Plantera växter på hösten

Grönt är skönt men när nya växter behöver plats får gräsmattan ge vika.
I min trädgård finns vanliga och ovanliga och idag delar jag med mig av dem jag känner för lite extra just nu. Gör som jag, plantera fler växter nu i höst!

Det finna två fördelar med gräsmattorna vi anlade i våras – dels att de hann få ett fint rotsystem innan torkan satte in så de nu åter är frodigt gröna och dels att de är så lätta att skala bort när jag vill utöka någon rabatt.
Som inbiten trädgårdsfantast är det stört omöjligt att låta bli att kontinuerligt köpa nya växter. Varje gång jag kommer dit det finns plantor till salu blir jag sugen att inhandla någon ny.
Rabatterna är redan fulla av vårens sådda perenner och därför måste vissa utökas och nya rabatter grävas för att alla växter ska få plats. Där gräset ska bort använder jag en rak, vass grävspade och skalar jag bort det översta tunna lagret med gräs. Det kan sedan läggas på förberedda jordfläckar där gräsmattan behöver lagas. Om du vill göra som jag så tänk på att även flyttad grässvål behöver en fin yta att läggas på för att få god kontakt med marken. Krafsa upp ytan med en järnkratta och strö eventuellt på lite lucker jord.

Höstplantera och vattna
Allt som planteras på hösten har ett försprång nästa år, tänk på det!
Det finns bara ett fåtal växter som mår bättre av vårplantering så det är fritt fram att plantera ända tills tjälen sätter in.
De växter som planteras nu slipper flyttas just när de är på väg att börja utvecklas på våren. En flytt innebär alltid en acklimatisering, även för växter. Den fuktiga väderleken är också ett plus men ännu behöver växter vatten och särskilt nyplanterade. Gödsel behövs först nästa år när du ser att plantorna kommit igång och börjat växa.’

Mina ovanligaste växter just nu:

Mannaask, Fraxinus ornus
Det här lilla trädet köpte jag vid ett studiebesök av en som sade att det inte blir så högt. Jag var tveksam till det påståendet, eftersom det är en ask, men när jag också fick förstå att det blommar med doftande stora blomklasar ville jag ha det i vilket fall som helst.
Mannaasken blir mellan sex till tolv meter hög, vet jag nu, vilket är mycket i mina öron.
Det är ett tåligt träd som trivs på torra soliga platser och vars löv får underbara höstfärger.
Så trots mina funderingar kring var trädet ska få växa tror jag det kommer bli ett fint tillskott på gården.


Vitstrimmig daglilja, Hemerocallis fulva ‘Kwanso Variegata’
Den här dagliljan gick inte att motstå när jag var på besök hos en trädgårdsvän som hade växter till salu. Så läckert vitstrimmiga blad på en daglilja hade jag aldrig sett.
Det var underbart att gå hem med ett förvärv som kändes exotiskt!
Sorten blir 60-90 cm hög med orangefärgade blommor. Även om blommorna, precis som namnet antyder, bara finns för en dag så kommer det nya under en lång tid.
Dagliljor trivs i god trädgårdsjord i soligt läge.

 Zebragräs, Miscanthus sinensis ‘Strictus’
Det här är inget ovanligt prydnadsgräs men det ovanliga är att jag sått det själv. Det i sig kanske inte heller hade varit så märkvärdigt men jag sådde egentligen sorten Miscanthus sinensis men som en katt bland hermelinerna dök ett par strån av zebragräs upp i sådden.
Zebragräs har det udda utseendet att det blir randig tvärs över bladen, vågrätt.
Trots att min planta är lite så kommer den troligen växa på sig och till en rejäl gräsrugge med tiden och bli uppemot 160 cm i höjd. Tålamod är en dygd sägs det och det lär krävas i detta fall.
Sorten blommar inte i Sverige utan det är bladens dekorativa look man vill åt.
Gräset trivs i sol till halvskugga och vill ha tillgång till fukt i en dränerad jord.

OM det här inte är ett frö från zebragräs som kommit fel så kan det också vara så att den ursprungliga sorten har muterat. Det händer ibland och på så vis odlas också vissa sorter fram, ur genetiska avvikelser. Så kanske är det här en alldeles ny sort, deboragräs!

