Har storleken betydelse?

Ja nu kan man väl undra vad som tagit åt den här trädgårdsskribenten!
Men viss är det så, i min värd växtvärden, att storlek många gånger har betydelse.
Så ofta det händer att till exempel det lilla trädet blir på tok för stort
mot för vad ägaren tänkt sig.
Vips står det alldeles för nära husväggen när det fått en rejäl stam och bred krona.
Då ser det inte längre ut som det späda ungträd vilket inhandlades för flera år sedan
och ofta blir enda utvägen att såga ned det.
Det här kan gälla bland alla växter, för lika illa blir det med en buske på två meter om det bakom finns ett fönster eller liknande. Ofta får de då sig en rejäl klippning och blir lågrunda rots att de helst kanske skulle vilja stoltsera med en reslig vasform i växtsättet.
Liten kan bli stor och ingen växt som vill växa sig riktigt stor blir snygg om den klipps ned radikalt, och svåra är de också att flytta när de väl rotat sig ordentligt.
Perenner är det enda undantaget, för de flesta funkar fint att gräva upp och flytta. Lätta att ändra i rabatten om fel höjd hamnat på fel plats.
Så gott folk, tänk på storleken nu när det är dags för höstplantering.

blåregn

Lägre växter med charm
Mörk druvlilja, Liriope muscari ‘Super Blue’, är en gräsliknande städsegrön perenn
som blommar med ljust blå blommor och blir cirka 30 centimeter hög.
Skäggbuske, Caryopteris ‘Heavenly Blue’ blir en meterhög buske. Med sina djupblå blommor blir den ett smycke i trädgården värd att försöka sig på
i lite mer skyddade soliga lägen.
Blåregn, Wisteria ‘Blue Moon’, blir ca 4-5 meter och således betydligt lägre än ursprungssorten. Dessutom kan den här sorten få uppemot tre flor per säsong
med härliga stora blå blomklasar!
Småbladig syrén på stam, Syringa microphylla ‘Superba’.
Ett rart och hyfsat vanligt litet träd som ändock tåls att lyftas fram.
Det blir ungefär 2-3 meter högt och med sina små lilarosa doftande blommor
tjusar trädet oss både på sommaren och ytterligare ett flor framemot september.

rådhusvin

Stora effektfulla växter
Fläckflockel, Eupatorium maculatum ‘Atropurpureum’ är en senblommande reslig och mycket stadig perenn som blir cirka två meter hög och får mörkrosa blommor i stora flockställningar vilka uppskattas av bin och fjärilar.
Vingad benved, Euonymus alatus, är en buske som blir cirka 2-3 meter hög
och ett par meter vid med läckra korklister på stammarna vilka ger den
ett vackert utseende även vintertid.
Rådhusvin, Parthenocissus tricuspidata ‘Veitchii’, klättraren bland klättrare. En snabbväxande klätterväxt som blir 8-10 meter lång och sätter sig fast mot de flesta underlag med självhäftande sugskivor. Bedövande vackert röd höstfärg på bladen.
Katalpa eller trumpetträd, Catalpa bignonioides, ett känsligt men exotiskt träd
på uppemot 15 meter. Det blommar med vita blommor
och de hjärtformade bladen få gul fin höstfärg.

vingad benved

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten

Liten tuva

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten.

Liten tuva välter ofta stort lass.
Ja en liten tuva kan verkligen göra radikal skillnad men även på ett positivt sätt när den finns i rabatten i stället för på vägen!
Se framför dig ett vackert stenparti med låga krypande växter på max ett par decimeter
i höjd där små taggiga grästuvor planteras in. Gräset blir något som sticker ut och hjälper samtidigt till att lyfta fram de andra växternas mjuka försynta linjer.
Eller tänk dig en rabatt med blandade böljande perenner i smäktande pastell
där gräs med fastigiata dekorativa blad planteras in och med ens får rabatten struktur
och ett nyvunnet lugn.
IMG_5197Prydnadsgräs har under en lång tid varit på stabil uppgång och trenden ser ut att fortsätta.
Förmodligen mycket på grund av att det finns gräs för de flesta lägen, från sol till skugga,
torr mark till fuktig och sedan såklart för att de helt enkelt är så dekorativa.
De flesta prydnadsgräs är dessutom variabla på så vis att de är snygga i sig själv, fungerar fint i samplanteringar och sist men inte minst blir många av dem jätteläckra planterade i stora grupper eller fält av samma sort. Ett litet gräs planterat så, ger känsla av solvarm hjortronmyr.
Tänk så mycket en tuva kan göra!

