Godaste mangolden är kramad!

I år har jag odlat mangold och den har vuxit helt galet bra!

Jag har sått en sort som är flerfärgad i bladskaft och nerver och heter Beta vulgaris ‘Bright Lights’. Visst är den Jätteläcker?! Bladnerverna i de buckliga bladen är nästan overkligt vackra! Både små och stora blad går bra att använda. Jag har haft dem i sallad, steka och stuvade men nu på höstkanten har jag börjat massera den och ojojoj så gott det blir!
Så här gör jag:
Jag plockar en rejäl bunt med blad som jag skär bort bladskaften på och sedan finstrimlar jag dem. Jag lägger strimlorna i en skål och ringlar över olivolja (självklart extra virgin ekologisk kallpressad som är betydligt hälsosammare än den varmpressade) och äppelcidervinäger, pressar sedan över en vitlöksklyfta och kryddar med nymalen svartpeppar och salt. Sedan kramar/masserar jag salladen med händerna tills den är sladdrig. Då suger mangolden åt sig smakerna suveränt och det blir saftigt och gott.
På det här viset minskar volymen radikalt så plocka mycket om du vill göra på samma vis. Ett fiffigt sätt att få i sig mycket råkost och det blir gott med alla slags grönsaker.
Mangold lär gå att övervintra med täckning och på så vis gå att skörda tidigt på året. Vi får se om jag lyckas med det!

Nu tittar sådden upp!

Nu tittar de upp, de första små hjärtbladen!
Hjärtblad är de första bladen som kommer ur ett frö. De kickar igång fotosyntesen så växten kan fortsätta sin utveckling. Hjärtbladen kan se olika ut som du kan se här nedan. Jag tycker hjärtblad är en härlig benämning och mycket beskrivande vad de har för uppgift! Efter dem kommer karaktärsbladen, de blad som är växtens karakteristiska blad.
         
Redan efter fem dagar grodde frön av Pak Choi, bild till vänster. Rödbetsfröna, bild till höger, som är sådda alldeles bredvid och sticker upp sina hjärtblad mellan högresta plantor av sallat som gett skört hela sommaren. Kanske ska de nu rensas bort och ge plats åt rödbetsblasten i stället.

På de andra två odlingsytorna lade jag på duk för några dagar sedan för att göra det lite extra ombonat och varmt för de små fröna. Igår när jag lyfte på duken såg jag till min glädje att allt grott utom den asiatiska bladgrönsaken Tatsoi.

För dig som är intresserad av odling och hur fort frön gror finns det ett groningstabell att titta på hos företaget Runåbergs fröer på deras hemsida. Klicka på länken nedan för att komma dit: https://www.runabergsfroer.se/?a=47

Sen sådd av bladgrönt ger långvarig glädje

Välkommen till dig som vill följa min odling av flertalet bladväxter, sådda på sensommaren! Mina frön fick jag ned i jorden i söndags, den 27 augusti, och väntar nu spänt på att de ska komma upp. Kanske har du också sått bladgrönsaker nu och då kan du få tips via bloggen.
Jag sådde blad på alla platser där jag tidigare hade haft någon annan gröda och som nu gapade tomma. Intill malabarspenaten sådde jag Pak Choi,
mellan salladsplantorna sådde jag rödbetor,
bredvid mangolden sådde jag Machésallat eller så kallad vintersallat, och bredvid bladamaranten som ännu står fin att skörda av sådde jag Tatsoi och vinterportlak.
Jag har i dagsläget valt att låta bli att lägga fiberväv på min sådd. Väjer du att göra det på din sådd kommer det troligen att gro lite fortare.
I natt hade vi ett riktigt oväder med åska och hällande spöregn här i Bergvik. Jag tänkte på mina nysådda frön att nu rinner nog allt iväg men till min glädje såg odlingsytorna lika fina ut idag som igår!

Dags att så nytt bladgrönt!

Hösten nalkas och det är lätt att tro att odlingssäsongen är förbi. Men icke! Nu är det tid att så nytt bladgrönt på tomma ytor i trädgårdsland, rabatt och kruka.