(Krönikan i sitt originalutförande återfinner du i veckans Falkenbergs Posten.)

Lättskött häck med bark

Kanske vill du som jag ha mer tid att njuta i trädgården och mindre att rensa?
Här kommer ett tips hur du underlättar rensarbetet kring en nysatt häck.
Det viktigaste är att göra förarbetet noga så allt rotogräs är borta, för det är starkt och envist. Fröogräs är i regel lätt att rensa bort så länge man gör det regelbundet.

Häcken planterade vi i våras och det är en blandad häck av vita och lila bondsyrener. Redan nu syns det skillnad på dem trots att de inte blommar för de lila har mörkare och lite rundare blad än de vita.

Lilablommande Syringa vulgaris

Vitblommande Syrings vulgaris

Det kommer bli en underbar häck med doftande blom!
Så kallade bondsyrener kan bli uppemot fem meter höga men vi tänker hålla häcken på cirka tre meters höjd. Häcken sprider ut sig i sidled med rotskott så dem får man hålla efter med gräsklipparen. När den vuxit på sig så mycket blir det knappt något att rensa i häcken men tills dess är det skönt att ha det snyggt och lättrensat.

Sensommarfavoriter

Passa på att plantera fler senblommande favoriter som solhatten ‘Magnus’ eller kanske giganten rosenflockel.

Jag gillar när sommaren går mot höst . Det milda ljuset gör att allt ser så mycket trevligare ut än i den heta sommarsolens strålar och framförallt mår allt så mycket bättre nu när det kommit regn.
Ännu blommar mycket i min trädgård men jag noterar jag var det behövs fler senblommande perenner och mer färg och jag planerar att gräva om en del rabatter för att växter ska få byta plats och nya planteras in.
För att inspirera till fler senblommande favoriter kommer här några förslag att plantera i hös!

Echinacea purpurea ‘Magnus’
‘Magnus’ är en solhatt med mörkorange mitt och ceriseröda strålblommor som en krans, framtagen av den svenska växtförädlaren Magnus B Nilsson. 
Sorten blir uppemot en meter hög och blommar på stadiga stjälkar från juli och ända mot slutet av september. ‘Magnus’ har fått en stor spridning och är en mycket omtyckt sort även i andra länder.
För den som vill pröva på att fröså solhattar så är det en relativt lätt växt att odla. Fröna sås i mars och när sådden har kommit upp ska den stå svalt, kring 15grader och med tilläggsbelysning.
Tyvärr kan solhattar vara ganska kortlivade perenner. Vissa sorter kan leva i flera år, beroende på hur bra de trivs, men många försvinner betydligt fortare.
I ordet Echinacea uttalas ch som k och i slutet uttalas bara e, [Ekinase].


Rudbeckia ‘Goldsturm’

Det här är en höstfin, stadig perenn som formligen lyser i rabatten med sina guldgula blommor.
Den blir kring 60-70cm hög och blommar från juli och ofta ända in i oktober. En riktig långblommare som bildar fina bestånd.
Den gula färgen ger en snygg kontrast till rosa och lila perenner och när rudbeckiorna blommat över finns mittdelarna kvar som läckra små mörkbruna bollar.
Rudbeckior och solhattar har många likheter och tidigare ingick de båda i släktet Rudbeckia.
Rudbeck var en svensk botanist och medicinare som levde mellan 1660-1740.

Rosenflockel. Här tillsammans med ett pampigt bestånd av elefantgräs.

Eupatorium purpureum
Rosenflockel är en gigant bland perenner med sina över två meter höga blomstänglar.
Den har ett stadigt växtsätt och blommar med gammelrosa blommor i flock som gillas mycket av fjärilar, bin och andra små flygfän.
Rosenflockel har ett ytterst stadigt växtsätt och funkar fint som solitär men är också vrålsnygg tillsammans med prydnadsgräs och andra växter. Tänk på att den med åren blir allt vidare och behöver gott om plats.
Ibland kan rosenflockel angripas av mjöldagg. Det syns som grå fläckar på bladen.
Behandla vid första tecken med följande lösning:
1tsk bikarbonat, 1tsk såpa blandas med en liter vatten. Spruta på hela växten och gärna också på marken runt om. Upprepa vid behov. Använd en spruta där trycket kan pumpas upp så du även kan kommer åt bladens undersida.

