Mina lila favoriter

Som jag säkert nämnt tidigare så har jag många växtfavoriter. De varierar både med årstid och växtslag vilken som är min favorit just för stunden. Ja visst, det finns väl ingen orsak att kalla dem för favoriter, men jag tycker så mycket om dem.
Just nu har jag några lila favoriter som blommar och det är bland andra bollök och akleja.
I vårt skogsbryn och på gården har det växt mycket sly och småträd som vi under våren har börjat gallra bort och det märks verkligen på vegetationen. På flera ställen har det börjat spira växter som jag i fjol inte såg skymten av men som nu fått mer ljus och bättre förutsättningar. Jag kan se att trädgården en gång i tiden varit betydligt större och att det då fanns ett gediget trädgårdsintresse. Det är roligt att upptäcka och utforska en gammal trädgård och bra att allt inte gjorts om på tomten i ett svep, för då hade vi missat många dolda skatter.
En av de växter som tidigare inte synts till i skogsbrynet men som nu börjat blomma i mängd är bollök. Det är lila stora bollar, som består av mängder med små sammansatta blommor, som växer på högt över marken på stadiga stänglar. Vackra blommor men också jättesnygga med sina gröna fröställningar.
Det har också dykt upp en lila akleja. Aklejor har makalöst vackert utmejslade blommor och finns i många färger. Blommorna växer i samlingar på tunna stjälkar och vajar lätt i vinden. Min första akleja var djupt vinröd. Det var nog då den blev en av mina favoriter. Jag fick den av en före detta kollega som hette Anneli, så den aklejan och dess ättlingar har sedan dess alltid fått heta Annelies akleja. Just nu har jag bara frön från den aklejan med helt bestämt ska den sås och växa i trädgården inom kort.
bollök utslagenBollök
Bolliga lökar finns i många storlekar och med många olika sortnamn. Den jag tänker på heter Allium giganteum, där allium står för lök och giganteum står för stor. Den går att köpa på lök under hösten. Läkarna förökar sig undan för undan och i och med att blomman satt frö går lökarna att gräva upp och dela med sig av eller plantera på nya platser. Även de mogna fröerna går att så för nya bollökar.
aklejaAkleja
Aquilegia vulgaris heter den här skönheten där aquilegia tros syfta på den ibland fågelnäbbslika blomman och vulgaris betyder vanlig.
Ni som har akleja i er trädgård vet säkert att det är en växt som med lätthet sprider sig via frön i trädgården och blir vanligt förekommande. Den blir däremot sällan till besvär då bladen är lätta att känna igen på våren och rensa bort eller flytta.

Fritz knoppar

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten handlar om lite ovanliga knoppar.

Finns det något ljuvligare än att se björkarna vid skogsbrynet skifta i lila av sina bristningsfärdiga knoppar? Ett säkert tecken att våren är på väg.
Och när olvonbuskens knoppar är så stora och bulliga så det nästan går att förnimma hur gott blommorna kommer att dofta, då vet man att våren har kommit.
Det här med våren påminner mycket om ett samtal jag hade härom dagen med en god vän. Vi pratade om att ta ut lyckan i förskott, när jag gladdes åt sol och värme och han kontrade med att fundera över bakslag med snö.
Vad händer om våren tar en paus och snön börjar falla över mig igen?
Jo då har jag tagit ut lyckan i förskott, men att vara glad en gång i onödan är inte något dåligt och det är lätt att glädjas åt en natur fylld av knoppar med vårkänslor.
En som kan sina buskar och träd och har mängder av ovanliga knoppar just nu är Fritz Schwarzkopf i Falkenberg. Fritz är en hängiven växtsamlare, i huvudsak av lite ovanligare sorter. Han visade några av sina favoriter som är på väg att slå ut inom kort.
Kaukasisk pimpernöt
Staphylea colchica
Kaukasisk pimpernöt
Ett gracilt träd som blommar med vitrosa blommor i klase och får dekorativa frökapslar med ätbara hårda nötter i som rasslar läckert i vinden. Bladen är vackert parbladiga och den vitstrimmiga stammen ger prydnadsvärde även vintertid.
I gynnsamma lägen blir trädet mycket gammalt och många meter högt.
Växten kom till Sverige under Linnés tid och var då relativt vanlig men är nu mer sällsynt.
Amerikansk blomsterkornell
Cornus florida
Amerikansk blomsterkornell
Fritz visar ett välförgrenat buskträd med små toppiga knoppar. Blommorna blir oansenliga men de stora vita högbladen som ibland skiftar i rosa ser ut som blommor och gör den Amerikanska blomsterkornellen oemotståndlig. Växten kommer från Nordamerika och blir två till fyra meter hög.
narrbuske
Decaisnea fargesii
narrbuske
En spektakulär buske som blommar med långa blomklasar med gula, klocklika, näpna blommor. På hösten får den avlånga blå frukter som påminner om bönskidor där fruktköttet är klibbigt ärbart men inte fröna. Blir en reslig buske på flera meter och trivs i jordar som håller fukten lite bättre i varma lägen i sol till halvskugga.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Dax att så

