Klipp till och ta rossticklingar

Jag kunde inte vänta längre utan har börjat vårstäda i rabatter. Till en början på våren, när man inte vet om det kommer fler kalla perioder, så är det bra att låta rabatterna vara lite stökiga. Gamla växtrester och löv skyddar perenna plantors rötter och nya späda skott som lockas upp av den starka vårsolen. Men nu har jag bestämt mig för att växterna får tåla de kalla nätter som kommer, för jag vill göra vårfint!
Rosorna har jag också börjat klippa. Detta till trots att det finns en gammal tradition som lyder att rosor ska beskäras när björken har musöronstora löv. Det är för att skydda rosen från att frysa ned för mycket efter för tidig beskärning och egentligen en mycket bra tumregel. De sorter jag har vet jag däremot att de klarar av att beskäras redan nu.
Jag har några jättestora vildrosor som under våren rensats fram ur ris och sly i skogsbrynet. De ska gallras ur och kommer säkert ta ny fart nu när de får mer ljus. Några höga klängrosor växer också i trädgården och på dem har jag tagit bort alla döda grenar och försiktigt börjat forma in dem i fristående spaljéer av armeringsjärn.
Gör som jag när du beskär dina rosor. Ta rossticklingar och få nya rosor till din trädgård.
Det är tar lite tid från stickling till färdig rosbuske men är lättare än du kan tro och roligt.
Jag har prövat två olika sätt med lyckat resultat och idag vill jag dela med mig av det ena.
bild 1.
Ta förvedade skott från rosen, hårda smala grenar. Jag brukar bryta loss skotten, ned mot växtriktningen på den grenen de växer på, gärna så det bildas en liten klack längst ned.
Det är lagom med skott på cirka sju till tio centimeter.
Om de har börjat utvecklats blad så ta bort alla utom det översta bladparet.
bild 2.
Tryck ned sticklingarna i jorden intill den ros du tagit dem ifrån. Sätt ned dem på ett djup av 1/2 till 2/3-delar av sin längd. Jorden ska vara lätt fuktig och platsen ska helst vara i halvskugga för att sticklingarna inte ska torka ut.
Sedan är det bara att vänta med is i magen och låta skotten stå kvar även om de börjar skjuta nya blad eftersom de ännu är känsliga och behöver utveckla sina rotsystem bättre.
Efter ungefär en månad kan det gå att försiktigt gräva upp dem och plantera dem var för sig. Skotten toppas sedan för att de ska förgrena sig.
17973949_1741794162514231_1047101694_nRosen jag tar sticklingar av från bilden överst är en klängros med röda fyllda rosor som jag inte säkert vet namnet på eftersom den redan fanns i trädgården när jag tog över.
Den bidrog i fjol till många med underbara buketter!

Krönikan i sitt originalutförande återfinns i Falkenbergs Posten

Höstsysslor i trädgården

Inför den här veckans krönika började jag fundera på vad jag gillar med hösten.
Vad är det som gör den här årstiden speciell för mig?
Jag är väldigt förtjust i våren då allt väcks till liv och börjar spira. Eller sensommaren, då allt kommit igång ordentligt i rabatterna och många av mina favoriter blommar.
Trots detta så är ändå hösten ändå speciell för mig. Jag älskar löven som faller och ligger överallt som gyllene drivor, trots att jag vet att det innebär att jag måste kratta. Jag gillar mörkret, trots att jag behöver ljuset. Men vad är väl mysigare än att få kura inne med tända ljus? Dessutom nu i höst så har jag låtit installera en kamin, och det mina vänner, är mysfaktor på hög nivå.
Till och med att lava ved var roligt, något jag aldrig gjort förut men blev glad av tanken på att jag i vinter kommer att plocka in från de fina travarna för att få härlig värme i huset.
Hösten har hittills varit väldigt torr men just den här morgonen när jag skriver detta vaknade jag av regnets smatter utanför. Mysigt! Jag gillar regn. Faktum är att för min del bekommer inte olika väder mig så mycket. Även om det är en tid med mindre bra väder så går det mig lätt förbi. En stor fördel för en trädgårdsmästare som arbetar ute större delen av tiden.
Vad är det som gör den här årstiden speciell för dig? Gå in på deboragarden.se och berätta vad just du gillar med hösten.
161009-021

Gräsmattan
Kratta ihop löven från gräsmattan. Tjocka lager med blöta löv gör ingen gräsmatta glad. Mindre mängder löv kan klippas över med gräsklipparen. Tänk på att inte klippa gräset för kort sista gången innan vintern. Fem centimeter är lagom för att det ska må bra under vintern.

