Julrosor blommar på vintern

En bit från farstukvisten har jag planterat två plantor av Helleborus niger, julros, som just är på väg att slå ut sina vita, vackra blommor. De är verkligen som små mirakel där de står och trotsar kylan!

Växtplats och blomning
Julrosor blommar under vinterhalvåret. Det kan variera lite när de första blommorna slår ut beroende på placering, väderlek och sort. Blir det för kallt kan blommorna nicka till men reser sig snart igen vid mildare bättre väder.
Bäst trivs julrosor i lätt skugga, som exempelvis framför högre buskar eller i lundmiljö, så kanske blir det en flytt för mina då de står helt öppet. Räddningen kan vara att vår jord är lerhaltig och ofta håller en liten fuktreserv trots torka. Viktigt är dock att julrosor inte står på blöta platser. De trivs i kalkrika jordar och jag läste just ett tips om att lägga äggskal runt dem så hädanefter hamnar äggskalen i en särskild bunke, ämnad för julrosorna.
Etymologi
Namnet Helleborus betyder nysrot som växten kallades förr och ordet niger betyder svart och syftar på de svartfläckiga och giftiga rötterna. Pulver av roten gav nysningar och roten användes även av grekerna för att bota sinnesförvirring, står det i Jens Corneliusons ovärderliga bok Växternas namn.
Förökning
Julrosor frösår sig lätt (i alla fall här i södra Sverige). Håll utkik efter småplantor och flytta dem om så behövs till ny plats eller ge bort som fin gåva.
Fröna tar lång tid på sig att gro så noggrann rensning kan försvåra. Det kan då vara lättare att fröså julrosorna i kruka utomhus direkt när fröna mognat under försommaren.

Julgran med gamla anor

Traditionen med en gran till jul har gamla anor och med granen blir många tusen insekter fripassagerare in i våra hem.

Traditioner
Förr i tiden ansågs gröna grenar skydda mot onda andar och annat oknytt. Därför var det lämpligt i juletid att kring hus och farstukvistar dekorera med granar och granris på olika sätt.
Traditionen med klädd julgran inomhus har sitt ursprung från 1500-talets Tyskland. Den fanns då i välbärgade hem och dess storlek samt dekorationer av allehanda godsaker och stearinljus var ståndsmässiga faktorer. Först i mitten av 1800-talet blev julgranen en allt mer vanlig syn i de svenska hemmen. I de stugorna var granarna små och kunde alternativt hängas från taken för att få plats.
Nu för tiden beräknas cirka tre miljoner hushåll i Sverige årligen ha julgran och därtill kan läggas alla de hem som använder konstgjorda granar. Stearinljusen har bytts ut mot elektriska slingor vilket underlättat säkerhetsmässigt och många granar kläs med modemässigt pynt i senaste look.

Insekter och etylen
När julgranen tas in öppnar vi hemmet för tio tusen nya inneboende. Så många småkryp är det som följer med varje gran och det rör sig om allt från kvalster, osynliga för blotta ögat, till spindlar och olika insekter. De vaknar upp från sin vintervila när de kommer in i stugvärmen men som tur är vill de flesta ändå vara kvar i granen och har dessutom svårt att klara av den torra inomhusluften. Ett tips för att reducera det antal fripassagerare som ändå kan tänkas lämnar granen är att skaka av den utomhus efter att den tinat upp.
Granar släpper ifrån sig etylengas, precis som frukt och grönsaker gör. Gasen får blommor att vissna och blomma över i förtid vilket är bra att tänka på när gran, blommor och frukt ofta står i närheten av varandra under julen.

Tips för en fin gran
•Ju färskare huggen gran desto längre kommer den att hålla sig fräsch.
Har granen stått i minusgrader hela tiden efter nedsågningen håller den sig i regel fin ändå eftersom den gått in i en viloperiod under vintern.
•Inför intagandet av granen så börja med att såga av ett par centimeter av stammen så det blir en ny snittyta. Bäst är om stammen får plats i granfoten utan att täljas till eftersom vattenledningsbanorna annars kan skadas.
•Ställ granen i vatten, i ett svalt men frostfritt utrymme så den tinar långsamt. Sedan kan granen tas in och kläs.
•Tänk på att granen alltid måste ha tillgång till vatten. Välj en så rymlig granfot som möjligt.
•Vid hög rumstemperatur kommer granen att börja barra fortare.