Med ett leende minns jag den första gången jag ville pröva att så något lite svårare än morötter och sallat och plockade då frön från en ros som växte i rabatten. Sådde dem i en blandning av blomjord och sand från barnens sandlåda. Med spänd förväntan tittade jag i krukan dag efter dag och glädjen var stor när det sköt upp två gröna rara blad. De första bladen som kommer upp kallas hjärtblad och är i regel inte speciellt avslöjande för sorten i sig utan fungerar som en generator för att ge den energi och start som växten behöver.
Sedan växte karaktärsbladen fram och jag funderade på om en ros verkligen kunde se ut så.
Väntade och såg ytterligare blad komma, men inte liknade de någon ros jag sett i varje fall.
När plantan nådde en decimeter insåg jag att det som kommit upp var en lönn och alls ingen späd liten ros. Vid sandlådan växte två rejäla lönnar och ett frö hade följt med in och grott tacksamt av min omsorg och fina jordblandning.
Det blev ingen ros men sådden kändes märkligt nog ändå mycket lyckad.
Lönnen fick leva vidare och blev ett skötebarn och trots att självsådda lönnar växte kring hela tomtgränsen så var det något speciellt med den jag hade sått själv.

150216 087

Ljusgroende frön
Frön som inte behöver täckas med jord kallas ljusgroende och sås på ytan.
På marknaden finns ett material som heter Perlit. Detta kan strös över fröna och släpper igenom ljus samtidigt som det hjälper till att hålla sådden fuktig.
Lägg gärna en genomskinlig plast över sådden tills den grott men låt luft komma in från sidorna så sådden inte möglar.

Mörkergroende
Frön som behöver ha ett lager jord över sig kallas mörkergroende.
Det är mycket olika hur djupt de vill sås så kolla odlingsanvisning för respektive frö.
Större frön som till exempel melon gör jag hål för med baksidan av en kaffesked och stoppar ned.
En del gror bäst om man också lägger en bit kartong över krukan så det blir riktigt mörkt.
Se till att det kommer in luft.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Återbruka din tidning

Dagens Deboras Gröna i Falkenbergsposten handlar om hur man på en enkelt sätt gör nytt av gammalt.

Så fort ljuset börjar vända åter finner jag så gott som dagligen praktiska saker som kan användas när jag planerar årets sådd.
Till exempel gillar jag plastlock eller plasttråg från matförpackningar som kan användas till perfekta fat under sådden och tomma toapappersrullar har helt plötsligt stort potential att bli små såkrukor.
Återbruk är på stark fram mars både lokalt och globalt och innebär att återanvända saker och finna nytt värde i dem. Ett sätt att minimera allt slängande och i stället ta vara på sådant som inte är uttjänt. Kanske på samma sätt som det var tänkt innan, till exempel möbler och kläder eller på ett nytt sätt som fat under sådden eller det tipset jag vill dela med mig av till er idag, nämligen papperskrukor.
Dagstidningar är just en dagsfluga och hamnar i återvinningen samma kväll och har då gjort sitt, men vill du så frön kan de fylla en finfin funktion och vara till nytta ett bra tag framöver.
På ett enkelt sätt förvandlas tidningen till perfekta såkrukor och de går att göra i just den storlek som du behöver.
När plantan har växt på sig kan den om så behövs planteras om i ett större hemgjort exemplar och när det är dags för utplantering grävs plantan ned med hela tidningskrukan, som sedan förmultnar snabbt.
1Det här behöver du:
Dagstidning
Sax
Flaska, burk eller annat runt föremål med fördjupning i bottnen.

