Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, “brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas “no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Så här planterar jag måbärshäck!

Den lilla byn vi bor i heter Bergvik och vad jag förstår är det just vår gård som också kallas så. Hur har ni det i Bergvik? brukar en av grannarna fråga när vi möts och det låter så rart tycker jag.
Rent praktiskt kan jag också se naturens form kring gården, att vi faktiskt bor i bergets vik. Här är en ganska lättarbetad jord men med en botten av lera. Läget gör att det rinner fukt från berget ned mot gården så trots att det är torrt i markerna generellt kan vi ha det fuktigt.
Det passade mycket bra i veckan som gått eftersom jag kom igång med flytta växter från den tillfälliga planteringen till den nya rabatten utmed innergården.
Vill du också plantera häck är det hög tid nu innan det blivit allt för varmt.
Jag planterade måbärshäck, Ribes alpinum, utmed hela muren. Tidigare har jag jordförbättrat rabatten med brunnen kogödsel och matjord så jorden var förberedd.
Brunnen gödsel betyder att den legat ett par år och påbörjat förmultningen. Perfekt jordförbättring och gödning.
18448120_1766719210021726_1345761121_n
Jag började med att gräva en ränna.
18424623_1766719166688397_58148380_n
Sedan placerade jag i häckplantorna som jag först klippt av så de bara var ett par decimeter långa. Om rötterna är långa kan de också klippas, med de här rötterna var okej.Vanligtvis rekommenderas det att måbär sätts med tre stycken per meter men jag hade många plantor och satte dem tätt.
Jag vill att häcken ska bli en låg kompakt inramning till ros och örtagården. Den ska ge en känsla av buxbomshäck som sedan gammalt växt runt örtagårdar men kommer att växa betydligt raskare till önskad höjd.
Sedan vattnade jag över rötterna i rännan. Vi har en egen dagvattenbrunn med handpump som är perfekt till bevattning med vattenkanna och som du kan se på bild ett så var marken redan fuktig en bit ned så det behövdes inte så mycket vatten. Mycket bara, eftersom alla bör värna om att använda vatten sparsamt då grundvattennivåerna är så låga. Alla kan vi göra skillnad för miljön!
18425659_1766719200021727_1171846262_nEfter vattningen fyllde jag på med jord på med hjälp av händerna den vänstra sidan och höll i plantorna så de till viss del blev inbäddade runt rötterna och stod stadigt. Sedan tog jag spaden och fyllde på jord på den högra sidan. Hela tiden använde jag mig av den jord jag i steg ett grävt bort. (Även där det ser ut som tomrum finns det plantor men utan blad.)
Det gör inget att raden inte är spikrak för det syns ändå inte när den vuxit upp och breddat sig.
18447792_1766719160021731_1229945449_nJag trampade till lätt intill hela häckraden på båda sidor som du ser på bilden. Det för att rötterna ska få god kontakt med jorden. Efter det vattnade jag intill plantorna en gång till.
Nu står häcken på sin plats, grön och fin och jag känner mig lycklig!
Stommen är klar och jag kan flytta resten av växterna som är tänkta att stå där.

Utsidan av planteringen, ut mot vägen, kanske du undrar vad det ska bli med den? Där växer lite av varje i dagsläget men jag lämnar den biten lugnt till framtiden och sätter nu fokus på insidan.
Prioritering, inte alltid lätt när det finns mycket att göra.