IMG_5195

Blåsvingel
Festuca gautieri ‘Elijah Blue’ bildar en liten blågrön tuva på cirka två decimeters höjd
med tunna strån. Blommar med halmgula ax i augusti vilka sticker upp över tuvan.
Trivs i torra soliga lägen och passar således in i till exempel ett stenparti.
Med sin svala färg blir den ett läckert inslag gentemot växter med avvikande bladform såsom liten kärleksört, taklök, bräckor med flera.

IMG_5181

Blodgräs eller Japanskt blodgräs
Imperiata cylindrica ‘Red Baron’ är ett effektfullt gräs med blad som skiftar
från grönt till rödaste rött. Ett gräs som helst vill växa i full sol
och trivs fint i rabatten men även som solitär.
Goda grannar till blodgräset är runda mjuka former som hos till exempel alunrot,
daggkåpa eller nävor.

Gräslikt eller gräsligt

Se efter så att det gräs som inhandlas utökar sig måttligt i omkrets.
De som sprider sig med underjordiska utlöpare blir lätt ett ogräs i trädgården.
Plantera med fördel den sortens gräs i kruka i stället eller med någon form
av rotspärr i rabatten.

Texten i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.

Tulipa

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten

Nu är tiden då varenda blomsterhandel, stormarknad och mack formligen svämmar över av smäktande tulpanbuketter. Och det behövs verkligen inget mer än bara blommorna i sin enkelhet för att göra dem så begärliga.Tulpaner är vårens budbärare i alla tänkbara härliga färger med långsmala blad målade i försommargrönt. Så vackra alldeles nya i sina ovala mjukspetsiga knoppar. Blygsamt öppnar de sig och visar det innersta med ståndare från ljust gula till mörkt chokladbruna täckta av frömjöl.
Tulpanerna fortsätter hela tiden att växa och blommorna blir vidöppna med sina hylleblad i krans likt en tjusig krage. Sakta böjer sig stjälkarna ut över vaskanten i en luftigt romantisk konstellation och blommorna tappar varsamt ett efter ett blad. Genom hela åldringsprocessen från knopp till överblommade med blekgröna blad
behåller de sin charm på ett unikt sätt.
Efter en blygsam introducering av lökväxten i Holland på 1600-talet utbröt efter en tid den historiska tulpanhysterin där varje lök kostade en stor förmögenhet. Under en period var det en mycket lukrativ bransch då tulpanerna blev en statuspryl för de välbärgade att stoltsera med. Med tiden blev man dock allt skickligare på att odla fram större kvantitet av de begärliga lökarna och priset sjönk radikalt.
Tur för oss idag att det är en blomma alla förunnade!



Lyckas med tulpanbuketten

Skär av ett par centimeter av stjälkarna och ställ buketten i en vas med kallt vatten.
Låt plast eller papper sitta kvar runt buketten gärna någon timme medan de suger upp vatten och blir stadiga i stjälkarna. Förvara buketten lite svalare nattetid gärna med emballaget runt som stöd så håller de sig fina längre.
Tänk på att snittblommor och fruktfat inte går ihop då frukter avger etylengas
vilken får blommorna att vissna i förtid.



Papegojtulpan

Tulipa gesneriana Papegoj-Gruppen är en tulpansort som känns igen på sina fransade lätt vridna hylleblad som ofta är flerfärgade. Blommorna är stora och ger en spektakulär look.
Tulpansläktet i sin helhet är ofantligt stort och innefattar såväl vilda
som odlade sorter och hybrider.

Namnet
Tulpanens vetenskapliga persiska namn Tulipa kommer från dil som betyder hjärta och bastan som betyder att binda, fängsla och blev tillsammans ordet dulband.
Via namnet står det klart att växten redan från början ansågs vara trollbindande vacker.
I Europa blev namnet sedan tulpan.