Sniglar
För att till nästa år reducera antalet av spansk skogssnigel och åkersnigel gäller det att hitta deras äggömmor. Snigelägg ligger i samlingar på fuktiga ställen och är något genomskinliga och vitaktiga i färgen. Titta under lövhögar, krukor och döda växtrester och mosa de ägg som hittas.

Städa växthuset
Bort med döda växtrester och rötter från växthusets bäddar.
Blanda en halv deciliter grönsåpa med en liter vatten. Tvätta växthuset invändigt genom att spraya glasen med blandningen och skrubba rent med till exempel en diskborste på sidorna och en långborste till taket. Var noga med att komma åt i hörn och skarvar. Spola av med vattenslang.
Tänk på att också tvätta använda krukor innan de ska vinterförvaras och så småningom användas igen.

Kär upp över öronen!

Jag erkänner. Hortensia har aldrig varit någon favoritväxt för mig.
Jag har under årens lopp sålt många olika exemplar till kunder men aldrig riktigt fastnat för växtens utseende. Jo visst, jag har tyckt att de varit fantastiska, att de blommat länge men inte att de skulle passa hos mig, bara hos kunderna. Ett säkert kort har de varit, som passat in på många ställen.
Så i vår var jag på trädgårdsmässa i Stockholm och det första som mötte mig i utställningshallen var just hortensior. Milda blandade nyanser i lime, blått och rosa, ibland till och med på samma blomma.
Jag måste säga att det var som när Amor flyger stenhårt mot sitt mål och riktar värsta hårda kärlekspilen rakt i hjärtat på den som träffas. Jag var kär! Helt upp över öronen kär i dessa underbara växter, hortensior.
Hur kunde det bli så? Hur kunde jag gå från: – Ja jättefin men bara hos någon annan, till – Jag måste ha så många som möjligt och gärna nyss! Ingen aning. Det enda jag vet är att jag nu tycker att hortensior är helt fantastiska med sina vackert sammansatta blommor i stora bulliga klasar. De finns med flata blomställningar också, jättesnygga, men jag gillar helt klart de bulliga lite mer, i alla fall just nu.
Tänk så tur att vi får vara föränderliga och trädgården med oss. Nu planerar jag inför höstens och vårens planteringar. Och gissa om det kommer att bli en hel del hortensior, i alla fall hos mig.
hydrangea-paniculata-grandiflora

Syrenhortensia
Jag har ynnesten av att ha ett stort exemplar av syrenhortensia, eller höstsyren som den också kallas, i trädgården. Hydrangea paniculata ‘Grandiflora’.
Just den har ett lite roligt utseende med buskform nedtill sedan stammar och trädkrona upptill.
Men vad gör det när den är översållad av stora elfenbensvita bulliga klasarna som nu mot hösten sakta börjat växla färg till lime och till sist allt mer kommer att mörkna i en mustig gammelrosa färg.
Helt bedårande! Några fåtal blommor räcker till en maffig bukett och ibland är klasarna så stora att det räcker med en enda.
Syrenhortensia finns också i en lägre variant som då heter ‘Compacta’.

Vipphortensia
Hydrangea paniculata Wims Red har den inte ännu men är satt på önskelistan.
En läcker sort som börjar blomma i juli i elfenbensvitt för att sedan successivt övergå i en djupt vinröd färg. Den är bara hur läcker som helst!
Busken blir uppemot två meter hög och blommorna har en söt doft.
Alldeles säkert kommer den att passa fint med blekrosa senblommande rosor och funkior i bulliga bestånd någon stans i min trädgård.

Försommarblom

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten.

Att ställa sig under ett träd ger verkligen en känsla av kraft och liv när man ser upp i den vackra, stora gröna kronan. Men när det går att ställa sig under en buske ger det en nästan barnsligt härlig känsla inför hur fantastiskt naturen är som kan skapa rum under stora buskar.
De buskar jag har i tanken nu är Rhododendron, eller rododendron utan h som de heter på svenska. De större sorterna kan med tiden bli som flerstammiga träd på flera meters höjd. Nu blommar de överdådigt en kort tid och sedan får vi längta efter dess blommor till nästa år. Bara i undantagsfall kan några blommor komma på sensommaren.
Vill man uppleva stora rododendron på nära håll så finns det många härliga exemplar längsmed Ätrans promenadväg på samma sida som Vallarna eller på Hjuleberg gods som har rododendronvisning en dag om året. Styr vi kosan längre söderut, till Helsingborg, så finner vi vid Sofiero slott en helt bedårande park med en stor ravin viken går från slottet och ned mot havet där hela miljön är inbäddad av rododendron. Många av dem är just så stora att man kan gå under dem på de vindlande gångarna men också många små sorter med sockersöt charm.

