Hållbart odlad hortensia är ett smart val!

Hortensian Hydrangea Forever & Ever är ett smart val för dig som vill ha mycket och lång blomning i din trädgård. Den blommar både på gamla och nya skott vilket är ett stort plus, särskilt om vintern blir tuff och de gamla skotten fryser tillbaka. Det här är ett återkommande problem för många trädgårdsägare med äldre sorter av hortensia vilka i regel bara blommar på gamla skott.
Busken trivs lika bra i kruka som på friland men växer på sig fortare på friland. Den blommar med sammansatta utsökta små blommor som tillsammans skapar jättestora välformade blomklasar. Blommorna skiftar i färg, dels från sommar till höst men också beroende på surhetsgraden i jorden. Ett lägre pH ger blå blommor och ett högre gör att de skiftar mot rosa. Min buske fick jag på försommaren och har i år fått växa utomhus i en kruka och kommer även att få övervintra i den, här i zon 1.
Blommorna på min buske har växlat i färg från babyblå till en vacker höstfärg i lime med vinröda kanter.


En blomklase räcker för att göra en härlig bukett!
Visste du att den här sorten odlas på ett hållbart sätt för människa och natur? Smart!

Föreläsning på bokmässan

I år var det dags igen för mig att föreläsa på Bokmässan i Göteborg.
Förra året hann jag inte på grund av flytt och renoveringar men i år var jag på plats under fredagen och lördagen.
Jag föreläste om Trädgård för alla. Genom en resa med bilder och berättelser ville jag locka åhörarna att inspireras av andras trädgårdar och av min. Titta på hur andra har gjort eller lära nytt om trädgård på något annat sätt som exempelvis genom att gå en studiecirkel, gå med i en trädgårdsförening eller liknande.
Som jag många gånger tidigare har sagt så tycker jag att trädgård framför allt är en känsla.
En känsla att få ta hand om växter och se dem växa och att trädgård också handlar om dofter, smaker och ljud. Alla fyra sinnen.
Har man ingen trädgård, balkong eller farstukvist kan faktiskt trädgård vara krukväxter inomhus. Kanske en örtagård i köksfönstret. Trädgård för alla helt enkelt!

Gunnel Carlsson var som vanligt en fantastisk konferencier på Trädgårdsscenen och bjöd själv också på många berättelser. Hon ville göra alla medvetna om att det nästa år den 1 juli är Tusen Trädgårdar över hela landet. Då öppnar mängder med privatpersoner upp sin trädgård för besökare och det är helt gratis att deltaga både som trädgårdsvisare och trädgårdstittare. Ett jätteroligt event med en mängd olika trädgårdar. För dig som blir intresserad finns här en länk: http://www.tradgardsriket.se/
Trädgårdsscenen var gjord av innovativa trädgårdsfantasten Tony Johansson.

Höstsådd blev mull

Till alla er som följt min höstsådd!
Här på gården håller vi nu på att bygga ut huset. Det medför att många växter blir uppgrävda och måste byta plats för att inte stå i vägen där avlopp ska dras och maskiner ska fram Dessutom var odlingslådorna i vägen för att traktorgrävaren skulle få plats att komma upp så tyvärr fick de pallarna tas bort och jorden öste jag ned i en ny planteringsbädd. Så höstsådden blev mull.
I den nya bädden, där det tidigare varit gödeselplatta, växer nu hallonen som blivit flyttade, bärbuskar och lite annat smått och gott. Ofta kan förändring leda till något bra och nya idéer!
I lådorna bakom, mot väggen, växte alla tomatplantor. Där har vi nu lagt på ett lager kogödsel och nästa år kommer där växa ärtor och bönor har jag tänkt. Tomatplantornas blad drabbades av potatisbladmögel. Jag trodde att tomaterna skulle gå att rädda men av tio kilo plockade tomater kunde vi bara äta max et kilo för de andra var redan smittade visade det sig och fick bruna rötfläckar. Tråkigt men lärorikt. Frågan är om det blir tomater nästa år, och ja, det blir det nog troligen ändå.
Trädgård ger nya möjligheter och det finns tomatsorter som är mer resistenta. Kanske kommer jag att odla dem. Nästa år vill vi nämligen också odla massor med potatis och de kan smitta tomaterna men bladmögel.
Välkomna att i stället för att följa höstsådd, följa allt annat som händer:)

Godaste mangolden är kramad!