Tips!
Alla de tre nämnda perennerna är snygga tillsammans. Vill du kombinera dem i en plantering så tillsätt exempelvis olika prydnadsgräs, formklippt buxbom i bollar, grönbladig alunrot och rödbladig törel.

Regn ger ny energi och örtagården blomstrar

Örtagården har fått sig ett rejält uppsving efter de senaste veckornas små skurar som kommit. Många gånger har det regnat på natten vilket är optimalt då avdunstningen är som lägst och dessutom har temperaturen varit lägre några dagar här i Bergvik.

Salvia officinalis

Salvia har gamla anor och namnet officinalis antyder har den tjänat som läkeört.
Mina salviaplantor klippte jag ned för några veckor sedan då de vad höga, glesa och överblommade. Nu har de fått ny fart och är fylliga och fina igen.
Salvia är så gott för halsen vid förkylning! Ta några blad och lägg i varmt vatten. Det lenar! Dessutom doftar de ju så gott och blir ett vacker inslag i rabatten med sina grågröna blad. Passar lika bra i perennrabatten som örtagården.

Origanum vulgare

Vulgare betyder vanlig och min vanliga oregano blommar och blommar. Den sätter hela tiden nya blommor utanför de gamla vilket du kan se om du tittar noga på blomställningarna. En given matkrydda men också söt i små örtbuketter. Oregano är en bra fjärils och humleväxt. 

Origanum ‘Hot and Spicy’

Den här sorten är högre och blommar i vitt. Bladen har en stark, het smak. Det är mycket överraskande hur mycket styrka som finns i ett enda litet blad. Skiljer sig mycket från vulgare.

Hyssopus officinalis

Isop är en vacker ört som har en starkt parfymerad smak enligt mitt tycke. Ingen krydda jag använder så mycket av i köket men älskar den i örtagården. Just nu står den givakt med sina långa blomsterax vända mot ljuset. Efter vintern har bara den vita överlevt men innan hade jag den i blått också.

Rosa ‘Sommerwind’

Rosen ‘Sommerwind’ har ovanligt små blommor i år på grund av torkan. Dock har den hela tiden satt nya knoppar och blommar sött. Tyvärr är rosen doftlös men frisk och härdig. Trivs i de flesta lägen även i ytterst blåsiga havsnära planteringar.
En mycket användbar rabattros som blir uppemot 70 cm hög och ingår i Moderna Buskros-gruppen.
Visste du att alla rosor tillhör släktet Rosa? Därför heter även gula rosor Rosa.

Malva moschata


Myskmalvan blommar ihärdigt med lilarosa blommor. Blommorna står sig länge som snitt och är utsökt i buketter. Myskmalvan kan variera i höjd från 60-100cm och trivs tillsammans med andra växter för att få stöd kring fötterna.
I de vackra fröställningarna gömmer sig pyttesmå, blanksvarta frön och plantan är duktig på att fröså sig. Den riskerar för den skull inte att bli ett aggressivt ogräs utan de små nya plantorna som kommer upp är lätta att rensa bort eller flytta till en mer passande plats.

Tillsammans med de skönheter som nämnts blommar också Echinops bannaticus blå bolltistel, rosorna ‘Nearly Wilde’ ‘Ole’ ‘White Haze’ och en okänd och en blomsterböna som sent om sider satte fart.

Rosa rugosa ‘Hansa’
På andra sidan tomten spirar en sann överlevare, vresrosen ‘Hansa’.
Rosen stod på platsen när huset köptes men då insnärjd med sly och hallonris. När ytan skulle rensas upp och planas ut grävdes rosen bort men som alla vresrosor sprider den sig med rotskott och livskraftiga rötter fanns kvar och upp spirar nu en ny, frodigt grön buske. Roligt tycker jag som gärna vill ha den där!
’Hansa’ har ett fräscht grönt bladverk och remonterar hela sommaren med kraftigt rosalila fyllda blommor som doftar underbart. Kronbladen är vackra att strö över en sallad. Smakar starkt av ros! 
Busken blir hög och fyllig, fin sort också till häck.