Mät hur hög du vill ha din kruka och lägg till drygt halva flaskbottnens diameter så det finns papper att vika in under.
Klipp remsor lika långa som tidningens hela uppslag. På en dagstidning som Falkenbergs Posten brukar det bli lagom att dela höjden på tidningen i tre delar för såkrukor.
Rulla in flaskan i en remsa så det blir flera lager vilket gör krukan hållbar.
2Vik in bottnen i flikar mot mitten och tryck till ordentligt in i flaskans fördjupning.
3Dra ur flaskan och vik in en liten kant upptill på cirka en centimeter så krukan får extra stabilitet.
4Nu är krukan färdig att användas! Den kommer bli genomvåt vid vattning men håller ändå.
Perfekt också till sticklingar som ska rotas.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

God Jul!

Duka till fest
I veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten ger jag tips om vacker dukning.

Det känns extra roligt att få skriva till er läsare på självaste julafton!
Hoppas ni landat efter julstress, granköp och skinkkokning och får en fröjdefull jul.
Jul är en fin tid att samlas över en bit mat så idag ger jag tips på hur festbordet kan smyckas.
Ofta blir det ont om tid när maten är högsta prioritet att få klar och dukningen får då komma i andra hand. Satsa på att använda växter som håller sig fina även ett dygn utan vatten och de ska ligga på bordet, då kan allt förberedas redan kvällen innan och gästerna kommer till ett vackert arrangerat bord med det lilla extra. En bordsdekoration går att göra hur enkel och hur avancerad som helst. Det viktiga är att ha roligt i skapandet. Låt gärna en röd tråd följa dukningen, då är det lättare att hitta rätt och få ett fint slutresultat. Dagens dukning går i guld och kan passa lika bra till nyårsfesten.

141215 178

Börja med en mittpunkt av något slag. Det kan som här vara två julstjärnor, en skål med blommor, en kandelaber eller något annat som utmärker sig.
På ett avlångt bord blir det snyggt att skapa på längden.

141215 250

Ädelgran håller sig snyggt länge. Klipp bitar på cirka två decimeter så varje bit får en topp och omhulda först krukorna med ris. På så vis behövs inga tjusiga ytterkrukor och vips är centrum fixat. Stick sedan kvistar under de första och fortsätt så tills önskad längd på båda sidor är nådd så alla klipp skyls. Avsluta med fint förgrenade bitar i arrangemangets båda ändar.

Placera ut vackra julgranskulor i varierad storlek med hänget nedåt i riset. Röda kulor ger dukningen ett mer julinriktat tema. Plocka in röda nypon och sätt ut ljuslyktor här och där.

141215 183

Murgröna runt servetterna är fort gjort. Ta en slinga murgröna på två decimeter och vira runt tre fingrar. Lås änden genom att trä den in i cirkeln och en dekorativ servettring är gjord.

Önskar er alla en fin helg!

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Inte bara grönkål

Veckans Deboras Gröna bjuder på annorlunda kål.

I Norrland åt jag aldrig grönkål.
Det fanns ingen tradition som här med den gröna vackert krusade delikatessen.
Ganska märkligt eftersom den är så god, går lätt att odla och klarar kylan så bra.
Själv gillar jag kål i alla former, rå, kokt, stuvad och stekt och när jag numer räknar mig som Falkenbergsbo är jag sedan länge helt och totalt förlorad i den ljuvligt lena julgrönkålen som serveras lite då och då hos oss till allehanda rätter under hela året och även mitt i sommaren om andan faller på och det råkar finns någon kål kvar i frysen.
På grund av att kål finns i så många olika sorter och utseenden skiftar såklart också resultaten efter tillredningen kolossalt. Tänk er en krispig råkostsallad med vitkål i tunna strimlor som säkert många av oss minns från skolmatsalen, då blandad med lingon till en sallad.
IMG_8014Om vi går ifrån huvudkålen och alla fina sorter där vill jag såhär i jultid passa på att lyfta fram bladkålen lite extra, för bladkål är verkligen så mycket mer än bara den klassiska grönkålen. Dessutom är de mycket dekorativa även där de står innan skörd och trivs ypperligt i de halländska salta vindarna.
Kanske kan det bli den nya trenden i kökslanden till nästa år?

Nero Di Toscana

Nero Di Toscana
Den här kålen är en svartkål som blir en drygt femtio centimeter hög planta och sträcker sig uppåt med sina långa, buckliga, mörkt svartgröna blad, till utseendet lik en minipalm. Kanske är det därför den gammalt tillbaka kallats för palmkål. Växten har anor i Sverige sedan artonhundratalet och har nu fått en comeback lätt kokt, fräst eller gräddstuvad.