Passa på nu att så asiatiska bladgrönsaker som tål lägre temperaturer och sorter med relativt kort kultiveringstid. Våga prova dig fram, det värsta som kan hända är att jorden förblir tom med då har du ändå försökt och haft chansen att lyckas. Trots att många bladgrönsaker inte har anvisningar på fröpåsarna att kunna sås sent på säsongen går det i regel utmärkt. Kryper temperaturen nedåt mot minus kan sådden fördelaktigt täckas med en tunn fiberväv som skyddar de små skotten mot kyla och de första frostnätterna.
Är jorden på odlingsytan näringsfattig efter sommarens grödor är det bra att mylla ned brunnen gödsel eller kompost.
Så fröna enligt rekommenderat sådjup, mylla över jord och vattna. Vid mycket torr jord kan det vara en god idé att vattna igenom den innan sådd.
När fröna kommit i marken är det bara att utrusta sig med ett visst mått av tålamod och vänta. Även i detta skede kan fiberduken hjälpa genom att sådden får det lite varmare och kan gro fortare.  Se till att sådden inte torkar ut för då kan de små fröna dö men de vill heller inte ha det för vått.
En kruka eller balkonglåda kan också rymma många blad så bara fantasin sätter gränserna för var du kan odla. Om det är svårt att hitta fröer i butik finns det många fröfirmor på nätet med snabb leverans. Där hittar du lätt de sorter jag nämner idag och du kan läsa mer om dem och följa min sådd av dem här på bloggen.

Rödbeta
En bra rotsak som kan sås för att skörda bladen som sallat. Så tätare än vad som nämns på fröpåsen eftersom det inte är roten du vill åt. Woka bladen eller ät dem råa i sallat. Tänk på att små barn under ett år inte kan bryta ned nitratet som finns i bladen.
Pak Choi
En fräsch och tålig kålsort vars namn betyder vit grönsak och kallas också för sellerikål. Bladen är gröna med vita breda, något uppsvällda stjälkar. Goda att äta råa och tillagade, perfekta att plocka när bladen är små. Skyddas mot frost.
Machésallat

Den här bladgrönsaken kallas också vintersallat. Den tål en del minusgrader och går därför att skörda under en lång period. Får den skydd av till exempel snö kan den stå grön och fin även under vintertäcket och komma igång tidigt nästa år. Skörda hela plantan som små bladrosetter eller ta enstaka blad så fortsätter plantan att växa.
Tatsoi
Ytterligare en asiatisk bladgrönsak som blivit populär att odla. Den växer i fina vida bladrosetter med runda mörkt gröna blad. Tål uppemot tio minusgrader och lämpar sig därför mycket väl att sås nu. Skörda enskilda blad eller hela plantan.

Krönikan är publicerad i Falkenbergs Posten https://www.falkenbergsposten.se/

Sensommar och skörd

Det är en ynnest att få skörda egna grönsaker och intressant att undan för undan få lära mig mer om hur, varför och när allt sker i trädgården.
Odlat har jag gjort i sådan ytterst liten skala tidigare eftersom vi bodde i lägenhet och bara hade en liten lånad plätt att odla på. Plätten fylldes snabbt med egenodlade perenna örter, som fick växa på sig och vips var där knappt någon plats kvar till odling.
Nu när jag har en hel avstyckad gårds yta att leka med så ter sig möjligheterna oändliga!
I år består odlingsytan i stort sett bara av pallkragar men det är tydligt att det inte kommer att räcka till nästa år.
Det närmsta jag planerar är en bäravdelning med olika vinbär, krusbär, hallon och jordgubbar. Jordgubbarna har växt lite huller om buller bland andra växter men härom veckan grävde jag upp dem och satte dem i rader, i väntan på sin rätta plats. Det blev lite mer överskådligt så.
Hallonplantor har vi fått ett helt gäng av vår goda granne. Jag klippte ned dem vid omplanteringen och funderade om de ens skulle komma att överleva på den nya temporära platsen i en backe där vattnet rinner rakt av, men nu står de frodigt gröna och jag ler varje gång jag ser dem.
Vinbärsbuskarna är nedgrävda i en klunga och krusbären står i kruka, så som ni kan förstå behöver bäravdelningen ta form.
Det som blev minst lyckat i odlingen i år var svartkål och Tatsoi. På dem härjade troligen jordloppor fritt och perforerade bladen med mängder av småhål. De levde loppan kan man säga. Bladen såg verkligen inte roliga ut men var fullt ätbara. Jag skördade hela plantorna och rensade bort rötterna. Sedan sköljde jag bladen och stekte dem i smör med salt och vitpeppar och efter den behandlingen syntes inte ett enda hål och de smakade hur gott som helst. Hade dock hellre fått skörda dem under lång tid och låtit svartkålen växa sig stor, men så kan det gå. Idag har jag i stället sått en ny omgång Tatsoi.
Sallaten har vuxit fint och ränt iväg på höjden. Utseendet spelar mig ingen roll utan jag är jätteglad att vi kan skörda sallat så gott som dagligen.

