Rosorna i örtagården

Citat

Juni, en ljuvlig tid då mycket har börjat blomma i trädgården.
I örtagården trivs rosorna i den leriga jorden och har börjat blomma för fullt.
Här kommer ett axplock  från morgonens fotostund bland fläderdoft och humlesurr.

‘Nearly Wilde’


‘Nearly Wilde’ blommar med sina vackra enkla blommor. När de slår ut är de cerice för att senare blekna mot ljusrosa. De blir låga tacksamma rabattrosor. Ett exemplar hade tagit stryk av vintern men kom tillbaka fort och är nu i knopp. 

‘Ole’

Rosen ‘Ole’ blommar med ljusrosa rosor, lätt fyllda. När de slagit ut blir de nästan vita. En mycket söt näpen ros som blommar rikligt. 

Vildrosen
Vildrosen jag grävde upp som ett litet skott ur en häck jag rensade för tre år sedan har blivit enorm i år och börjat ta sig upp i ett träd. Blommar med myriader av vita öppna rosor under en kort men ljuvlig tid. De långa bågformade grenarna tror jag ska få hänga på stora bågar av armeringsjärn. Det kan bli en fin avslutning på örtagården.

En okänd liten ros o rosa blommar också fint just nu i örtagården och rosen ‘Sommerwind’ har galet mycket knoppar som inom kort kommer att slå ut.
Visste du att rosor går att äta? Rosbladen blir vackra strödda över en sallad. Blanda salladen först med olja och kryddor om så önskas innan rosbladen strös över för de är så känsliga. Bladen har olika karaktär och olika mycket smak. Ett kul inslag på middagsbordet, givetvis då från den giftfria trädgården.

Häcken


Runt örtagårdar brukar det finnas små välformade buxbomhäckar. Jag har valt att i stället plantera en häck med måbär, Ribes alpinum. De växer betydligt fortare, kostar mindre och är också de lätta att formklippa. För dig som bor i en kallare del av landet än jag är det bra att veta att måbär är härdiga ända upp till zon 8!

Tid för fläder

Det finns ätlig fläder och giftig fläder. Plocka rätt och använd den till saft och andra godsaker.

Fläder, gott till mycket

Fläder är en lättskött buske med både blommor och bär som går att använda till olika godsaker. Flädersaft av blommorna smakar sommar och helt underbart och läskar gott en varm sommardag.
Vanlig ätlig fläder går under det latinska namnet Sambucus nigra. De har flata flockblommiga blomställningar. Flockblommor betyder att varje blomma egentligen är sammansatt av en mängd små blommor som bildar en helhet.
Hinner du inte med blommorna så blir det gott att göra fläderkapris av de gröna omogna bären. (Recept återfinns på hemsidan www.deboragarden.se) Salt, sött, syrligt och i varje bär finns en liten kärna som gör dem krispiga att tugga. Ett gott tillbehör till middagen eller en annorlunda present att ge bort.
När bären mognar skiftar de mot grönlila och slutligen blir de mörkt svartlila. Även de går att använda till saft och sylt, vilket jag ska pröva för första gången i år. Småfåglar är också förtjusta i bären och får ett gott skydd i de storväxta buskarna.

Andra bladfärger
Vill du ha ett dramatiskt inslag i trädgården så finns det inom den ätbara gruppen av fläder några rödbladiga sorter. De blommar med ljusrosa, doftande blommor och har ett mörkt vinrött bladverk. Sorten ‘Black Lace’ har tunt flikiga blad och blir en vid buske medans sorten ‘Black Tower’ har bredare blad och blir pelarformig i växtsättet.
En mjukare framtoning, men också den med en snygg kontrastverkan mot trädgårdens alla gröna växter, har den gulbladiga sorten Sambucus nigra ‘Aurea’.
Alla buskarna är anspråkslösa och trivs, precis som den grönbladiga, i de flesta lägen i sol eller halvskugga.