Granfakta
Rödgran är en vanlig sorts julgran och heter Picea abies på latin. Ordet picea kommer från picis som betyder kåda och abies betyder barrträd.
Kungsgran är en ädelgran med Disneykarraktär. Den heter Picea nordmanniana på latin och har fått sitt namn efter den finska botanisten Alexender von Nordmann.
Blågran har blågröna barr och heter Picea pungens. Ordet pungens betyder sticka.
Gran är Medelpads landskapsträd.
En gran kan bli uppemot 400år gammal men i Sverige blir de i regel några hundra år yngre.
Granen är en så kallad sambyggare. Det betyder att han och honblommor sitter på samma träd.

Och du! Kom ihåg att på många platser anordnar föreningar bortforsling av din gran efter jul för en rimlig peng!

Krönikan återfinns också i veckans nummer av Falkenbergs Posten.

Rossticklingar i december

Visst går det fint att sticka rosor i december! Det vet Ingrid från Falkenberg.

I helgen fick jag besök av min trädgårdsvän Ingrid Sammagård. Hon har en lägenhet i Falkenberg med en lite tillhörande trädgård där hon får plats med mycket på liten yta.
Ingrid kom med skott av tre rosor som hon ville dela med sig av och mycket glad blev jag.
Hon berättade att hon brukar sticka långa rossticklingar på cirka 40cm direkt ned i jorden utomhus och att de grövre grenarna brukar ta sig bäst. Jag har bara stuckit korta sticklingar tidigare men ska pröva hennes metod också och se vilket jag gillar bäst.


Rossorterna jag fick sticklingar av var Lichtkönigin Lucia, en gul, förhållandevis låg klätterros med ljuv doft. Sorten är remonterande och blommar ända tills frosten. Det var till och med en liten ros på ett av skotten Ingrid hade med sig , som ni kan se här på bilden intill.

Den andra sorten var en begärlig favorit jag önskat mig länge, nämligen rosen ‘Constance Spray’. En bedårande charmig Austinros med romantiska, fyllda rosor i rosa ton. Den blir tre meter hög och lika bred och kan därför också användas som klätterros. Ingrid berättade att hon av den sorten brukar sticka många skott intill varandra för att göra en tät buske från botten med många skott.
Sist men inte minst en Gallicaros vid namnet Officinalis, Apotekarros. En ros som är engångsblommande med halvfyllda karminrosa rosor. På sensommaren får den vackra nypon. Blir drygt en meter hög och lika vid.
Ser mycket fram emot att alla tre sorter de ska trivas och blomma vackert i vår trädgård!

Föreläsning i Laholm

I går kväll föreläste jag för Laholms Trädgårdssällskap där ett tjugotal personer hade slutit upp. Det var en inspirationsföreläsning med bildvisning och berättelser samt många trädgårdstips inför nästkommande trädgårdsår.
Efteråt blev det fika och växtlotteri.
Kvällen avslutades med att jag visade hur man enkelt binder en krans av kornell.

Alla fick pröva och det blev toppenfina kransar!
En trevlig kväll med härlig respons från åhörarna.
Jag fick  en krukmakare i gåva av föreningen. Har du testat en sådan? Med den fixas lätt och smidigt stadiga krukor av tidningspapper. Så nu blir det tidningspapperskrukor till våren!

 

Linda både plåtar och påtar

En sprakande gul höstdag möter jag Linda Tengvall, fotografen som brinner för sitt yrke och som på fritiden odlar för en hållbar livsstil.


Namn: Linda Tengvall
Familj: Maken Stefan, sönerna Oscar 9år och Leo 4år.
Yrke: Fotograf och skribent
Bor: Slöinge, Falkenberg.
Odlar: Giftfritt och hållbart

Från England till Slöinge
Löven singlar sakta ned mot marken och hela trädgården är insvept i vackra höstfärger när jag möter Linda Tengvall vid hennes och maken Stefan hus i Slöinge. Det var för elva år sedan paret flyttade in och började skapa en framtid i Sverige efter flera års vistelse i England. Där studerade Linda fotografering och har sedan dess drivit eget företag inom det. På fritiden är hon gärna ute i den rymliga trädgården och odlar så mycket hon hinner med. I år byggdes ett tunnelväxthus och på andra sidan av tomten ligger generösa odlingsbäddar där det fortfarande finns grödor kvar att skörda.
– Rödbetorna är sådda sent för bladens skull, de är goda i smoothies, berättar Linda och visar också morötter, spenat, mangold och allehanda örter. Det märks att Linda har gröna fingrar men hon betonar att hon bara är en hobbyodlare som odlar för en hållbar livsstil.
– Jag vill dra mitt strå till stacken, nickar Linda och intygar att odlandet involverar hela familjen. Barnen uppskattar främst allt som går att plocka och äta direkt och sådant finns det gott om i trädgården.
– Det första vi planterade var fyra sorters hallon som jag fick i födelsedagspresent av min man för cirka åtta år sedan och allt eftersom utökas beståndet, säger Linda när vi går förbi de högresta hallonplantorna.