Krönikan i sitt rätta utförande återfinns på Falkenbergs Posten

 

Återanvända blommor

Till synes snurrar världen allt fortare.
Vi producerar, köper och slänger allt mer.
Reparera och laga är ord som håller på att dö ut.
Tack och lov så går mycket att återvinna av det vi anser vara sopor
och kan då bli till något nytt.
Ofta följer också inomhusväxter med i slit och slängmentaliteten.
Höstblommorna räcker lagom till julblommorna ska fram i fönstren och när dess glansdagar är över kommer påpassligt härligt vårliga krukväxter och tar deras platser.
De säsongsbetonade blommorna är i regel hårt drivna med exakt mängd vatten,
näring och ljustimmar, dessutom ofta preparerade för att hålla en viss storlek.
Detta resulterar i att de förväxer sig ganska fort och upplevs som tråkiga
och sjangserade och visst är det då på ett sätt tursamt att vi har valmöjligheten
att förnya oss om vi så önskar.
Men! Växter är verkligen möjliga att återvinna och framförallt återanvända.
Fönstret kan bli en plats för härligt nyskapande när en växt med lätthet bli till flera.
Skott från allehanda övervintrade krukväxter blir små nya plantor som fort växer sig fina.
Är fönsterplatsen sedan för knapp blir de en kär gåva till goda vännen
eller vårfestens värdpar.

Toppstickling
Klipp av ett skott på cirka åtta centimeter,
ta bort bladen nedtill och eventuella blommor eller knoppar.
Spara två blad i toppen och sätt sticklingen ljust
i ett glas med vatten så får den snabbt rötter.
Det går också att sticka skottet direkt i fuktig näringsfattig jord.
Stick ned två tredjedelar i jorden och trä en plastpåse med små hål lätt över krukan
medan skottet rotar sig och behöver högre luftfuktighet.
Pelargon, paradisträd och gullranka är några sorter som passar bra att ta toppstickling av.


Bladstickling
En del krukväxter ser ut som rosetter av blad.
Dessa kan förökas genom att ett blad med stjälk sätts ned till hälften i lätt fuktad näringsfattig jord och med hålad påse över.
Vid bladets stjälk kommer det utvecklas rötter och det blir på så sätt en ny planta.
Några sorter som passar att ta bladsticklingar av är saintpaulia och begonia.

Moderplantan
Många krukväxter mår bra av en rejäl nedskärning i mellan åt.
Är man osäker på hur mycket växten tål så är det bra att spara lite blad
som kan hjälpa till att uppehålla fotosyntesen.
Vattna den sedan sparsamt eftersom den då har mindre bladmassa
som kan tillgodogöra sig det.
Resultatet bli en väl förgrenad och frodig planta
som med fördel planteras om i ny jord när den kommit igång igen.

The flow

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten

Go with the flow, följ med flödet.
Vintern gäckar oss med ömsom grönskande gräsmattor ömsom mängder av nysnö.
Det är bara att gilla läget, men när ljuset vänt väcks vårkänslorna så smått
och minsta takdropp känn som ett härligt vårtecken.
Naturen utanför våra fönster blir påtaglig och en förlängning av inomhusmiljön
när adventsstjärnor och ljusstakar plockats bort och lämnat fri sikt.
Vackra växter och intressanta detaljer får blicken att vandra och nyfikenheten vaknar.
En längtan till allt det nya som snart ska spira ger skaparlust.
Skönt då att följa med i naturens gång, acceptera vinterns mörka kvällar ännu en tid
och mysa inne, invänta, planera och fundera på saker i trädgården
som vips behöver göras när våren kommit.
Ta fram penna och papper för att skriva ned nya önskemål
och kanske sysslor som inte blev gjorda i fjol.
Härligt att stå redo när jorden åter täcker sin svarta mull med sköna gröna kläder!

Skapa rum
Det är skönt att koppla av i en ombonad trädgård
och indelad i rum blir den också intressant
för ögat och fantasin.
Växter och anläggningsmaterial utgör trädgårdens tak, väggar och golv.
Träd skapar vackra tak med sina kronor,
höga växter och slingrande på spaljé
delar av och blir till levande väggar.
Rabatter, gräsmattor och stensättningar
i fina kombinationer bildar trädgårdens
så kallade golv.