I år har jag odlat mangold och den har vuxit helt galet bra!

Jag har sått en sort som är flerfärgad i bladskaft och nerver och heter Beta vulgaris ‘Bright Lights’. Visst är den Jätteläcker?! Bladnerverna i de buckliga bladen är nästan overkligt vackra! Både små och stora blad går bra att använda. Jag har haft dem i sallad, steka och stuvade men nu på höstkanten har jag börjat massera den och ojojoj så gott det blir!
Så här gör jag:
Jag plockar en rejäl bunt med blad som jag skär bort bladskaften på och sedan finstrimlar jag dem. Jag lägger strimlorna i en skål och ringlar över olivolja (självklart extra virgin ekologisk kallpressad som är betydligt hälsosammare än den varmpressade) och äppelcidervinäger, pressar sedan över en vitlöksklyfta och kryddar med nymalen svartpeppar och salt. Sedan kramar/masserar jag salladen med händerna tills den är sladdrig. Då suger mangolden åt sig smakerna suveränt och det blir saftigt och gott.
På det här viset minskar volymen radikalt så plocka mycket om du vill göra på samma vis. Ett fiffigt sätt att få i sig mycket råkost och det blir gott med alla slags grönsaker.
Mangold lär gå att övervintra med täckning och på så vis gå att skörda tidigt på året. Vi får se om jag lyckas med det!

Nu tittar sådden upp!

Nu tittar de upp, de första små hjärtbladen!
Hjärtblad är de första bladen som kommer ur ett frö. De kickar igång fotosyntesen så växten kan fortsätta sin utveckling. Hjärtbladen kan se olika ut som du kan se här nedan. Jag tycker hjärtblad är en härlig benämning och mycket beskrivande vad de har för uppgift! Efter dem kommer karaktärsbladen, de blad som är växtens karakteristiska blad.
         
Redan efter fem dagar grodde frön av Pak Choi, bild till vänster. Rödbetsfröna, bild till höger, som är sådda alldeles bredvid och sticker upp sina hjärtblad mellan högresta plantor av sallat som gett skört hela sommaren. Kanske ska de nu rensas bort och ge plats åt rödbetsblasten i stället.

På de andra två odlingsytorna lade jag på duk för några dagar sedan för att göra det lite extra ombonat och varmt för de små fröna. Igår när jag lyfte på duken såg jag till min glädje att allt grott utom den asiatiska bladgrönsaken Tatsoi.

För dig som är intresserad av odling och hur fort frön gror finns det ett groningstabell att titta på hos företaget Runåbergs fröer på deras hemsida. Klicka på länken nedan för att komma dit: https://www.runabergsfroer.se/?a=47

Sen sådd av bladgrönt ger långvarig glädje

Välkommen till dig som vill följa min odling av flertalet bladväxter, sådda på sensommaren! Mina frön fick jag ned i jorden i söndags, den 27 augusti, och väntar nu spänt på att de ska komma upp. Kanske har du också sått bladgrönsaker nu och då kan du få tips via bloggen.
Jag sådde blad på alla platser där jag tidigare hade haft någon annan gröda och som nu gapade tomma. Intill malabarspenaten sådde jag Pak Choi,
mellan salladsplantorna sådde jag rödbetor,
bredvid mangolden sådde jag Machésallat eller så kallad vintersallat, och bredvid bladamaranten som ännu står fin att skörda av sådde jag Tatsoi och vinterportlak.
Jag har i dagsläget valt att låta bli att lägga fiberväv på min sådd. Väjer du att göra det på din sådd kommer det troligen att gro lite fortare.
I natt hade vi ett riktigt oväder med åska och hällande spöregn här i Bergvik. Jag tänkte på mina nysådda frön att nu rinner nog allt iväg men till min glädje såg odlingsytorna lika fina ut idag som igår!

Dags att så nytt bladgrönt!

Hösten nalkas och det är lätt att tro att odlingssäsongen är förbi. Men icke! Nu är det tid att så nytt bladgrönt på tomma ytor i trädgårdsland, rabatt och kruka.