3

Surjordsväxt
Rododendron är en surjordsväxt. Det betyder att den trivs i en jord som har ett lågt Ph-värde. För att ge en ny planta en bra start så kan den planteras i naturell torv eller i så kallad rododenronjord vilka båda har lågt Ph. Torven hjälper också till att ge struktur till jorden och håller fukt. De flesta sorterna blir finast i halvskuggiga lägen.

2

Klipp till
Har en rododendron skjutit i höjden och blivit gles och tråkig går den bra att beskära. Hård beskärning görs på vårvintern och man strävar då efter att behålla en rundad form på det grenverk som blir kvar.
Är beskärningen kraftig så brukar blomningen utebli några år.
Lätt beskärning går bra att göra efter blomningen.

1

Speciella egenskaper
Rododendron finns från krypande till flera meter höga. Trots många likheter finns det många särdrag.
På Rhododendron ‘Koichiro Wada’ har de nya skotten en vitgrå luden yta som sedan försvinner och bladen blir mörkgröna.
Nya skott på de som tillhör Williamsianum-Gruppen blir vackert bronsfärgade.
Bladen på Rhododendron Ramapo, som är en dvärgsort, doftar härligt kryddigt vid beröring.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Pelargoner

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten

Tänk ett vackert burspråk med fönsterbrädorna fyllda av prunkande pelargoner. Med blotta tanken minns vi med ens doften av pelargon som sätter sig kvar på händerna efter en ansning.Pelargoner har länge kallats för mormorsblommor och stått framför allt i köks eller möjligen sovrumsfönster, men de har verkligen gjort ett stort genombrott och det enorma utbudet av olika sorter gör att alla smaker nu blir tillgodosedda och då passar de även i fina salongsfönstren.
Att samla på pelargoner är inne och en populär hobby för såväl ung som gammal.
Samlaren känner sina pelargoner väl och kan dem utan och innan. Där kan det vara det lilla som gör den stora skillnaden och variationerna är betydligt fler än de vi ser i den vanliga daghandeln. En bra bit på vägen som novis kommer man genom att iaktta plantorna, jämföra deras blom- och bladstorlek och färg, hur de är uppbyggda och känna efter om de har någon speciell doft. Det finns flera sorter med angenäm doft av citrus eller pepparmynta. De vanligaste pelargonerna är riktigt lätta att ta skott av och det ger en härlig känsla att se dem rota sig och bli till nya småplantor.

120521 001

Att göra fler av samma
Nu är det dags att väcka övervintrade gängliga pelargoner till liv.

140226 050

Med lite finess så kommer de tillbaka, ännu vackrare än förut.
Klipp ned plantorna till ca 10cm.  
Finns det små blad kvar nedtill så gynnar de plantan att sätta fart och växa.
Eventuella blommor klipps bort då de i det här läget bara stjäl näring.
Ställ sedan plantan ljust.

140226 087

De toppar som klipps av kan användas för att skapa nya plantor och kallas då för toppsticklingar. Spara skott som är cirka sju centimeter långa och ta bort alla utom tre blad i toppen. Även här ska eventuella blommor klippas bort.
Sätt skotten i porös såjord och vattna. När skotten kommit igång och börjar växa så planteras de om i vanlig blomjord.

De gamla pelargonerna behöver planteras om och får oftast därmed en något större kruka. Smaken är som baken och tidpunkten för när man väljer att plantera om varierar från innan, samtidigt, eller ett tag efter nedklippning när plantan har börjat skjuta nya skott. Vilket sätt som är bäst kan diskuteras men om man gör det när plantan just beskurits måste det faktum beaktas att det blir med jordvolym och minimalt med blad så det kan vara lätt att råka övervattna.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

 