 

Växtmarknad i Falkenberg

Snart är det dags för Uppsticklingarnas växtmarknad!
Den 11 augusti kl 9-13:00 finns det allehanda växter och växtrelaterade saker att fynda på ICA Kvantums parkering i Falkenberg.

Uppsticklingarnas växtmarknad brukar ha många säljare och många besökare. Det blir en härlig dag i trädgårdens tecken!
Den här gången har jag också bestämt mig för att vara med efter några års frånvaro. Flytt, renovering och byggnation har gjort att jag haft händerna fulla med annat men i år var det äntligen dags att satsa lite mer på trädgården och framförallt på att odla perenner i våras som jag tycker är så roligt.
De flesta av växterna jag kommer att ha med mig till försäljning är just sådana jag dragit upp själv från frö och de har tagit sig jättefint. Och trots flera nya rabatter här hemma finns det många plantor kvar som kan glädja andra.

Gör lika du med! Sälj av ditt överflöd. Oavsett om du grävt upp växter, sått eller skördat från din trädgård så kom och var med du också! Det viktiga är att du som utställare är där hela tiden.

Ett axplock av det jag har med mig är:
Isop Hyssophus officinalis, 
doftpelargon Geranium ‘Dr. Westerlund’
anisisop Agastache foeniculiúm
kryddsalvia Salvia officinalis och 
himmelsspira Perovskia atriplicifolia.
Många andra sådda plantor kommer med och säkert en och annan uppgrävd delad planta.

Föreningen tar inget arvode av utställarna och även icke medlemmar är välkomna vara med och sälja. Bra att sprida vidare till vänner och bekanta!

Hoppas vi ses då!

Daggkåpor utan dagg

En perenn med gamla anor som sätter guldkant på rabatten. Kanske visste redan alkemisterna att det inte var dagg i kåpan?

Lättodlad perenn
Jättedaggkåpan är en tacksam perenn som troget kommer tillbaka år från år och har blivit en favorit för många trädgårdsägare. Den trivs både i sol och halvskugga, i fuktiga och något torra lägen, gärna i lerhaltig jord och blir uppemot fyrtio centimeter hög.
Jättedaggkåpan börjar växa tidigt på sommaren och blommar under lång tid med limegröna blommor på stänglar. Anspråkslösa kan de tyckas vid första anblick men blommorna blir ett enastående inslag i buketter och matchar snyggt till många andra färger. 
Jättedaggkåpan är en så kallad vävarväxt som fyller ut och väver samman andra växter i rabatten till en helhet. Där den trivs sprider den sig gärna och täcker in stora ytor. Den går lätt att dela med en vass spade och även små bitar med endast lite rötter växer på sig och blir till fina nya plantor efter omplantering.
Värt att nämnas är att jättedaggkåpan trots sin utbredningsförmåga är lätt att rensa bort och blir inte till ett aggressivt ogräs.

Vetenskapligt namn
Inom släktet daggkåpor finns det många olika arter och genom namnen kan vi få veta mycket. Jättedaggkåpans vetenskapliga namn är Alchenmilla mollis. Mollis betyder mjuk och om du känner på de mjukt ludna bladen så förstår du varför den fått det namnet. Alchemilla kommer från alkemisterna som under medeltiden trodde att droppen i bladens mitt var något speciellt och exklusivt. Så pass att de faktiskt försökte använda det vattnet för att framställa guld. Det gick naturligtvis inte och nu vet vi bättre, men där av finns det namnet kvar.

Daggkåpa men inte dagg
Daggkåpans blad är mattgröna, skålformade med veckade kanter och kan på morgonen ha en vattendroppe i bladets mitt som glänser likt kristall i solens strålar.
Troligen antog man förr att vattnet som samlas i daggkåpans blad är dagg men kommer sig av att det utsöndras vatten utmed bladens överkanter när temperatur och luftfuktighet skiftar mellan natt och dag. Vattnet rinner sedan ned till bladets mitt och den företeelsen kallas för guttation och inte dagg.
Den vanliga daggkåpa, Alchemilla vulgaris, växer fritt ute i naturen och var förr vanlig vid färgning av garn där den gav en grön färg. Den kallades även för “kvinnans bästa vän” inom naturmedicin då den verkar sammandragande och kan hjälpa vid kraftiga menstruationer vilket gör att gravida bör undvika intag av den.