Ätlig fläder är en förvedad buske med flata blomställningar.


Giftig druvfläder med toppiga blommor.

Giftig eller ätbar?
Den ätliga fläderns släkting druvfläder, Sambucus racemosa däremot är viktig att se upp med eftersom den är giftig.
Druvflädern blommar tidigare än vanlig fläder och har en toppigare form. Bären är först gröna för att sedan mogna och bli röda. Hos oss här i Bergvik har druvflädern redan blommat över för i år och börjat utveckla små bär men ett år blommade den och en vanlig fläder samtidigt och det kan förvilla. Den vanliga stod då i ett extra gynnsamt läge och var tidig med de första blommorna.
Har du möjlighet att klippa en gren av båda sorter så finns det även där en avslöjande detalj. Den vanliga flädern har vit märg medan druvflädern har brun. Det måste vara en grövre, förvedad gren du klipper för de unga skotten är ljusa inuti på båda sorter.
Druvfläder är också vanlig den ute i det vilda så var säker på vad det är du plockar.
Sommarfläder, Sambucus ebulus, är ytterligare en sort att se upp med. Örtartad och dryga metern hög. Påfallande lik vanlig fläder i men med röda ståndarknappar i blommorna och giftig.


Dags att plocka blommor och göra saft!

Flädersaft
40 st blomklasar
3 st ekologiska citroner
1½ l strösocker
50 g citronsyra
2 l vatten
1 st kanelstång

Gör så här:
Skölj blomklasarna. Skölj citronerna och skär dem i tunna skivor. Eftersom citronerna används hela med skal är det trevligast med obesprutade ekologiska citroner.
Koka upp vattnet och tag från värmen. Rör ned sockret i vattnet.
Blanda bomklasarna med citronskivorna, lägg i kanelstången och pudra över citronsyran. Häll på sockervattnet och rör om. Låt stå övertäckt i rumstemperatur i två dygn, rör om ett par gånger. Sila sedan saften genom en silduk och häll upp den på rengjorda glasflaskor. Förvara i kyl eller frys in.

Tips!
Av den koncentrerade citronsaften kan man göra flädergelé. Smakar underbart!

Design på terass

Plantera krukor med härligt somriga kombinationer!

Att trivas i sin utemiljö är inte bara förunnat de med trädgård. Balkong och terrass är väl så viktiga att komma ihåg och göra ombonade för en ökad trivsel
Idag kombinerade jag åtta stycken lerkrukor för en kunds räkning. De ska stå på en stor terrass i soligt läge. 
Jag ville ha ett tema med rosa och vinröda växter och prövade mig fram med många olika nyanser och växter innan jag blev nöjd. Det är inte bara blomfärg som spelar in. I de här kombinationerna är bladfärgerna minst lika viktiga och även bladform tittar jag på vid växtvalet.
Krukorna planterade jag på Felix Lundgren Plantskola i Falkenberg och hade då nära till både växter och jord. Anna som jobbar där och är en gammal kollega till mig föreslog lite lime i krukorna och jag tycker också att det satte lite extra sting i kombinationerna.

Söta Diascia i ljusrosa blom.
Den vinröda/rosa känslan kommer att bli betydligt starkare när palettbladen som planterats i flertalet av krukorna vuxit till sig. Nu var de bara cirka femton centimeter höga men sedan blir de uppemot fyrtio och ymniga i växtsättet.

Kombination ett, en hög och en lägre kruka.

Avenbok, en befintlig som jag planterat ett tidigare år och som får växa vidare.
Avenbok i kruka kan vara riktigt snyggt! Köp en välformad häckplanta och forma med tiden den till ett vackert träd. (Bakom en spaljé med växter som inte hör till.)
Heuchera ‘Lime Marmelade’
Heuchera ‘Fire Chef’
Heuchera ‘Blackberry Jam’, alunrot är ytterst användbar i samplanteringar!
Palettblad
Carex ‘Lime’
Diascia (som på bilden var väldigt törstig)
Hedera ‘Hibernica’
Pelargonium ‘Zonale’


Kombination två med en lägre och två högre krukor. De stora med samma plantering fast spegelvända.