Högresta hallon
Foto Linda Tengvall

Inspireras av andra
Linda började sin yrkesbana med modefotografering men arbetar numer med stor bredd. Hon tror att hon vid sina trädgårdsfotograferingar och reportage fått många nya idéer till sin egen täppa men att hon också haft med sig en hel del redan från barnsben.
– Min pappa och farfar odlade, så mycket kommer nog därifrån, säger Linda och förklarar att det på så vis har fallit sig naturligt att bit för bit utveckla trädgården.
I år har hon börjat med täckodling, dels bekvämlighets skull men även för maskarna och jordens skull. Hon lägger på gräsklipp, växtdelar och löv på bäddarna i stället för att behöva rensa och gräva.
I växthuset ska odlingslådor snart byggas och där vill hon komma igång tidigt med odlingen nästa år.
– I lådorna kommer jag att lägga bokashikompost, löv och toppa med lite jord under hösten och vintern. Mot våren ser jag fram emot att se hur fin jord det har blivit av allt!

Familjens växthus
Foto Linda Tengvall

Lindas favoriter
I familjens trädgård är det några växter Linda tycker lite extra mycket om.
– Sallatsärtor äter vi rakt upp och ned! De är så spröda och saftiga, berättar hon och förklarar att det ska vara de bulliga som kan ätas med hela skidan.
– Hallonen och blåbären går hand i hand. Dem äter vi också direkt eller till frukost och efterrätt.
Linda berättar att barnen också gillar dem frysta, som godis. Av blåbärsbuskarna har hon både hybrid- och Amerikanska blåbär och tipsar om att de passar bra som glesa häckar i trädgården.
– Sparris tycker jag och Stefan om. De går att skörda av redan i maj och ända fram till midsommar, berättar hon. Sedan får de växa ostört och samla ny kraft till nästa år, ett år med nya odlingsmål och drömmar.

Krönika återfinns i veckans nummer av Falkenbergs Posten.

Planteringarna fortsätter

Som jag tidigare nämnt går det utmärkt att plantera på hösten. Så länge det går att gräva kan du plantera, förutom några känsligare sorter som hellre vill komma i jorden under våren.

Grävningarna kring huset fortsätter och det gör att diverse perenner måste flyttas allt eftersom.
I en sluttning där bergets skrapades fram hann en mindre rotklump av två fylliga pioner räddas från jordmassorna. Den kommer säkert att ta sig fint på sin nya växtplats och växa sig stor igen.
Det sägs om pioner att de vill växa orörda på samma plats länge för att bli fina men jag har av egen erfarenhet sett att de visst går fint att dela och flytta. Däremot vill de inte bli planterade för djupt utan med rotklumpen bara strax under markytan för att må bra och blomma. Just den här sorten blommar med röda, lätt fyllda, doftande blommor. Troligen är de planterade för många många år sedan när ett mycket trädgårdsintresserat par bodde här på gården.

Jag passade också på att plantera en näva, Geranium, som jag fått i gåva. Kolla in vilken växtkraft! Den håller formligen på att spränga sig ut ur krukan med sina rötter.
Nävor är mycket tacksamma att dela. En ”tuva” kan delas till många småplantor som lätt tar sig på sina nya växtplats.
Sorten på bilder har kraftiga utskott som växer ovan mark och planteras därefter.

En liten spindelvävstaklök hittades liggandes på gruset utmed huset. Nu är den planterad tills vidare i en pallkrage bland andra taklökar. Taklök har ytliga rötter och klarar att etablera sig trots att de som i dennes fall i princip saknar rötter.

Här i Bergvik, Falkenberg, är jorden mycket fuktig. Skulle du bo på en plats där marken är torr så är det bra att vattna i samband med plantering. Den här tiden på året sköter naturen i regel det själv men tidigare på hösten kan det vara viktigt att hålla efter med vatten.