När jag var liten brukade jag göra små harpor av daggkåpa genom att dra de tunna ledningstrådarna som finns inuti bladets stjälk upp emot bladet och sedan sno dem runt stjälken. Ett tålamodskrävande men trevligt naturpyssel för barn.

Fjällkåpa, Alchemilla alpina, har djupt flikade blad med silverskimrande kanter. Den blir knappt tjugo centimeter och trivs i stenpartier.

Rosorna i örtagården

Citat

Juni, en ljuvlig tid då mycket har börjat blomma i trädgården.
I örtagården trivs rosorna i den leriga jorden och har börjat blomma för fullt.
Här kommer ett axplock  från morgonens fotostund bland fläderdoft och humlesurr.

‘Nearly Wilde’


‘Nearly Wilde’ blommar med sina vackra enkla blommor. När de slår ut är de cerice för att senare blekna mot ljusrosa. De blir låga tacksamma rabattrosor. Ett exemplar hade tagit stryk av vintern men kom tillbaka fort och är nu i knopp. 

‘Ole’

Rosen ‘Ole’ blommar med ljusrosa rosor, lätt fyllda. När de slagit ut blir de nästan vita. En mycket söt näpen ros som blommar rikligt. 

Vildrosen
Vildrosen jag grävde upp som ett litet skott ur en häck jag rensade för tre år sedan har blivit enorm i år och börjat ta sig upp i ett träd. Blommar med myriader av vita öppna rosor under en kort men ljuvlig tid. De långa bågformade grenarna tror jag ska få hänga på stora bågar av armeringsjärn. Det kan bli en fin avslutning på örtagården.

En okänd liten ros o rosa blommar också fint just nu i örtagården och rosen ‘Sommerwind’ har galet mycket knoppar som inom kort kommer att slå ut.
Visste du att rosor går att äta? Rosbladen blir vackra strödda över en sallad. Blanda salladen först med olja och kryddor om så önskas innan rosbladen strös över för de är så känsliga. Bladen har olika karaktär och olika mycket smak. Ett kul inslag på middagsbordet, givetvis då från den giftfria trädgården.

Häcken


Runt örtagårdar brukar det finnas små välformade buxbomhäckar. Jag har valt att i stället plantera en häck med måbär, Ribes alpinum. De växer betydligt fortare, kostar mindre och är också de lätta att formklippa. För dig som bor i en kallare del av landet än jag är det bra att veta att måbär är härdiga ända upp till zon 8!

Plantera buskar och rosor

Buskar ska planteras i samma djup som de stått i i krukan vid inköp. Rosor som är förädlade ska planteras tio centimeter under jord. Här kommer tips som hjälper dig lyckas vid planteringen!

Några planteringstips
De allra flesta buskar ska planteras i samma höjd som de stått i i sin kruka.
Om de är barrotade så brukar det synas en rand där jordytan gått som du kan följa.
Det är viktigt att kruka, väv eller annat emballage tas bort innan planteringen och att alla rötter hamnar under jord.
Tänk på att tjäle under vintern kan trycka upp nyplanterade växter, speciellt om trädgårdslandet varit nyanlagt och jorden också sjunkit ihop något.
Tryck till lite lätt runt busken med en fot efter planteringen. Då får rötterna en god kontakt med jorden och busken “sätter sig”.
Det är bra om det finns en lite fördjupning i jorden runt busken så vattnet inte rinner bort utan kan komma busken tillgodo. När busken etablerat sig fylls mer jord på inunder den.
Obs!
Om det är torrt i marken är det viktigt att först vattna i gropen innan växten planteras.

Här kan du se en liten film när jag planterar en Buddleja daviidi, syrenbuddleja, som beskriver hur det går till.

Rosor däremot ska planteras djupt. 