Heuchera ‘Lime Marmelade’
Heuchera ‘Blackberry Jam’
Palettblad
Carex ‘Lime’
Diascia, i tre olika färger
Hedera ‘Hibernica’
Pelargonium ‘Zonale’
Actaea Simplex ‘Pink Spike’
Astrantia ‘Star of Love*
Bacopa
Cordyline, läckert vinröda blad, annuell


Kombination tre med låga krukor, två större och en mindre. De stora med samma plantering fast spegelvända.

Calamagrostis ‘Brachytricha’
Heuchera ‘Blackberry Jam’
Palettblad
Diascia, i två olika färger
Pelargonium ‘Zonale’
Bacopa

Tänk på att plantera relativt tätt när du planteras arrangemang som ska vara fina under en säsong. Det ska vara fylligt och härligt frodigt på kort tid.
Tänk på att ha en fiberduk eller tunn tygbit, exempelvis en bit av en gammal t-shirt, mellan bottenlagret av lecakulor och jorden. På så vis hålls de två materialen separerade och dräneringen kan fungera hela säsongen. 

 

Plantera buskar och rosor

Buskar ska planteras i samma djup som de stått i i krukan vid inköp. Rosor som är förädlade ska planteras tio centimeter under jord. Här kommer tips som hjälper dig lyckas vid planteringen!

Några planteringstips
De allra flesta buskar ska planteras i samma höjd som de stått i i sin kruka.
Om de är barrotade så brukar det synas en rand där jordytan gått som du kan följa.
Det är viktigt att kruka, väv eller annat emballage tas bort innan planteringen och att alla rötter hamnar under jord.
Tänk på att tjäle under vintern kan trycka upp nyplanterade växter, speciellt om trädgårdslandet varit nyanlagt och jorden också sjunkit ihop något.
Tryck till lite lätt runt busken med en fot efter planteringen. Då får rötterna en god kontakt med jorden och busken ”sätter sig”.
Det är bra om det finns en lite fördjupning i jorden runt busken så vattnet inte rinner bort utan kan komma busken tillgodo. När busken etablerat sig fylls mer jord på inunder den.
Obs!
Om det är torrt i marken är det viktigt att först vattna i gropen innan växten planteras.

Här kan du se en liten film när jag planterar en Buddleja daviidi, syrenbuddleja, som beskriver hur det går till.

Rosor däremot ska planteras djupt. 

Titta på bilden ovan där grenarna möter roten. Knölen du ser där är rosens okuleringsställe och finns på alla rosor som inte växer på sin egen rot. Okulering betyder enkelt beskrivet att ett så kallat öga av en rossort har opererats in på en härdig rosrot. Där bildas sedan grenar och det blir en förtjockning. Det stället på okulerade rosor är känsligt för kyla och bör planteras tio centimeter under marknivå för att rosen ska bli härdig och tuffare mot kyla.
Att plantera en ros så djup som redan fått blad och kanske till och med rosor inför köpet kan kännas konstigt men rosen tar inte skada av att få blad och blom under mark, tvärt om så kommer den att må bättre i längden.
Ibland har rosor som köps i kruka också ett nät av metall runt jorden. Det ska också tas bort för att rosen ska få fri framfart för sina rötter.

Kom ihåg!
Allt emballage ska bort på alla växter vid plantering. Många hävdar att säckväv och metallnät kommer att vittra sönder innan rötterna behöver ut men det stämmer inte. 
Jag har sett många fall av växter som haft metallnät kvar i många år. Rötterna utvecklas snabbt och stöter de på hinder så kommer de utvecklas dåligt och i värsta fall börja växa runt i cirkel. Det innebär att stora buskar och träd inte får ett ordentligt rotsystem att hålla sig fast med i marken.

Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, ”brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas ”no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Flyttade häckplantor

Vad gör man med slokande häckplantor?
Vår nysatta häck slokar. Eller rättare sagt den slokar efter en dag med sol. När den får vatten fram mot kvällen blir den fin igen men sedan händer det igen nästa dag.
Se dagens Youtube-klipp där jag berättar om varför och vad man kan göra för att häckplantorna ska etablera sig bättre.

Är kantnepeta kattmynta?

I kväll har jag börjat plantera ut några av alla de perenner jag sått i våras. Det känns roligt och förväntansfullt att få se hur de kommer att ta sig!
Cirka 80st perenner blev planterade och jag förvånades över hur stora och långa en del hade hunnit bli utan att jag insett det.
Ett stort antal plantor av stäppsalvia Salvia ‘West-Friesland’  (längst fram på bilden), kryddsalvia Salvia officinalis, vit solhatt Echinacea ‘Alba’ och kantnepeta av två olika sorter, Nepeta racemosa och Nepeta x Faaseenii i ljust lilablå och vitt blev planterade.

Jag har inte tänkt på hur mycket katter gillar nepeta!
Vår ena katt Tussen blev formligen tokkär i nepetans långa, doftande rankor och gosade ohämmat med dem.
Kantnepeta är släkt med Nepeta cataria som kallas kattmynta på svenska och är väl om möjligt ännu mer begärlig för katter.
Så kantnepeta och kattmynta är alltså olika sorter.

Plantera häck

En häck kan användas för att skilja av, skapa insynsskydd eller för att ge lä. Den ger också en rumskänsla och är som trädgårdens väggar.
På våren är det rätt tid att plantera häck och här får du tips om hur! 

Nu är det snudd på för varmt på dagarna för att plantera barrotshäck här i Halland men de de svala nätterna gör det ändå möjligt att hålla nyplanteringar fuktiga. Barrot betyder att plantan grävts upp ur jorden och varit i det tillståndet fram till planteringen. För vår del fick de stå i blöt i hinkar i väntan på plantering men i handeln kylförvaras de i regel. Krukodlade häckplantor går att plantera när som då de inte är lika känsliga för flytt men på sommaren är de också svåra att hålla fuktiga.

Vi har vi satt en blandad syrenhäck av Syringa vulgaris mot vägen. Den består av varannan vit varannan lilablommande planta och med tiden kommer de via sina rotskott att vara helt blandade. När de vuxit på sig kommer de skapa en underbart doftande blomstervägg i maj.
Det var hos vår ena granne vi fick plantorna då hon hade ett överflöd av rotskott som hon gärna delade med sig av. Lycka!

Syringa vulgaris är sådan till växtsättet att den gärna och hela tiden skjuter rotskott. Det gör att häcken blir tät och fyllig men också att den kan ge sig iväg alldeles för mycket i bredd. Hos oss kommer vi ha gräs innanför och utanför, mot vägen, så vi kommer automatiskt att klippa bort ovälkomna rotskott.

Så här planteras en häck lätt och snabbt:

Förbered jorden så du har en lucker ”ränna” att plantera i. Blanda i brunnen kogödsel eller kompostjord med den befintliga jorden för att få en bra start. Förbättra vid behov med harpad matjord för att få en mer lättarbetad jord.
Vissa plantor vill ha mer gullande för att komma igång och trivas medans Syringa vulgaris kräver mycket lite.

Sätt upp ett riktsnöre med hjälp av två pinnar som sätts i början och slutet av häckens placering. Tänk på att häcken kommer att växa på bredden så du lämnar plats för tillväxt.

Jag brukar lägga ut plantorna på en lång rad för att få överblick att de räcker och för att det ska gå smidigt. Förutsatt för den metoden är att solen inte gassar och torkar ut de känsliga rötterna.
För de flesta häckar beräknas en åtgång av tre plantor/meter, vid plantering av små exemplar, för att häcken snabbt ska bli tät. 

