Regn ger ny energi och örtagården blomstrar

Örtagården har fått sig ett rejält uppsving efter de senaste veckornas små skurar som kommit. Många gånger har det regnat på natten vilket är optimalt då avdunstningen är som lägst och dessutom har temperaturen varit lägre några dagar här i Bergvik.

Salvia officinalis

Salvia har gamla anor och namnet officinalis antyder har den tjänat som läkeört.
Mina salviaplantor klippte jag ned för några veckor sedan då de vad höga, glesa och överblommade. Nu har de fått ny fart och är fylliga och fina igen.
Salvia är så gott för halsen vid förkylning! Ta några blad och lägg i varmt vatten. Det lenar! Dessutom doftar de ju så gott och blir ett vacker inslag i rabatten med sina grågröna blad. Passar lika bra i perennrabatten som örtagården.

Origanum vulgare

Vulgare betyder vanlig och min vanliga oregano blommar och blommar. Den sätter hela tiden nya blommor utanför de gamla vilket du kan se om du tittar noga på blomställningarna. En given matkrydda men också söt i små örtbuketter. Oregano är en bra fjärils och humleväxt. 

Origanum ‘Hot and Spicy’

Den här sorten är högre och blommar i vitt. Bladen har en stark, het smak. Det är mycket överraskande hur mycket styrka som finns i ett enda litet blad. Skiljer sig mycket från vulgare.

Hyssopus officinalis

Isop är en vacker ört som har en starkt parfymerad smak enligt mitt tycke. Ingen krydda jag använder så mycket av i köket men älskar den i örtagården. Just nu står den givakt med sina långa blomsterax vända mot ljuset. Efter vintern har bara den vita överlevt men innan hade jag den i blått också.

Rosa ‘Sommerwind’

Rosen ‘Sommerwind’ har ovanligt små blommor i år på grund av torkan. Dock har den hela tiden satt nya knoppar och blommar sött. Tyvärr är rosen doftlös men frisk och härdig. Trivs i de flesta lägen även i ytterst blåsiga havsnära planteringar.
En mycket användbar rabattros som blir uppemot 70 cm hög och ingår i Moderna Buskros-gruppen.
Visste du att alla rosor tillhör släktet Rosa? Därför heter även gula rosor Rosa.

Malva moschata


Myskmalvan blommar ihärdigt med lilarosa blommor. Blommorna står sig länge som snitt och är utsökt i buketter. Myskmalvan kan variera i höjd från 60-100cm och trivs tillsammans med andra växter för att få stöd kring fötterna.
I de vackra fröställningarna gömmer sig pyttesmå, blanksvarta frön och plantan är duktig på att fröså sig. Den riskerar för den skull inte att bli ett aggressivt ogräs utan de små nya plantorna som kommer upp är lätta att rensa bort eller flytta till en mer passande plats.

Tillsammans med de skönheter som nämnts blommar också Echinops bannaticus blå bolltistel, rosorna ‘Nearly Wilde’ ‘Ole’ ‘White Haze’ och en okänd och en blomsterböna som sent om sider satte fart.

Rosa rugosa ‘Hansa’
På andra sidan tomten spirar en sann överlevare, vresrosen ‘Hansa’.
Rosen stod på platsen när huset köptes men då insnärjd med sly och hallonris. När ytan skulle rensas upp och planas ut grävdes rosen bort men som alla vresrosor sprider den sig med rotskott och livskraftiga rötter fanns kvar och upp spirar nu en ny, frodigt grön buske. Roligt tycker jag som gärna vill ha den där!
’Hansa’ har ett fräscht grönt bladverk och remonterar hela sommaren med kraftigt rosalila fyllda blommor som doftar underbart. Kronbladen är vackra att strö över en sallad. Smakar starkt av ros! 
Busken blir hög och fyllig, fin sort också till häck.

 

Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, ”brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas ”no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Rensat i skogen

Undre förra vintern föll en hel del träd i vår lövträdsskog. Uppskattningsvis var det en tredjedel som föll i stormarna. Det hade blivit ett kalhygge på en av markerna intill så de vindar som då träffade vår skog var den inte van och många träd föll.
Många stora gamla ekar, pampiga träd.
Vid det laget hade jag dock knappt hunnit bli bekant med skogen så det var inget som upprörde mig, tvärt om. Jag fick sälja mycket utav virket och dessutom så bildades en fin öppning som gav oss härlig kvällssol.
Däremot ligger en del grenar kvar och vi har dessutom fällt en hel del sly som jag nämnt tidigare. Så i helgen fick vi låna grannens traktor med flisaggregat och började städa i skogen som redan känns mycket finare!
Vädret var underbart gott och det var underbart att jobba ute.17578003_1713668731993441_1469936847_n
Kalhygget ser vi som tur är inte från huset utan ligger en bit bort.
De små granarna som syns på bilden, ovan, ska också tas bort så det blir en ren lövskog vilket varit grundtanken.

Flismaskinen är som en stor tratt där träpinnarna stoppas in. Innanför är det en vals med tänder som drar in grenarna vilka sedan flisas sönder och slungas ut genom röret och hamnar i en hög.
17577643_1713668805326767_88994618_n17577969_1713668771993437_893822734_n
Visst är den en söt traktor? En sån vill jag ha!

Det blev flera ordentliga högar med flis. Den kan jag använda som täckmaterial i rabatter eller på gångar. Nu återstår bara att skeppa flisen till flishögen från i fjol så allt ligger på samma ställe.