Titta på bilden ovan där grenarna möter roten. Knölen du ser där är rosens okuleringsställe och finns på alla rosor som inte växer på sin egen rot. Okulering betyder enkelt beskrivet att ett så kallat öga av en rossort har opererats in på en härdig rosrot. Där bildas sedan grenar och det blir en förtjockning. Det stället på okulerade rosor är känsligt för kyla och bör planteras tio centimeter under marknivå för att rosen ska bli härdig och tuffare mot kyla.
Att plantera en ros så djup som redan fått blad och kanske till och med rosor inför köpet kan kännas konstigt men rosen tar inte skada av att få blad och blom under mark, tvärt om så kommer den att må bättre i längden.
Ibland har rosor som köps i kruka också ett nät av metall runt jorden. Det ska också tas bort för att rosen ska få fri framfart för sina rötter.

Kom ihåg!
Allt emballage ska bort på alla växter vid plantering. Många hävdar att säckväv och metallnät kommer att vittra sönder innan rötterna behöver ut men det stämmer inte. 
Jag har sett många fall av växter som haft metallnät kvar i många år. Rötterna utvecklas snabbt och stöter de på hinder så kommer de utvecklas dåligt och i värsta fall börja växa runt i cirkel. Det innebär att stora buskar och träd inte får ett ordentligt rotsystem att hålla sig fast med i marken.

Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, “brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas “no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Dags att dela perenner

Innan sommarvärmen kommit och perennerna bara hunnit sticka upp ovanför jordytan är det dags att dela dem där så behövs eller önskas. Ett bra sätt för att förnya bestånden och tillfredställande att få fler av samma eller dela med sig av överflödet.

En gammal regel
Det finns en gammal tumregel som säger att de perenner som blommar på våren delas på hösten och de som blommar på hösten delas på våren. Det är en bra regel om man vill ha maximalt ut av sin växt vad gäller blomning.
För egen del brukar jag dela perenner när tillfälle ges oavsett vår eller höst. Då vet jag att det blir gjort. Sommartid går det också att dela och flytta perenner men då vissnar de lätt ned eftersom rötterna störs så växten inte kan kompensera vätskeförlusten. Rötterna brukar dock överleva i jorden och växten grönskar igen, om inte annat så till nästa vår.

Perenner
Med perenner menas växter som vissnar ned på hösten och kommer tillbaka på våren. Vissa blir förvedade i stammarna men de flesta är örtartade. Perenner kan växa på samma plats i många år och är därmed både en arbets- och pengabesparande investering. De flesta sorter mår bra av att ibland grävas om, delas och på så vis förnyas. Vissa arter, som exempelvis strandiris växer utåt så det blir tomt i mitten efter några år. Det blir då nödvändigt att göra en insats för att få dem täta och fina igen.
Pioner vill växa på samma plats i många år utan att bli störda för att blomma ymnigt. Mår en pion dåligt efter omplantering kan det bero på att den planterats för djupt.
Många perenner, som exempelvis stjärnflocka, höstanemon, julros och akleja, frösår sig så det finns små plantbebisar här och var nu på våren. Håll utkik och ta tillvara dem innan du börjar gräva i rabatterna.


Hostans toppiga skott är ätbara. Ta bort de yttersta fjällen och stek dem i smör med salt och vitpeppar. En delikatess!


Hostor har hårda och kompakta rotsystem. Dela dem lättast med en vass spade med rak kant. Jag tycker det går lättast med spaden vänd mot mig, som på bilden.

Dela dina perenner så här!
•Gräv upp perennerna, försök att få med så mycket rötter som möjligt, och dela dem till mindre bitar med en vass spade. En fintandad såg kan också fungera men blir otjänlig till annat efter kontakt med jord och stenar. (För att kunna delas så här måste perennen ha flera stammar från jorden.)
•Varje planta behöver få med sig en bit av rotsystemet. Rötterna skadas alltid vid en sådan här åtgärd och vissa blir till och med kluvna men det brukar vara något problem.
•Jordförbättra gärna rabatten med kompost eller brunnen kogödsel innan återplanteringen.
•Plantera de delade plantorna i samma djup som de växt innan.
•Tryck till jorden lite lätt runt om och se efter dem med vatten så de inte torkar ut innan de hunnit etablera sig.

Tips!
I Falkenberg anordnar trädgårdsföreningen Uppsticklingarna varje vår och höst en växtmarknad.
Lördag den 12 maj är det dags kl 09:00-13:00 på ICA-Kvantums parkering.