Gör ett hål med spaden. Stoppa ned plantan så att rötterna hamnar i samma nivå som de stått i förut. Det syns i regel som olika bruna nyanser där rot möter stam.

(Sambon börjar bli en van modell och är samarbetsvillig:)

Fyll på med jord runt om och tryck till lätt intill så plantans rötter får kontakt med jorden.
Vattna regelbundet. Känn efter med ett finger en bit ned i jorden för att veta hur pass mycket fukt som finns för ofta når fukten bara en bit ned i ytan när jorden är torr.

Gödsla häcken en gång under sommaren med pelleterat hönsgödsel, Algomin Ekogödsel, eller annan naturgödsel för att gynna mikrolivet och dina plantor.

Lycka till med din nya plantering!

Dags att dela perenner

Innan sommarvärmen kommit och perennerna bara hunnit sticka upp ovanför jordytan är det dags att dela dem där så behövs eller önskas. Ett bra sätt för att förnya bestånden och tillfredställande att få fler av samma eller dela med sig av överflödet.

En gammal regel
Det finns en gammal tumregel som säger att de perenner som blommar på våren delas på hösten och de som blommar på hösten delas på våren. Det är en bra regel om man vill ha maximalt ut av sin växt vad gäller blomning.
För egen del brukar jag dela perenner när tillfälle ges oavsett vår eller höst. Då vet jag att det blir gjort. Sommartid går det också att dela och flytta perenner men då vissnar de lätt ned eftersom rötterna störs så växten inte kan kompensera vätskeförlusten. Rötterna brukar dock överleva i jorden och växten grönskar igen, om inte annat så till nästa vår.

Perenner
Med perenner menas växter som vissnar ned på hösten och kommer tillbaka på våren. Vissa blir förvedade i stammarna men de flesta är örtartade. Perenner kan växa på samma plats i många år och är därmed både en arbets- och pengabesparande investering. De flesta sorter mår bra av att ibland grävas om, delas och på så vis förnyas. Vissa arter, som exempelvis strandiris växer utåt så det blir tomt i mitten efter några år. Det blir då nödvändigt att göra en insats för att få dem täta och fina igen.
Pioner vill växa på samma plats i många år utan att bli störda för att blomma ymnigt. Mår en pion dåligt efter omplantering kan det bero på att den planterats för djupt.
Många perenner, som exempelvis stjärnflocka, höstanemon, julros och akleja, frösår sig så det finns små plantbebisar här och var nu på våren. Håll utkik och ta tillvara dem innan du börjar gräva i rabatterna.


Hostans toppiga skott är ätbara. Ta bort de yttersta fjällen och stek dem i smör med salt och vitpeppar. En delikatess!


Hostor har hårda och kompakta rotsystem. Dela dem lättast med en vass spade med rak kant. Jag tycker det går lättast med spaden vänd mot mig, som på bilden.

Dela dina perenner så här!
•Gräv upp perennerna, försök att få med så mycket rötter som möjligt, och dela dem till mindre bitar med en vass spade. En fintandad såg kan också fungera men blir otjänlig till annat efter kontakt med jord och stenar. (För att kunna delas så här måste perennen ha flera stammar från jorden.)
•Varje planta behöver få med sig en bit av rotsystemet. Rötterna skadas alltid vid en sådan här åtgärd och vissa blir till och med kluvna men det brukar vara något problem.
•Jordförbättra gärna rabatten med kompost eller brunnen kogödsel innan återplanteringen.
•Plantera de delade plantorna i samma djup som de växt innan.
•Tryck till jorden lite lätt runt om och se efter dem med vatten så de inte torkar ut innan de hunnit etablera sig.

Tips!
I Falkenberg anordnar trädgårdsföreningen Uppsticklingarna varje vår och höst en växtmarknad.
Lördag den 12 maj är det dags kl 09:00-13:00 på ICA-Kvantums parkering.