Red Russian

Red Russian
En grönkål helt olik den vanliga. Red Russian har vackert grönlila blad med violetta nerver och stjälkar och djupt flikade kanter. Plantan blir cirka femtio centimeter och tål en hel del vinterkyla.
Tillagas även den på olika sätt och har en fräsch kålsmak. De nya skotten är goda råa medan stora blad blir aningens läderartade.

Black Frill

Black Frill
En ovanlig kål som har ett mycket spektakulärt utseende med sina ytterst smala, lätt krusade blad som i princip bara består av en mittnerv med små bladflikar.
Plantan kan bli över åttio centimeter hög och tål även den en hel del kyla.
Bladen är läckra som dekoration eller smörstekta och saltade, krispiga och begärliga.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Adventspyssel

I dagens Deboras Gröna får ni tips hur man kan göra en vacker ljustallrik.

Rabattrosorna har just slagit ut med nya lätt fyllda rosa rosor på tunna stänglar, ivrigt sträckande sig mot det lilla ljus som ännu finns kvar. Vallmon står med bulliga håriga knoppar, precis på väg att brista så de röda kronbladen syns i gliporna. En granne klippte gräset härom dagen och allting är som en helt vanlig dag i augusti, förutom att det nu är november och närmar sig den första advent.
Om det inte vore för almanackan skulle det knappt gå att tro. Visst är det svalare, så pass att mössa och vantar åkt på emellanåt, men ändå så härligt milt mitt i höstrusket.
Ju kallare höst desto mer spektakulärt färgspel mot rött blir det på träden, men vackra guldgator av gula löv har det ändå blivit och nu lyser prydnadsaplarnas frukter som små röda julgranskulor på de nakna grenarna. De här små äpplena är bara någon centimeter i diameter, ätbara men sälla speciellt smakliga utan lämpar sig bäst till just prydnad. Plocka in vackra ting från naturen och mys till det lite extra så här på hösten när dagarna känns kortare och det lätt blir mer tid som spenderas inne i hemmet.
Mitt tips inför adventstid blir ett höstinspirerat ljusfat, perfekt att göra själv eller med barnen.
Bladen är finast nyplockade så allra vackrast är fatet några timmar innan bladen torkat och krullat ihop sig.

141119 047

Enkla ljusbrickan, detta behövs:
Vackra löv. Lönnlöv har en snygg uddig form men även blad av bok och ek blir snyggt. Små prydnadsäpplen eller vackert blanka kastanjer.
Ståltråd och en tång att klippa tråden med då det annars blir jack i saxen.
Ett fint ljusfat eller en mindre tallrik.
Blockljus och ett rart band att knyta till rosett.

141119 063

Gör så här:
Ta bort den lilla stjälken från äpplena och trä dem på en ståltråd. Knyt sedan ihop dem som en ring, något mindre än tallriken.
Lägg först ut löv på tallriken innan äppelringen läggs ovanpå. Fäst bandet där ståltrådsändarna möts och dölj det med en rosett.
Används kastanjer till ringen så behövs något stadigare att göra hål med som till exempel en hammare och spik eller borrmaskin med en tunn borr. Akta fingrarna för det är lätt att slinta på den blanka ytan.
Och till sist, släck ljusen när rummet lämnas.

141119 064

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

En hotad gigant

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs posten handlar om de stora hästkastanjeträden som är självklara inslag i vår natur men frågan är om de är varaktiga?

Stor och mäktig med en härligt skrovlig bark står hästkastanjen nu i höstskrud.
De gröna sammansatta bladen har blivit övervägande bruna och kastanjerna har börjat falla.
Eller skulle man snarare kalla det för att de fälls likt bomber på intet ont anande? Det känns riktigt ordentligt att få en av de gigantiska, hårda, taggiga frukterna i huvudet.
Inuti höljet döljer sig den mest perfekta brunglänsande frukten som ibland består av två delar.
Ett vagt minne finns hur hästkastanjen såg ut i våras med sina stora, blanka, klibbiga knoppar, och i försommarskrud med friskt klargröna blad och sina stora vita toppiga blomställningar. Förtrollande vackra är de med varje blomma som ett gap med rödtonad botten eller kanske den rödblommande sorten där hela klasen är lysande rosaröd.
På senare tid har tyvärr hästkastanjer drabbats av en del olika angrepp såsom svamp, insekter och bakteriella infektioner. I vissa länder avråder man helt från nyplantering av hästkastanj men så utbrett och allvarligt har det hittills inte blivit i Sverige utan träden säljs som vanligt. Vi får hoppas att dessa stora giganter kommer att fortsätta finnas som pampiga inslag i vår miljö även i framtiden.
140924 039