Naturliga piller

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten

Naturen är verkligen fiffig och innehållsrik!
Fylld av både det som är vackert och mycket till och med ätbart.
Säkert finns väl ett och annat inslag i naturen som kan uppfattas som fult,
men där ligger åter igen skönheten i betraktarens ögon.
Det vackra sitter, precis som hos oss människor, inte bara på utsidan.
Vitaminer och diverse hälsofrämjande medel har rönt stor framgång och säljs med rykande fart. Tittar vi lite utanför affärshyllorna bjuder naturen på alldeles egna nyttigheter i form av bär och frukt som är väl värda en chans att visa sin potential. Fiffigt paketerade men också ytterst innehållsrika.
I år dignar rönnarna av stora orangeröda klasar i mängd. Måhända så är det som det sägs i Bondepraktikan att blir det mycket rönnbär så blir det en kall vinter, men tänk ett så gyllene tillfälle att plocka dessa hälsobär. Helt gratis är de där de hänger och lockar till självplock.
I var och varannan trädgård börjar häckar och buskar av aronia växla sin mörkt gröna bladfärg till eldigt rött och mitt uppe i härligheten finns mängder med maxat fyllda,
runda svarta bär i klasar. En läcker vardagsföreteelse som ofta glöms bort.
Mitt framför näsan på oss finns alltså just nu naturens egna vitaminer, så passa på att bunkra upp inför vintern, för den sägs bli kall.

110829 009

Frost

Frost är ett bra sätt för att få beska eller sura bär lite mildare och sötare. Har det inte varit frost vid plocktillfället så funkar det fint att lägga dem i frysen ett tag.
Torkade bär är helt automatiskt sötare än färska och blir lätta att förvara för framtida behov.
Bäst torkas bären på låg värme, helst inte över 42° då enzymer och vitaminer sedan börjar ta skada och inte längre kan göra nytta i våra kroppar.

IMG_5428

Rönnbär
Torkade rönnbär har en hel del beskhet kvar men inte värre än att de kan slinka ned eller blandas i morgonmüslin. Bären innehåller en stor mängd C-vitamin och andra vitaminer och är mycket antioxidanta vilket hjälper våra celler att hålla sig friska. Dessutom är rönnbär en god källa till karotin vilket är bra för huden.
Ett träd med stort mervärde vars bär också uppskattas av fåglar.

IMG_5456

Aroniabär
 Aroniabärens sträva smak är som bortblåst när de torkats
och passar både som godis och till müsli.
Bären innehåller en stor mängd C-vitamin, mineraler och många andra vitaminer.
De är i klass med blåbär gällande sin antioxidanta förmåga, och det vill inte säga lite.
En buske med stort mervärde vars blad lyser upp täppan med sin röda färg på hösten.

Krönikan i originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Helt vilt med mynta

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten

Mynta är en odlingsvärd örtväxt med fantastisk smak och doft men som bäst odlas med försiktighet då dess underjordiska utlöpare och krypande stammar gör att den sprider sig blixtsnabbt och övertar således en plantering på nolltid. Rätt växt på fel plats lätt blir ett ogräs.
För att avgränsa myntor kan man till exempel plantera dem i en nedgrävd vid och djup kruka vilken man tagit bort bottnen ur. Då hålls myntan stången men bör i vilket fall vara under uppsikt.
Mynta finns i många olika sorter och är en lättodlad anspråkslös växt som trivs i sol till halvskugga och i de flesta jordar, bara de inte är för torra.
Förnya plantan emellanåt med att efter några år gräva upp och dela den. Ta samtidigt bort gamla partier och håll på så vis beståndet fräscht.
Mynta passar lika bra i kruka som i rabatt och drar till sig fjärilar, humlor med flera.
Med sin aromatiska doft och intensiva pepparmyntssmak passar den mycket väl in i många maträtter, desserter och bakverk. Det drar i käkarna när tanken kommer om att blanda finhackade blad i krämig yoghurt och äta den till en ljum fruktsallad, eller torkade myntablad som vips blir ett uppfriskande örtte vilket gynnar matsmältningen.
En härlig ört väl värd att utforska.

Mynta2

Ingefärsmynta
Mentha gracilis ’Ginger’ har en härlig doft av ingefära.
Den har ovalt formade, något spetsiga blad som blir gulbrokiga med lätt tandade kanter.
En snygg perenn som blir dryga 30 centimeter hög och blommar med små rosalila blommor.

Mynta1

Chokladmynta
Här kan man tala om en förförisk doft av After Eight som skapar lust att sluka växten helt och hållen!
Mentha x piperita ‘Chocolate’ har vackert frodiga, gröna blad som skiftar mot mörkt rött och sorten kan bli cirka en halvmeter i höjd fast den gärna lägger sig ned.
Blommar med ljust lavendelblå blommor.

Allmänt
Några sorters myntor växer vilt i Sverige.
Myntor korsar sig lätt med varandra och detta gör att det uppstår nya så kallade hybrider.
Fjärilar, humlor och andra insekter gillar myntans rara blommor.
Det är lätt att föröka myntor genom delning eller skott som först får rota ut i ett glas med vatten innan plantering i lucker, fuktig jord.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.