Form och färg

Skapa harmoni i planteringarna genom att begränsa antalet färger inom samma yta.
Planera med spännande kombinationer.
Spretiga växter passar bra i sällskap med runda,
och strama raka växter blir fina med fluffiga skira.
Variera växternas höjd och tänk på varifrån planteringen kommer ses.

Växtval
Perenner skapar tacksamt prisvärda
och långlivade planteringar.
Planera växternas blomningstid
så de avlöser varandra under säsongen.
Buskar och träd blir en god grundstomme.
Ta reda på att önskad växt trivs på tilltänkt plats
vad gäller sol, skugga, fukt med mera.

Balkong
Balkongen är en microoas.
Det finns mängder av växter vilka klarar av att stå i kruka året om så låt balkongen grönska!
Ätliga växter blir lätt favoriter när de finns inom armlängds avstånd och passar fint tillsammans med andra växter.

Krönikan i sitt rätta utförande återfinns på Falkenbergs Posten

Katter och gubbar

När lussekatterna spinner förnöjt, solgula i brödkorgen och pepparkaksgubbarna skickar längtansfulla blickar till gummorna, då kommer Lucia och hennes tärnor med ljuset.
De står likt en änglaskara och sjunger varma trygga sånger i ljuv harmoni.
Så enkelt klädda i enhetligt vitt, ändock så vackra.
Det tredje ljuset är tänt och kanske är redan julgranen inhandlad.
Ute har herr Vinter blåst med sin svala andredräkt och bäddat in naturen i pudersnö som dekorativt pryder ut på minsta gren. I den klara vintersolen glittrar rimfrosten och det är skönt att komma in i stugvärmen där julbaket och glöggen sprider mustiga varma toner av tropiska kryddor som blivit svensk tradition.
Den lena regelrätta julklassikern grönkålen puttrar snart på spisar över hela Halland och det är verkligen en sann ynnest att växtriket bjuder på denna mängd av godsaker som passar så bra i Lucia och juletid.

Stjärnanis

Vackra stjärnformade frukter från den asiatiska växten Illicium verum kallas stjärnanis
och säljs torkade. Ordet verum betyder äkta och frukterna kallas ofta för äkta stjärnanis.
I fruktens baljor ligger glänsande gyllenbruna frön och frukterna doftar aromatiskt av anis.
Stjärnanis ingår i det asiatiska köket och i Sverige är den bland annat
en omtyckt glöggkrydda.
Frukterna är fina som dekoration till exempel strödda på julbordet eller fastsatta i jularrangemang och dörrkransar.

Pomerans

Pomerans odlas i Spanien, Indien och flertalet andra varma länder.
Den färska citrusfrukten, både omogen och mogen, används i det indiska köket.
I Sverige säljs fruktens skal torkade och ofta malda för smaksättning i pepparkakor,
glögg, skorpor med mera.

Kanel

Kanel är barken från kanelträd som växer på tropiska och subtropiska platser
och tros ha kommit till Sverige på 1300-talets första hälft.
Det är en given favorit vid jul i pepparkakor, glögg och på risgrynsgröten.
Kanelen förekommer i flertalet naturmediciner för att främja immunförsvaret,
lugna oroliga magar och mycket mer.
Innehållet av kumarin gör att för stort intag kan vara skadligt bland annat för levern.
Cinnamomum verum, Ceylonkanel, heter trädsorten som kallas för äkta kanel. Det finns några sorter till av Cinnamomum som ger en mycket snarlik kanel
och de är vanligast på marknaden.


Grönkål

Trots kyla och vinter står sig grönkålen fint ända ned till tjugo minusgrader.
Den kan ätas rå i sallad, användas som fyllning i pajer och piroger eller stuvad.
Det är en mycket hälsosam grönsak fylld med antioxidanter, mineraler och vitaminer.
Dess höga klorofyllinnehåll stärker immunförsvaret och verkar renande i blodet och kroppens inre organ. Dessutom innehåller grönkålen B- C- K-vitamin
och många mineralämnen.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten

Frostig advent

Luften är sval och till bredden fylld med syre.
I det nyvunna blåaktiga vinterljuset syns naturen vara iklädd en behagfull kall färgskala.
Honungsrosens blekröda nypon glänser
mot den stålgrå himlen och fåglarna har redan ätit merparten av strandrosornas stora, söta nästan blåröda nypon.
Alpklematisens fröställningar som på sensommaren liknade punkiga peruker ser efter höstens regelbundna nederbörd ut som små silvervita skägg.
Alens knoppar som nu har en hel vinters väntan innan våren bryter ut
är svagt skiftande i lila ton och allt i naturen andas en sällsam stillhet.
Naturen står vackert naken och dygnen blir allt mörkare.
Tänk så fiffigt, just nu när vi behöver det som bäst kommer advent
med levande ljus som värmer i rum och hjärtan.
Ingen annan tid på året än nu känns det väl så rätt att få boa in sig och tända ljus.
När adventsstaken plockas fram och dekoreras växer en känsla av längtan och förväntan.
Det är som i den kända versen: ”När första ljuset brinner står julens dörr på glänt och alla människor glädjas att fira få advent”.

Mossa eller lav?
Ännu är det den traditionella fönsterlaven, Cladonia stellaris, materialet som används mest för att dekorera runt adventsljusen. Cladonia kommer från det grekiska ordet klados vilket betyder gren och stellaris kommer från latinet och betyder stjärnlik. Båda namnen syftar på mossans utseende. Fönsterlav kallas ofta i folkmun för vitmossa.
Torkad brinner den mycket lätt och just därför finns laven ibland
att köpa flamskyddsbehandlad.

Kottar och pynt
Det finns mycket ute i naturen
som gör sig fint till ljusdekorationer.
Några är; små eklöv, frökapslar från benved, hästkastanjer och dess skal
och kottar från till exempel lärk och tall.
Använd dem naturellt bruna, spraymåla eller doppa dem i någon passande kulör.

 

Dekorationssten
Flertalet olika dekorationsgrus som är ämnade för utomhusbruk passar fint inomhus i kombination
med ljus.
Prova olika fraktioner av till exempel den mjukt formade
Danska sjöstenen beroende på ljusstakens
eller fatets storlek.
Glasstenar i olika färger återfinns i många present
och blomsterbutiker och i zoologiska affärer finns dekorativt akvariegrus.

Till sist, en komihåglapp att släcka ljusen innan de lämnas obevakade
så blir det inom kort en fröjdefull jul.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten

Skrivardag

Idag sitter jag och skriver inför nästa veckas krönika
Deboras Gröna i Falkenbergs Posten.

Det är en stor glädje för mig att skriva och något jag är mycket tacksam för.
Sänder ett stort Tack till mina trogna läsare, nya läsare och alla fina mail jag får!
Nästa vecka blir det en text om något beständigt:)

Människans monument

Dagens Deboras Gröna i Falkenbergs Posten

De nya järnföremålen skriker ut sin blanka fasad.
Hård, kall och främmande känns dess yta mot naturens böljande mjuka.
Sakta men säkert kommer regnet, kommer daggen
och tidens tand förändrar den konstlade formen.
Från grått och skinande övergår färgen till ockra och brunt.
En mild och jordnära ton, så lätt att föredra.
En naturlig färg som inte frågar om lov utan infinner sig för att försköna.
De föremål som förr borstades, slipades och målades för att dölja minsta utfällning
får nu vackert åldras.
Lycklig är den ros som får gifta sig med behagfullt bedagad spaljé av armeringsnät.
Lyckligt är det dikesvatten som får slinka ned genom ett rostat galler
på sin väg i det eviga kretsloppet.
I vår jakt på det nya och beständiga har det förgängliga och ursprungliga
i stället vunnit mark.

Skönheten sitter åter i betraktarens ögon.
Och så sköna de blir med tiden, människans monument av järn.

 

Skapa med armeringsnät
Förr användes armeringsnät mestadels för att armera till exempel gjutna plattor men har nu blivit mycket omtyckt i trädgården där de används till effektfulla spaljéer och portaler.
Med hjälp av en bultsax klipps nätet av
så det får önskad bredd och längd.
Armeringsnät återfinns bland annat hos byggvaruhandeln.

