No digging, bygg dina odlingsytor på höjden!

No digging garden
Nio digging garden är ett begrepp som breder ut sig allt mer och betyder att man bygger odlingsytor på höjden ovanpå befintlig jord i stället för att gräva. Bra för den bekväme men också bra för jorden för på så vis får alla organismer i jorden jobba på utan att bli spadvända och hamna på fel djup i marken. Successivt kommer maskar och mikroorganismer arbeta sig uppåt i det nya organiska materialet som också blir till jord.
Att bygga på höjden kan göras med många olika material från gödsel till trädgårdsavfall. Metoden gör att du slipper rensa eller ta bort grässvålen på den plats du vill anlägga ett trädgårdsland utan kväver det i stället med tidningar eller kartong.

Tre odlingsetage
På sidan av vår tomt, den sidan som vetter ned mot grannens åker, lutar tomten mycket. Från början växte det sly, ogräs och ormbunkar över hela sluttningen och vid utbygge av huset fick det bli lagringsplats för utgrävningsmassor. En hel del sten av varierad storlek kom också dit och jag vet att någonstans i botten ligger delar av vår gamla källartrappa. 
Mycket utav jorden skulle komma till användning men av det materiel som blev kvar bestämde vi oss för att skapa tre stycken odlingsetage ned mot syd.
Två säsonger hade jag fått låna odlingsyta av en snäll granne som har åkrarna intill men jag har insett att ju närmare desto lättare blir det tid att hinna sköta odlingarna och för att inte säga vattna. 
Med tre etage får vi väldigt mycket yta och speciellt när jag nu byggt bäddar så blir ytorna väldigt effektiviserade med bestämda gångar emellan.

Först var sluttningen vild och ingen direkt framkomlighet fanns


och för en tid blev utsikten för prinsessan skymd där av en stor jordhög efter husets utgrävning.

Så bestämde vi oss för att förvandla ytan till tre odlingsetage. Traktorgrävaren har visat sig vara en väl vald investering. Den har tjänat oss många timmar och Jonas manövrerar den som om han inte har gjort annat. Till yrket är han rörmokare men mångfasetterad precis som jag vilket är mycket roligt!


En stenkant lades nedtill och den största stenen som syns i bild lyckades Jonas vända exakt som jag ville ha den. Egentligen var den för tung för maskinen men med lite trixande och tyngdlagen till hjälp rullade den över till rätt sida och kunde knuffas på plats.


Stenig och bitvis ogräsbeklädd yta men etagen färdiga.
Mellan det första och andra etaget planterade jag smultron av två olika sorter, jättedaggkåpa samt rosenkvitten som alla ska få ta plats i slänten och förhoppningsvis hålla ogräset i schack!


Lager på lager
Först fick hela ytan sin form och de olika etagen planades ut. Längst ned lades en kant med stora stenar och i etagen grävdes/spättades de större stenarna bort.
Allt ogräs fick vara kvar och jag började arbetet med att täcka bit för vit med ett tjockt lager tidningspapper. Ovanpå det lade jag kogödsel cirka tio centimeter. Gödslet var inte brunnet vilket det bör vara för att vara lätt att handskas med och lätt för växterna att dra nytta av. Obränd gödsel är kladdigt att hantera och kan bli för starkt för växterna men här hade jag inte möjlighet att få tag på annat så då får man tänka till lite extra.
Kogödseln som ligger i hög ett par år kallas för att den brinner. Den och halmen i den blir mycket varmt när nedbrytningen startar för att sedan svalna av. Varm kommer den bli här i de tunna lagren också men inte i närheten av vad dem blir annars. Dock är den väldigt näringstät och svårupptaglig för växterna när den inte är brunnen.
Ovanpå gödseln lade jag ett lager med ensilage. I många av bäddarna kommer jag ovan på det lägga ett lager matjord på toppen och sedan ensilage igen. Där jag sedan vill så krafsar jag bort en ränna av ensilaget så jag kommer åt matjorden och kan så i den. På så vis kommer ensilaget i de bäddarna både hjälpa till att hålla fukten kvar i och gödsla på samma gång.


Tidningspapper, kogödsel och ensilage.


Här är alla bäddar täckta. Förutom i jordgubbslandet ska det på ett lager matjord på toppen men det blir nog först till våren.
Skönt att ha så mycket förberett!


Plantera jordgubbar
I en av bäddarna bestämde jag mig för att göra ett jordgubbsland. Det var en rabatt som låg i hörnet, formad som en trekant och den var lite större än de andra. 
Först lade jag ut jordgubbsplantorna ovanpå ensilaget för att se var jag ville plantera dem De fick hamna tätare än de borde för jag har inte utrymme för något jätteland och många plantor över ändå som måste ned i jorden på annan plats
För att jordgubbsplantorna inte skulle hamna an mot gödseln grävde jag en liten grop och fyllde med matjord i gropen innan plantan planterades. På så vis kommer rötterna hinna växa på sig ett tag och gödseln börja brytas ned innan de tu möts.
På den här odlingsytan hade jag hunnit lägga på lite matjord för att hålla ensilaget på plats. Därför lade jag på mer ensilage mellan plantorna så ogräs ska hållas borta.


Många plantor blev flyttade men jag måste ändå göra ett jordgubbsland till fär att alla ska få plats. 


Ombäddade får de nu vänta till nästa säsong. 

Här på filmen kan du se hur jag gjorden vid jordgubbsplanteringen!


På höjden och på djupet
Undan för undan kommer bäddarna att sjunka ihop genom förmultningsprocessen så allt eftersom behöver nytt material föras på. Efter några år brukar naturen sköta om att jorden blir lucker och fin en bit ned på djupet. Ja där det inte finns stora stenar och källartrappor så klart!