Passa på nu att så asiatiska bladgrönsaker som tål lägre temperaturer och sorter med relativt kort kultiveringstid. Våga prova dig fram, det värsta som kan hända är att jorden förblir tom med då har du ändå försökt och haft chansen att lyckas. Trots att många bladgrönsaker inte har anvisningar på fröpåsarna att kunna sås sent på säsongen går det i regel utmärkt. Kryper temperaturen nedåt mot minus kan sådden fördelaktigt täckas med en tunn fiberväv som skyddar de små skotten mot kyla och de första frostnätterna.
Är jorden på odlingsytan näringsfattig efter sommarens grödor är det bra att mylla ned brunnen gödsel eller kompost.
Så fröna enligt rekommenderat sådjup, mylla över jord och vattna. Vid mycket torr jord kan det vara en god idé att vattna igenom den innan sådd.
När fröna kommit i marken är det bara att utrusta sig med ett visst mått av tålamod och vänta. Även i detta skede kan fiberduken hjälpa genom att sådden får det lite varmare och kan gro fortare.  Se till att sådden inte torkar ut för då kan de små fröna dö men de vill heller inte ha det för vått.
En kruka eller balkonglåda kan också rymma många blad så bara fantasin sätter gränserna för var du kan odla. Om det är svårt att hitta fröer i butik finns det många fröfirmor på nätet med snabb leverans. Där hittar du lätt de sorter jag nämner idag och du kan läsa mer om dem och följa min sådd av dem här på bloggen.

Rödbeta
En bra rotsak som kan sås för att skörda bladen som sallat. Så tätare än vad som nämns på fröpåsen eftersom det inte är roten du vill åt. Woka bladen eller ät dem råa i sallat. Tänk på att små barn under ett år inte kan bryta ned nitratet som finns i bladen.
Pak Choi
En fräsch och tålig kålsort vars namn betyder vit grönsak och kallas också för sellerikål. Bladen är gröna med vita breda, något uppsvällda stjälkar. Goda att äta råa och tillagade, perfekta att plocka när bladen är små. Skyddas mot frost.
Machésallat

Den här bladgrönsaken kallas också vintersallat. Den tål en del minusgrader och går därför att skörda under en lång period. Får den skydd av till exempel snö kan den stå grön och fin även under vintertäcket och komma igång tidigt nästa år. Skörda hela plantan som små bladrosetter eller ta enstaka blad så fortsätter plantan att växa.
Tatsoi
Ytterligare en asiatisk bladgrönsak som blivit populär att odla. Den växer i fina vida bladrosetter med runda mörkt gröna blad. Tål uppemot tio minusgrader och lämpar sig därför mycket väl att sås nu. Skörda enskilda blad eller hela plantan.

Krönikan är publicerad i Falkenbergs Posten https://www.falkenbergsposten.se/

Sensommar och skörd

Det är en ynnest att få skörda egna grönsaker och intressant att undan för undan få lära mig mer om hur, varför och när allt sker i trädgården.
Odlat har jag gjort i sådan ytterst liten skala tidigare eftersom vi bodde i lägenhet och bara hade en liten lånad plätt att odla på. Plätten fylldes snabbt med egenodlade perenna örter, som fick växa på sig och vips var där knappt någon plats kvar till odling.
Nu när jag har en hel avstyckad gårds yta att leka med så ter sig möjligheterna oändliga!
I år består odlingsytan i stort sett bara av pallkragar men det är tydligt att det inte kommer att räcka till nästa år.
Det närmsta jag planerar är en bäravdelning med olika vinbär, krusbär, hallon och jordgubbar. Jordgubbarna har växt lite huller om buller bland andra växter men härom veckan grävde jag upp dem och satte dem i rader, i väntan på sin rätta plats. Det blev lite mer överskådligt så.
Hallonplantor har vi fått ett helt gäng av vår goda granne. Jag klippte ned dem vid omplanteringen och funderade om de ens skulle komma att överleva på den nya temporära platsen i en backe där vattnet rinner rakt av, men nu står de frodigt gröna och jag ler varje gång jag ser dem.
Vinbärsbuskarna är nedgrävda i en klunga och krusbären står i kruka, så som ni kan förstå behöver bäravdelningen ta form.
Det som blev minst lyckat i odlingen i år var svartkål och Tatsoi. På dem härjade troligen jordloppor fritt och perforerade bladen med mängder av småhål. De levde loppan kan man säga. Bladen såg verkligen inte roliga ut men var fullt ätbara. Jag skördade hela plantorna och rensade bort rötterna. Sedan sköljde jag bladen och stekte dem i smör med salt och vitpeppar och efter den behandlingen syntes inte ett enda hål och de smakade hur gott som helst. Hade dock hellre fått skörda dem under lång tid och låtit svartkålen växa sig stor, men så kan det gå. Idag har jag i stället sått en ny omgång Tatsoi.
Sallaten har vuxit fint och ränt iväg på höjden. Utseendet spelar mig ingen roll utan jag är jätteglad att vi kan skörda sallat så gott som dagligen.