Dillen såddes för drygt en månad sedan och har tagit sig fint. En tacksam växt att så även nu om du har plats över. God i sallader!
  Mangolden växer megabra! Bladen är stora och vackert buckliga och det är blandade sorter jag sått så bladstjälkarna varierar i färg från vitt till gult och rosa. De är jättegoda i sallat med en vinägrett. Däremot kan jag inte alls fördra dem stekta. Jag prövade också att gräddstuva dem en dag men det var inte heller någon smaksuccé för min del. Märkligt då jag gillar det mesta inom grön mat! Så vad kan jag då göra med all härlig mangold när jag ogillar den varm? Kanske någon av er läsare har ett bra förslag?

Älgörten, en verksam ört

Våra förfäder var duktiga på kunskapen kring naturliga läkemedel som örter och olika växtdelar. Tursamt ökar nu intresset stadigt för allt fler att odla sin egen mat och därigenom blir det också ett ökat intresse för vad maten betyder för vår hälsa.
Idag vaknade jag tidigt och tog en morgonpromenad för att fotografera älgört, eller älggräs som den också kallas. Den blommar just nu i luftiga blomvippor utmed vägrenarna och har en söt doft som påminner om fläder.
Älgörten innehåller ämnet salicin som kroppen omvandlar till salicylsyra. Det är febernedsättande, smärtstillande och hämmar inflammationer. Ämnet är jämförbart med den besläktade acetylsalisylsyran som finns i febernedsättande medel.
Fiffigt eller hur!
Tänk på att variera dig om du gör avkok av örter så det inte blir för mycket för kroppen av en och samma substans.

Vill du veta mer om ätbart i naturen så titta in på www.skogsskafferiet.se

Lagringsbara tomater har annorlunda blad

I år har jag, som jag tidigare nämnt, ett tomatår då jag odlar många olika tomatsorter.
För första gången odlar jag lagringsbara tomater och det är extra spännande att se hur de plantorna utvecklas. Det jag hittills lagt märke till är att de lagringsbara tomaterna har blad som är annorlunda mot för vanliga tomatsorter.

De lagringsbara tomaterna Pinello och Peter den Hållbare har sammansatta blad med släta bladkanter.

Vanliga tomater som bifftomat, plommontomat med fler har sammansatta tandade blad.

Tomaterna är planterade i en blandning av barkmull, en mullrik jord och skräpjord efter dränering på tomten och i botten tämligen obrunnen kogödsel ett tunt skikt. De trivs ypperligt och är gröna och frodiga. Bra att tänka på om du som jag odlar tomater, är att fylla på med näring efter ett tag. Till en början räcker det med näringen som finns i jorden, om blandningen är näringsrik, men sedan behövs det mer mat till växterna. Välj organiskt gödsel som ger näring till jorden och gynnar mikrolivet. Sådana innehåller både mikro- och makronäringsämnen och får både jord och växter att må bra både nu och långsiktigt.
Det finns en rad olika: brunnen kogödsel, hönsgödsel, nässelvatten, Algomin med fler.

Det är spännande att odla och vad smakar godare än solmogna tomater?

Rosarium Uetersen, en blommande skönhet

Visst är det roligt att få blommor! Jag hade turen i fjol att få en klängros som ännu inte fått sin plats i trädgården men blommar ymnigt.
I fjol beställde jag flera klängrosor av sorten Rosarium Uetersen (som uttalas fetersen) till en plantering på ett jobb. Handelsträdgården som tagit hem rosorna till mig hade beställt en för mycket och gav mig den att plantera hemma. Den har nu sedan i fjol vår stått provisoriskt planterad framför entrén och redan  efter ett år har den bullat till sig ordentligt och blommar i mängd.
Jag blev ståendes för att beundra rosorna idag och såg så många olika utseenden de har.
Knoppig,
mer utslagen men ändå fast och kompakt,

och till sist en hel bedårande lös och nästan överblommad skönhet.
Mer om sorten
Rosarium Uetersen är en härdig och fin ros som kan bli uppemot tre meter hög, så min behöver flyttas och få stöd att klänga i. Den blommar rikligast i juli men återkommer resten av säsongen ända in i hösten med djupt rosa fyllda rosor, ibland åt korallrosa.
Jättefin att plocka in av till buketter och allehanda dekorationer.
Trivs i sol till halvskugga i näringsrik jord.
Rosen är uppkallade efter ett rosarium som ligger i Uetersen i Tyskland.

Mera tomater till folket!

Som ni tidigare kunnat läsa har jag i år bestämt mig för att ha ett riktigt tomatår!
Jag har dragit upp tomater av olika slag från frö och bytt till mig många fler. En odlingskväll med likasinnade gav mig en ny tomatidé och nu står de flesta tomaterna ute i ur och skur.