I odlingslådorna som också finns högst upp på odlingsetagen lade jag i ett lager med trädgårdskompost underst, sedan kogödsel, ett lager tidningspapper igen, ensilage och kogödsel igen. Som en organisk tårta. Överst där kommer jag också lägga matjord för att kunna så.

Kolla in kompostmaskarna!
Komposten var bara delvis nedbruten och det kryllade av röda fina kompostmaskar i den! Tänk vilka skickliga nedbrytare
de är och dessutom är deras avföring prima gödsel!
Runt lådorna och i gångarna mellan odlingsytorna kommer jag att lägga ett lager med träflis när vi så småningom flisar upp sly som kapats i skogen.
Intill lådorna står barnens studsmatta. Runt om allt kommer mer tidningar och flis läggas ut. Sedan kommer jag gräva hål här och var i ytan för plantor av gurka, squash och olika pumpor. Kommer bli kanonbra!

Tänk så fint det kommer att växa på hela odlingsytan nästa år!

 

Sensommar och skörd

Det är en ynnest att få skörda egna grönsaker och intressant att undan för undan få lära mig mer om hur, varför och när allt sker i trädgården.
Odlat har jag gjort i sådan ytterst liten skala tidigare eftersom vi bodde i lägenhet och bara hade en liten lånad plätt att odla på. Plätten fylldes snabbt med egenodlade perenna örter, som fick växa på sig och vips var där knappt någon plats kvar till odling.
Nu när jag har en hel avstyckad gårds yta att leka med så ter sig möjligheterna oändliga!
I år består odlingsytan i stort sett bara av pallkragar men det är tydligt att det inte kommer att räcka till nästa år.
Det närmsta jag planerar är en bäravdelning med olika vinbär, krusbär, hallon och jordgubbar. Jordgubbarna har växt lite huller om buller bland andra växter men härom veckan grävde jag upp dem och satte dem i rader, i väntan på sin rätta plats. Det blev lite mer överskådligt så.
Hallonplantor har vi fått ett helt gäng av vår goda granne. Jag klippte ned dem vid omplanteringen och funderade om de ens skulle komma att överleva på den nya temporära platsen i en backe där vattnet rinner rakt av, men nu står de frodigt gröna och jag ler varje gång jag ser dem.
Vinbärsbuskarna är nedgrävda i en klunga och krusbären står i kruka, så som ni kan förstå behöver bäravdelningen ta form.
Det som blev minst lyckat i odlingen i år var svartkål och Tatsoi. På dem härjade troligen jordloppor fritt och perforerade bladen med mängder av småhål. De levde loppan kan man säga. Bladen såg verkligen inte roliga ut men var fullt ätbara. Jag skördade hela plantorna och rensade bort rötterna. Sedan sköljde jag bladen och stekte dem i smör med salt och vitpeppar och efter den behandlingen syntes inte ett enda hål och de smakade hur gott som helst. Hade dock hellre fått skörda dem under lång tid och låtit svartkålen växa sig stor, men så kan det gå. Idag har jag i stället sått en ny omgång Tatsoi.
Sallaten har vuxit fint och ränt iväg på höjden. Utseendet spelar mig ingen roll utan jag är jätteglad att vi kan skörda sallat så gott som dagligen.

Dillen såddes för drygt en månad sedan och har tagit sig fint. En tacksam växt att så även nu om du har plats över. God i sallader!
  Mangolden växer megabra! Bladen är stora och vackert buckliga och det är blandade sorter jag sått så bladstjälkarna varierar i färg från vitt till gult och rosa. De är jättegoda i sallat med en vinägrett. Däremot kan jag inte alls fördra dem stekta. Jag prövade också att gräddstuva dem en dag men det var inte heller någon smaksuccé för min del. Märkligt då jag gillar det mesta inom grön mat! Så vad kan jag då göra med all härlig mangold när jag ogillar den varm? Kanske någon av er läsare har ett bra förslag?

Nu blommar hemodlade perenner!

Under försommaren planterade jag ut ett helt gäng med olika perenner som jag sått från frö och i princip allt har vuxit över förväntan. Från frö har jag bland andra drivit upp följande:

Anisisop Isop officinalis som är i blom (sticker upp bakom rosorna) och med blad doftande av anis när de vidrörs.

      
Vit solhatt (till vänster), Echinacea purpurea ’Feeling White’ där vissa plantor vuxit på sig bra och fått fina blad medan andra är pyttesmå. Men de kommer troligen att komma igång fint nästa år. En stadig och dekorativ perenn.
Jättevädden 8till höger), Cephalaria giganthea, har fått ymniga blad och det blir spännande att se om den redan nästa år blir uppemot de 1,50 som de kan bli med stadiga stänglar och  citrongula blommor. På bilden, som gjorde att jag beställde den sorten, såg dock blommorna snarare ljust limefärgade ut än citrongula som nämns på fröpåsen så det blir spännande att se hur de blir.


Stäppsalvia Salvia superba ’West-Friesland och en rosablommande sort som heter Salvia nemorosa ’New Dimension Rose’ har tagit sig mycket bra och är redan i blom.

Den ynkligaste växten just nu är en planta av lakritsrot som jag tittar till då och då. Den består av en supertunn stjälk och några blad.Hoppas den övervintrar men kräver ordentlig täckning tills den vuxit på sig.

Du kan läsa mer om växterna i örtagården på nätmagasinet DAGG genom att klicka på den här länken: http://www.magasindagg.se/