Dillen såddes för drygt en månad sedan och har tagit sig fint. En tacksam växt att så även nu om du har plats över. God i sallader!
  Mangolden växer megabra! Bladen är stora och vackert buckliga och det är blandade sorter jag sått så bladstjälkarna varierar i färg från vitt till gult och rosa. De är jättegoda i sallat med en vinägrett. Däremot kan jag inte alls fördra dem stekta. Jag prövade också att gräddstuva dem en dag men det var inte heller någon smaksuccé för min del. Märkligt då jag gillar det mesta inom grön mat! Så vad kan jag då göra med all härlig mangold när jag ogillar den varm? Kanske någon av er läsare har ett bra förslag?

Nu blommar hemodlade perenner!

Under försommaren planterade jag ut ett helt gäng med olika perenner som jag sått från frö och i princip allt har vuxit över förväntan. Från frö har jag bland andra drivit upp följande:

Anisisop Isop officinalis som är i blom (sticker upp bakom rosorna) och med blad doftande av anis när de vidrörs.

      
Vit solhatt (till vänster), Echinacea purpurea ‘Feeling White’ där vissa plantor vuxit på sig bra och fått fina blad medan andra är pyttesmå. Men de kommer troligen att komma igång fint nästa år. En stadig och dekorativ perenn.
Jättevädden 8till höger), Cephalaria giganthea, har fått ymniga blad och det blir spännande att se om den redan nästa år blir uppemot de 1,50 som de kan bli med stadiga stänglar och  citrongula blommor. På bilden, som gjorde att jag beställde den sorten, såg dock blommorna snarare ljust limefärgade ut än citrongula som nämns på fröpåsen så det blir spännande att se hur de blir.


Stäppsalvia Salvia superba ‘West-Friesland och en rosablommande sort som heter Salvia nemorosa ‘New Dimension Rose’ har tagit sig mycket bra och är redan i blom.

Den ynkligaste växten just nu är en planta av lakritsrot som jag tittar till då och då. Den består av en supertunn stjälk och några blad.Hoppas den övervintrar men kräver ordentlig täckning tills den vuxit på sig.

Du kan läsa mer om växterna i örtagården på nätmagasinet DAGG genom att klicka på den här länken: http://www.magasindagg.se/

Sticklingar av vin

I våras fick jag några rankor av vinet Solaris från en bekant.
Jag kapade upp dem till sticklingar på cirka tio centimeter och några stack jag inne i kruka men de flesta stack jag ute direkt i marken under en ros. Även de tjockaste pinnarna fick komma ned i jorden trots att jag var tveksam till att de skulle ta sig.
Inne i vanlig rumstemperatur med tilläggsbelysning tog sig knappt hälften av sticklingarna men ute tog sig så gott som alla.
Kontentan efter att jag förökat flertalet olika buskar och rosor är att de sticklingar som sticks ute etablerar sig mycket lättare. Det viktiga är att de inte torkar ut.

Vinet Solaris är enligt givaren ingen god druva att äta direkt utan en sort att göra vin av och trots min ytterst sparsamma vinförbrukning tycker jag ändå att eget vin låter spännande att göra. De här sticklingarna ska nu få stå kvar på samma plats till nästa år så de hunnit bilda fina rötter. Redan nu kan de i och för sig flyttas men det finns ingen given ny plats för dem.
Ett tips! Sticklingar kan till en början se mycket fina ut och utveckla blad. Det beror i regel på lagrad energi i sticklingarna och rötterna kanske bara är på gång att börja bildas. Så låt sticklingar stå orörda en tid för att vara säker på att de fått fina rötter.