 

Fastsättning
När nätet ska sättas fast mot en vägg är det bra att skapa en distans med till exempel träklossar.
Med hjälp av en vass sekatör eller liknande klipp hålband i metall i bitar som räcker att böja
över en nätsträng.
Skruva sedan i de förstansade hålen på var sida om strängen så nätet fästs.
För fristående anordningar används träreglar eller raka armeringsjärn som förankras i marken.
Vid användning av armeringsjärn går det lätt att fästa spaljén med ståltråd.

 

 

Prydnad
Häng krukor med höstfägring i nätet genom att fästa dem med ståltråd eller låt göra hållare av järn.
Andra dekorativa föremål blir också spännande trädgårdskonst när de arrangeras i nätets rutor.
Några tacksamma klätterväxter som med lätthet klänger sig upp är skogskaprifol, Lonicera ’Serotina’ som har dekorativa mörka stänglar
och alpklematis Clematis ’Albina Plena’ E,
som blommar återkommande från vår till sen höst med vita små, klockformade blommor.
Mängder av klätterväxter går ypperligt att plantera
nu på hösten.

 

Idag hörde en läsare av sig och skrev följande ang. fastsättning av armeringsnät:
”Köp rörspindel med träskruvspets och rörsvep på rörfirma så får de både
bra fastsättning och distans till vägg.”
Tack Jan för tipset! Detta ska prövas.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på:
Falkenbergs Posten

Där ängarna tar vid

Min krönika i dagens Falkenbergs Posten

Tänk att en solvarm högsommardag krypa in i höhässjorna och leka kurragömma
i spänd förväntan med stråna stickandes i nacken.
Tänk att åka hölass. Sitta på toppen av ett berg torrt hö lagt på en kärra som dras av en grov arbetshäst som heter Lydig. Hästen lunkar beskedligt och när den närmar sig hölogen tar den några snabba språng för att komma upp för logbryggan. Hölasset vinglar till, fjärilar i magen och förtjust fnitter, bäst att hålla hårt i repen som går över lasset för att kunna sitta kvar.
Tänk att få hoppa i hö med dammet glittrande i solens strålar som hittar in genom de gläntade stora portarna. Hö som bara tippas av från kärran ned i logen och ligger där som en jättestor mjuk hoppkudde.
Tänk att få sova över i höet och höra mössen krypa av och an i sina högångar och sedan vakna i arla morgon av mjölkstinna kors idoga råmande.
Tänk det kunde man förr. Ängar, slåtter med fikakorg, hässjning. Ett kulturarv som till stor del glömts bort.
Trots det är väl få upplevelser så vackra och magiska som att komma dit ängen tar vid!

Ängsexperten Anders Gustafsson som arbetar
med kulturvård delar med sig av sina bästa tips:
Så ängsfrö på mager sandblandad jord.
När vitsipporna blommar ska ängen fagas
och när blomman ängsskallras frön låter som en skallra är det dags att slå ängen.
Anders visar sin favoritorv, med två kohorn som handtag/knaggen och lien som skäret heter. Han berättar att förr hade man fett i det ena hornet vilket smörjdes över skäret och i den andra en påse sand för att sedan slipa skäret med.

Varför äng?
Ängar gynnar den biologiska mångfalden som ofta tas för given.
Fler nya ängar motverkar exempelvis att antalet humlor minskar och behövs för att rädda vissa ängsväxter som nästan är utrotningshotade.
En äng går lika bra att etablera på liten som stor yta och blir ett vackert blickfång.

Skötsel
En äng ska vara näringsfattig och aldrig gödslas.
På våren fagas ängen, det vill säga att gammalt gräs och till exempel tistlar rensas bort.
Ängen ska slås med lie, knivslåttermaskin eller annat skärande redskap.
Efter slåtter låter man gräset ligga en dryg vecka för att blommorna ska fröa av sig. Sedan ska det slagna gräset bort från ängen så det inte blir till näring.
Det tar cirka 6 år innan en äng är i bra balans.

Blommorna
Det finns färdiga ängsfröblandningar att köpa. Dessa innehåller blommor som blommar första året, andra året och så vidare.
För att inte störa de växter som blommar nästkommande år ska gräset slås av ungefär en decimeter ovan marknivå.
Fröföretaget Prartensis säljer färdiga och kundanpassade ängsfröblandningar.
Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”.

Hela krönikan återfinns också på:
http://www.falkenbergsposten.se/