge sig iväg alldeles för mycket i bredd. Hos oss kommer vi ha gräs innanför och utanför, mot vägen, så vi kommer automatiskt att klippa bort ovälkomna rotskott.

Så här planteras en häck lätt och snabbt:

Förbered jorden så du har en lucker ”ränna” att plantera i. Blanda i brunnen kogödsel eller kompostjord med den befintliga jorden för att få en bra start. Förbättra vid behov med harpad matjord för att få en mer lättarbetad jord.
Vissa plantor vill ha mer gullande för att komma igång och trivas medans Syringa vulgaris kräver mycket lite.

Sätt upp ett riktsnöre med hjälp av två pinnar som sätts i början och slutet av häckens placering. Tänk på att häcken kommer att växa på bredden så du lämnar plats för tillväxt.

Jag brukar lägga ut plantorna på en lång rad för att få överblick att de räcker och för att det ska gå smidigt. Förutsatt för den metoden är att solen inte gassar och torkar ut de känsliga rötterna.
För de flesta häckar beräknas en åtgång av tre plantor/meter, vid plantering av små exemplar, för att häcken snabbt ska bli tät. 

Gör ett hål med spaden. Stoppa ned plantan så att rötterna hamnar i samma nivå som de stått i förut. Det syns i regel som olika bruna nyanser där rot möter stam.

(Sambon börjar bli en van modell och är samarbetsvillig:)

Fyll på med jord runt om och tryck till lätt intill så plantans rötter får kontakt med jorden.
Vattna regelbundet. Känn efter med ett finger en bit ned i jorden för att veta hur pass mycket fukt som finns för ofta når fukten bara en bit ned i ytan när jorden är torr.

Gödsla häcken en gång under sommaren med pelleterat hönsgödsel, Algomin Ekogödsel, eller annan naturgödsel för att gynna mikrolivet och dina plantor.

Lycka till med din nya plantering!

Dags att dela perenner

Innan sommarvärmen kommit och perennerna bara hunnit sticka upp ovanför jordytan är det dags att dela dem där så behövs eller önskas. Ett bra sätt för att förnya bestånden och tillfredställande att få fler av samma eller dela med sig av överflödet.

En gammal regel
Det finns en gammal tumregel som säger att de perenner som blommar på våren delas på hösten och de som blommar på hösten delas på våren. Det är en bra regel om man vill ha maximalt ut av sin växt vad gäller blomning.
För egen del brukar jag dela perenner när tillfälle ges oavsett vår eller höst. Då vet jag att det blir gjort. Sommartid går det också att dela och flytta perenner men då vissnar de lätt ned eftersom rötterna störs så växten inte kan kompensera vätskeförlusten. Rötterna brukar dock överleva i jorden och växten grönskar igen, om inte annat så till nästa vår.

Perenner
Med perenner menas växter som vissnar ned på hösten och kommer tillbaka på våren. Vissa blir förvedade i stammarna men de flesta är örtartade. Perenner kan växa på samma plats i många år och är därmed både en arbets- och pengabesparande investering. De flesta sorter mår bra av att ibland grävas om, delas och på så vis förnyas. Vissa arter, som exempelvis strandiris växer utåt så det blir tomt i mitten efter några år. Det blir då nödvändigt att göra en insats för att få dem täta och fina igen.
Pioner vill växa på samma plats i många år utan att bli störda för att blomma ymnigt. Mår en pion dåligt efter omplantering kan det bero på att den planterats för djupt.
Många perenner, som exempelvis stjärnflocka, höstanemon, julros och akleja, frösår sig så det finns små plantbebisar här och var nu på våren. Håll utkik och ta tillvara dem innan du börjar gräva i rabatterna.


Hostans toppiga skott är ätbara. Ta bort de yttersta fjällen och stek dem i smör med salt och vitpeppar. En delikatess!


Hostor har hårda och kompakta rotsystem. Dela dem lättast med en vass spade med rak kant. Jag tycker det går lättast med spaden vänd mot mig, som på bilden.

Dela dina perenner så här!
•Gräv upp perennerna, försök att få med så mycket rötter som möjligt, och dela dem till mindre bitar med en vass spade. En fintandad såg kan också fungera men blir otjänlig till annat efter kontakt med jord och stenar. (För att kunna delas så här måste perennen ha flera stammar från jorden.)
•Varje planta behöver få med sig en bit av rotsystemet. Rötterna skadas alltid vid en sådan här åtgärd och vissa blir till och med kluvna men det brukar vara något problem.
•Jordförbättra gärna rabatten med kompost eller brunnen kogödsel innan återplanteringen.
•Plantera de delade plantorna i samma djup som de växt innan.
•Tryck till jorden lite lätt runt om och se efter dem med vatten så de inte torkar ut innan de hunnit etablera sig.

Tips!
I Falkenberg anordnar trädgårdsföreningen Uppsticklingarna varje vår och höst en växtmarknad.
Lördag den 12 maj är det dags kl 09:00-13:00 på ICA-Kvantums parkering.