Namnet
Aesculus hippocastanum är hästkastanjens vetenskapliga namn. Aesculus betyder matek och ätbar och namnet hippocastanum kommer från hippo som betyder häst och castanon som betyder kastanj.
Frukterna är giftiga för oss människor men troligen kommer namnet sig av att hästar kan äta och bryta ned frukterna och att fröna liknar de äkta ätbara kastanjerna.

140924 091

140924 114

Trädets välmående
Det här blir ett ymnigt träd på dryga tjugo meter som vill växa i näringsrik kraftig jord med god tillgång till fukt. Det trivs bäst att växa på soliga platser och blir snyggast av ingen eller liten beskärning.
Sorten Aesculus x hemiacantha ‘Tor Nitzelius’ är snarlik grundsorten och har visat sig vara mer motståndskraftig mot kastanjebladbränna. Bladbrännan beror på en svamp och syns som bruna fläckar i slutet av säsongen. Bränn om möjligt nedfallna blad på hösten så sporer inte ligger kvar och smittar nya blad nästa år.

elins kamera27 015

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Författarskap

Det är härligt när tangentbordet smattrar och till synes kommer orden som från ovan,
ut i fingrarna och in i datorn.

10269624_889410241085965_7065413882190309602_n

En kväll med skrivarlust blir en perfekt avslutning på den här onsdagen!
Det är så roligt att få skriva och kul att få respons från läsare vad de tycker.
Läs mer om vad jag skriver om nu i nästa veckas Deboras Gröna i Falkenbergs Posten!

140604 168

En krönika med lantlig charm, goda tips och vackra bilder:)

Boa in ute

I veckans Deboras Gröna, i Falkenbergs Posten, ger jag råd i hur man skapar en behaglig utemiljö i sin trädgård.

Den höga furan syns nudda himlen med sina översta grenar och den pampiga ekens bulliga krona ger både skugga och skydd. I det täta slånbuskaget slingrar sig en doftande kaprifol och den vilda naturen får en otyglad elegans som omhuldar och innesluter. Där är det är lätt att finna härliga platser, sköna att bara vara och njuta på. Naturen har ett väldigt okomplicerat sätt att täcka marken och är inte rädd att slå på stort med höga växter i kontrast till de allra minsta. Ofta är det den variationsrikedomen som vi saknar i den odlade trädgården men som genom att studera naturen lite extra går att efterlikna. Våga bygga på höjden med växter och skapa en intressant trädgård vilken med ens blir mindre lättöverskådlig och på så vis också spännande att utforska.
Träd tar lång tid på sig för att växa och bli stora och i väntan kan andra alternativ vara bra komplement. För den som har en uppväxt trädgård men som önskar förändring krävs extra försiktighet i vad som sågas ned så inget värdefullt råkar kapas i en iver att skapa nytt.
Planera så trädgården blir till en förlängning av inomhusmiljön där gammalt och nytt får mötas och bilda en helhet. Då skapas trädgårdsrum att njuta i, när det är lika skönt att vara ute som inne.
boa in ute scan 1

Trots god grannsämja så kan en kal trädgård lätt bidra till en utelämnad känsla när morgonkaffet ska avnjutas på härliga altanen. Låga växter är lätta att överblicka och göra så den privata sfären lätt går om intet och ger dessutom fri fart för blåsten.
För att göra platsen mysig gäller det att rama in med insikt så det fortfarande finns utsikt.
Scan0002

Högre växter som buskar och träd skapar naturliga avgränsningar och ger trädgården en ombonad känsla, lätt att trivas i.
Är trädgården ny utan gamla växter så går det lätt att fort skapa en uppväxt miljö med spaljéer och plank där klätterväxter får frodas.
Gör intressanta blickfång och vindlande gångar så upplevs även den minsta trädgård som betydligt större. Ta reda på växternas sluthöjd så de inte hamnar för nära och skuggar huset så det blir mörkt inomhus.