Kafferosteriet med koll på sina bönor

I går besökte jag Slöinge Kafferosteri för  första, men definitivt inte sista, gången.
Daniel Eråker tog emot och snart skulle jag förstå att deras kaffe inte är som vilket annat kaffe som helst utan ett specialkaffe. Råkaffet (som i dagligt tal kallas kaffebönor) är mycket noga utvalt och det är hög kvalité som gäller. Kaffet kommer i stora säckar till Slöinge där det rostas försiktig för att ta fram det bästa hos varje kaffesort vilket ger en ljus rostning, inte alls likt det kaffe de flesta av oss är vana.

Slöinge Kafferosteri ligger i det gamla pensionatet som inte längre bedrivs då Daniel, hans fru och en anställd har full upp med kaffet. Den gamla frukostmatsalen har i stället blivit butik.

Råkaffet doftade som torkade gröna ärtor och Daniel berättade att den sort jag höll i handen hette Pacas.

Sorten jag valde att köpa hette Guji Gigesa. Ett kaffe med en naturlig smak av jordgubb. Så här mot jul kallas den sorten för julkaffe och passar mycket bra till ris à la Malta, berättade Daniel. Det rostade och nymalda kaffet doftade fruktigt med inslag av choklad. En perfekt Farsdagsgåva, tänkte jag, och ser fram emot att få smaka en kopp idag!

Vill du lära din mer om kaffe så anordnar rosteriet kaffeprovningar och föreläsningar.
För dig som vill läsa mer om kaffeplantor så kan du klicka här! Kaffe går att odla hemma som krukväxt. Dock kan den lätt drabbas av spinn i torr inomhusluft.

Kommande intervju med Sara Bäckmo

I går var jag och lyssnade till Sara Bäckmo, odlare och författare, som föreläste i Halmstad. Hennes senaste bok heter Skillnadens Skörd och det var just om skörd, tillagning och förvaring hon berättade med sprudlande energi och härliga bilder.

Det blev många goda tips, en lång frågestund efteråt samt boksignering av hennes böcker Skillnadens Trädgård och Skillnadens Skörd.
Läs mer av Sara genom att klicka här!

Inför mitt kommande inlägg i nätmagasinet DAGG nästa helg har jag förmånen att få göra en intervju med Sara Bäckmo. Håll utkik efter den!

Utbygget i Bergvik pågår för fullt

Här hemma på gården pågår just nu febril aktivitet. Vi håller på att bygga ut boningshuset sju meter på längden och nu har grunden just blivit gjuten. Två stora betongbilar rullade in på vår gårdsplan och dockade samman.
Jag hade inte ha trott att två så stora fordon skulle fått plats men det fick de.
En lång arm med ett rör för att spruta ut betongen i träramarna sträcktes ut och inom ett litet kick var det gjutet och klart. (Vår ena katt som gömt sig under huset tog ett skutt ut rakt i den djupa betongen och fick följaktligen en långdusch.)
Den nya delen av huset kommer att innehålla ett större kök, tvättstuga, toalett samt trappa ned till källaren där bakugnen kommer att renoveras. Jag ser fram emot ett stort kök för familjen och vänner samt härliga pizzabak med mera i bakugnen!
På övervåningen blir ett mindre tv-rum samt två sovrum. På så vis kommer alla barn få var sitt rum. Rymligt!

De nya köksfönstren kommer att ha en ännu bättre utsikt ned mot fälten. En vy jag aldrig kan få nog av! Just nu är den vyn bestående av utbygget samt geggamoja. Det är inte klokt så geggigt det har blivit efter allt regnande och därtill maskinkörning med tung traktorgrävare för utgrävningen inför utbygget. Till sommaren däremot, då kommer vi vara på gång med utformning av kringliggande trädgård. Om inte annat hinner det i alla fall bli gräsmatta och några odlingsbäddar.

Stefan Sundström i magasin DAGG

I dag i nätmagasinet DAGG kan ni läsa mer om mitt möte med Stefan Sundström.
Han tipsar läsarna om hur man lätt gör sin egen Biokol, något som är stort inom odlingsvärlden just nu.

Stefan Sundström, en odlare som förespråkar det hållbara och att vi måste ta hand om vår jord och natur.
Klicka här för att komma till artikeln.


Blommorna Stefan luktar på heter septembersolros och blommar långt in på hösten. Lysande gula men helt utan doft.