Trädgårdstips i Harplinge!

Under lördagen hade Harplinge Lantmän en ”Vårdag” för alla kunder.
Solen sken, det bjöds på varmkorv, kaffe och kaka och dessutom en säck jord per hushåll. Livemusik, aktiviteter och utställare tillsammans med en värmande sol skapade stämning bland mängder av besökare.

Jag  varpå plats för tredje året i rad för att ge kunderna trädgårdstips och det blev många härliga trädgårdssamtal och ritade rabattförslag.

Så prydnadsgräs!

Gör som jag, så prydnadsgräs! Inte alls så svårt som jag har trott och tänk så fint det kommer att bli med dem i trädgården!

I år har jag för första gången prövat på att så några olika prydnadsgräs.
Jag hade förväntat mig att de kanske skulle vara svårflirtade men har nu fått en glad överraskning när två av tre sorter har tittat upp!
Fröerna är köpta hos Örtagårdens Plantskola dit länkar med bilder av gräsen går.
Där finns också andra sorters fröer och deras specialitet är chilifröer och de har helt underbara beskrivningar till varje sort!
Först ut var guldskäggsgräs, Sorghastrum nutans som kan bli uppemot 90cm med ax. Gräset skimrar i brons och ser ut att bli riktigt läckert!

Så smått börjar också Miscanthus sinensis att gro, glansmiskantus. Underbart gräs som blir knappt två meter med rosarött skimrande vippor. 
Sådden av hängstarr, Carex pedula syns det dock inget av ännu så jag vänarlängtar.
Gräs skiljer sig från andra växter för de har bara ett hjärtblad. Så tunna tunna men växer på sig ganska fort nu.


Jag sådde gräsen för ett par veckor sedan i små såkrukor av plast.
Två tredjedelar fyllde jag med planteringsjord och en tredjedel med såjord.
Sedan strödde jag ut de pyttesmå fröna över utan och siktade, med en hushållssil, ett tunt lager såjord över fröna. (Läs mer om det här!)
Krukorna satte jag i ett tråg och vattnade dem underifrån.

Ytan håller jag fuktig med en vanlig stänkflaska. Mycket användbar!
Odla dekorationsgräs du med! Börjar du nu kommer de igång lite senare men det gör inget i det långa loppet.

Välkommen till föreläsning!

På onsdag kväll den 25/4 kl 18:00 i Hemvärnsgården Falkenberg är alla som vill hjärtligt välkomna till att lyssna till min föreläsning Trädgård för alla.
Med tips, trädgårdsberättelser och bilder berättar jag om hur du kan skapa en ombonad trädgård.

Föreläsningen hålls genom trädgårdsföreningen Uppsticklingarna.
Inträdet är 50 kr för medlem och 80 kr för icke medlem.

Välkommen!  

Pelargoner på tillväxt

Pelargonerna frodas och de små skotten växer på sig fint. Nu behövs gödselvattning hela säsongen så de orkar blomma fint och vara frodigt gröna.

Nu har det gått ett tag sedan mina Mårbackapelargoner blev nedklippta och de har vuxit på sig fint och är knubbiga och frodiga. De är redo för en ny säsong med en mängd blommor i gammelrosa, perfekta mormorsväxter i ett burspråk, tycker jag. Så fort ombyggnaden och fönsterbrädor i färdiga i burspråket ska de få flytta dit men än så länge får det stå i odlingsrummet i ladugården.
Pelargoner är enkla att sköta om de får regelbunden vattning och näring när nu säsongen startar och de trivs i ljust fönster också utomhus på sommaren.
I den krukstorlek som mina pelargoner står i behöver de vatten varje dag när ljuset ökar, annars svarar de snabbt med gula blad.
Jag brukar gödsla mina krukväxter med flytande Algomin. Det är gjort av alger och ger en mycket bra näring med makro- och mikronäringsämnen. Det är lätt att dosera och till en början får mina pelargoner det en gång varannan vecka. Under sommaren tycker jag att de behöver näringsvattning varje vecka för att hålla igång blomning och fin bladtillväxt.
(Behöver dina pelargoner planteras om så läs mer här!)

Moderplantorna knubbiga och fina i bakgrunden och sticklingarna i småkrukor.

Av alla sticklingar jag tog blev det bara att jag satte några men som nu börjar komma igång fint i sina lerkrukor. Att jag valde lerkrukor beror på att jag tycker det är så fint men egentligen behålls fukten betydligt bättre och jämnare i plastkrukor så då är det lättare att få sticklingarna att ta sig. På grund av ojämn fukt har också mina sticklingar utvecklats långsamt.
Leran suger åt sig fukt och därför torkar jorden fortare i sådana krukor. Nya lerkrukor eller krukor som stått oanvända kan man med fördel lägga några timmar i blöt så de får suga åt sig vatten. 
Sticklingar är genetiska kopior av moderplantan! Coolt eller hur?