I våras hade jag en odlingskväll för boende i Haverdal i ett område där jag är anställd som trädgårdsmästare på dagtid av Varbergs Stenfastigheter.
Jag berättade då om frösådd, sticklingar och olika odlingstips. Under kvällen lottades vinster ut till alla som kommit men en fröpåse med gula plommontomater blev kvar.


Jag fick då tanken att odla upp dem och sedan plantera ut dem i området till de boende så de kan skörda tomater i sensommar.



I veckan som gick var plantorna tillräckligt stora och avhärdade så de kunde planteras ut.
Nu ska de få växa på sig och bli ompysslade av mig och engagerade hyresgäster.
Ett roligt tomatprojekt!


På hemmaplan har också tomaterna blivit utplanterade. Jag hade bestämt mig för att placera pallkragar utmed ladugårdsväggen men efter en regnskur insåg jag att de skulle bli dyngsura av takdropp som nådde precis över tänkta odlingsplatsen.
Sambon kapade pallkragarna på hälften så odlingslådorna i stället blev långsmala och jag ställde dem med den öppna sidan mot ladugårdsväggen.
Utplanterade i lådorna står nu röda och gula plommontomater, körsbärstomater och randiga tomater.
Som ni kan se på bilden är de jordstänkta av nattens regn men verkar ha klarat sig fint.
De lagringsbara tomaterna Pinello och Peter den Hållbare syntes så ömtåliga vid utplanteringen så jag tog in dem igen. Fröna jag först beställde av dem lade jag på ett fiffigt ställe som jag fortfarande inte har kommit på vart det är. Så jag fick beställa nya men fick då bara tag på fem frön av Pinello, av vilka tre tog sig, och två frön av Peter den Hållbare, av vilka endast ett tog sig så nu är jag mycket rädd om de små plantorna!
Men snart är också de stora nog att få flytta ut.

Mina lila favoriter

Som jag säkert nämnt tidigare så har jag många växtfavoriter. De varierar både med årstid och växtslag vilken som är min favorit just för stunden. Ja visst, det finns väl ingen orsak att kalla dem för favoriter, men jag tycker så mycket om dem.
Just nu har jag några lila favoriter som blommar och det är bland andra bollök och akleja.
I vårt skogsbryn och på gården har det växt mycket sly och småträd som vi under våren har börjat gallra bort och det märks verkligen på vegetationen. På flera ställen har det börjat spira växter som jag i fjol inte såg skymten av men som nu fått mer ljus och bättre förutsättningar. Jag kan se att trädgården en gång i tiden varit betydligt större och att det då fanns ett gediget trädgårdsintresse. Det är roligt att upptäcka och utforska en gammal trädgård och bra att allt inte gjorts om på tomten i ett svep, för då hade vi missat många dolda skatter.
En av de växter som tidigare inte synts till i skogsbrynet men som nu börjat blomma i mängd är bollök. Det är lila stora bollar, som består av mängder med små sammansatta blommor, som växer på högt över marken på stadiga stänglar. Vackra blommor men också jättesnygga med sina gröna fröställningar.
Det har också dykt upp en lila akleja. Aklejor har makalöst vackert utmejslade blommor och finns i många färger. Blommorna växer i samlingar på tunna stjälkar och vajar lätt i vinden. Min första akleja var djupt vinröd. Det var nog då den blev en av mina favoriter. Jag fick den av en före detta kollega som hette Anneli, så den aklejan och dess ättlingar har sedan dess alltid fått heta Annelies akleja. Just nu har jag bara frön från den aklejan med helt bestämt ska den sås och växa i trädgården inom kort.
bollök utslagenBollök
Bolliga lökar finns i många storlekar och med många olika sortnamn. Den jag tänker på heter Allium giganteum, där allium står för lök och giganteum står för stor. Den går att köpa på lök under hösten. Läkarna förökar sig undan för undan och i och med att blomman satt frö går lökarna att gräva upp och dela med sig av eller plantera på nya platser. Även de mogna fröerna går att så för nya bollökar.
aklejaAkleja
Aquilegia vulgaris heter den här skönheten där aquilegia tros syfta på den ibland fågelnäbbslika blomman och vulgaris betyder vanlig.
Ni som har akleja i er trädgård vet säkert att det är en växt som med lätthet sprider sig via frön i trädgården och blir vanligt förekommande. Den blir däremot sällan till besvär då bladen är lätta att känna igen på våren och rensa bort eller flytta.