Godaste mangolden är kramad!

I år har jag odlat mangold och den har vuxit helt galet bra!

Jag har sått en sort som är flerfärgad i bladskaft och nerver och heter Beta vulgaris ‘Bright Lights’. Visst är den Jätteläcker?! Bladnerverna i de buckliga bladen är nästan overkligt vackra! Både små och stora blad går bra att använda. Jag har haft dem i sallad, steka och stuvade men nu på höstkanten har jag börjat massera den och ojojoj så gott det blir!
Så här gör jag:
Jag plockar en rejäl bunt med blad som jag skär bort bladskaften på och sedan finstrimlar jag dem. Jag lägger strimlorna i en skål och ringlar över olivolja (självklart extra virgin ekologisk kallpressad som är betydligt hälsosammare än den varmpressade) och äppelcidervinäger, pressar sedan över en vitlöksklyfta och kryddar med nymalen svartpeppar och salt. Sedan kramar/masserar jag salladen med händerna tills den är sladdrig. Då suger mangolden åt sig smakerna suveränt och det blir saftigt och gott.
På det här viset minskar volymen radikalt så plocka mycket om du vill göra på samma vis. Ett fiffigt sätt att få i sig mycket råkost och det blir gott med alla slags grönsaker.
Mangold lär gå att övervintra med täckning och på så vis gå att skörda tidigt på året. Vi får se om jag lyckas med det!

Nu tittar sådden upp!

Nu tittar de upp, de första små hjärtbladen!
Hjärtblad är de första bladen som kommer ur ett frö. De kickar igång fotosyntesen så växten kan fortsätta sin utveckling. Hjärtbladen kan se olika ut som du kan se här nedan. Jag tycker hjärtblad är en härlig benämning och mycket beskrivande vad de har för uppgift! Efter dem kommer karaktärsbladen, de blad som är växtens karakteristiska blad.
         
Redan efter fem dagar grodde frön av Pak Choi, bild till vänster. Rödbetsfröna, bild till höger, som är sådda alldeles bredvid och sticker upp sina hjärtblad mellan högresta plantor av sallat som gett skört hela sommaren. Kanske ska de nu rensas bort och ge plats åt rödbetsblasten i stället.

På de andra två odlingsytorna lade jag på duk för några dagar sedan för att göra det lite extra ombonat och varmt för de små fröna. Igår när jag lyfte på duken såg jag till min glädje att allt grott utom den asiatiska bladgrönsaken Tatsoi.

För dig som är intresserad av odling och hur fort frön gror finns det ett groningstabell att titta på hos företaget Runåbergs fröer på deras hemsida. Klicka på länken nedan för att komma dit: https://www.runabergsfroer.se/?a=47

Sen sådd av bladgrönt ger långvarig glädje

Välkommen till dig som vill följa min odling av flertalet bladväxter, sådda på sensommaren! Mina frön fick jag ned i jorden i söndags, den 27 augusti, och väntar nu spänt på att de ska komma upp. Kanske har du också sått bladgrönsaker nu och då kan du få tips via bloggen.
Jag sådde blad på alla platser där jag tidigare hade haft någon annan gröda och som nu gapade tomma. Intill malabarspenaten sådde jag Pak Choi,
mellan salladsplantorna sådde jag rödbetor,
bredvid mangolden sådde jag Machésallat eller så kallad vintersallat, och bredvid bladamaranten som ännu står fin att skörda av sådde jag Tatsoi och vinterportlak.
Jag har i dagsläget valt att låta bli att lägga fiberväv på min sådd. Väjer du att göra det på din sådd kommer det troligen att gro lite fortare.
I natt hade vi ett riktigt oväder med åska och hällande spöregn här i Bergvik. Jag tänkte på mina nysådda frön att nu rinner nog allt iväg men till min glädje såg odlingsytorna lika fina ut idag som igår!

Dags att så nytt bladgrönt!

Hösten nalkas och det är lätt att tro att odlingssäsongen är förbi. Men icke! Nu är det tid att så nytt bladgrönt på tomma ytor i trädgårdsland, rabatt och kruka.

Passa på nu att så asiatiska bladgrönsaker som tål lägre temperaturer och sorter med relativt kort kultiveringstid. Våga prova dig fram, det värsta som kan hända är att jorden förblir tom med då har du ändå försökt och haft chansen att lyckas. Trots att många bladgrönsaker inte har anvisningar på fröpåsarna att kunna sås sent på säsongen går det i regel utmärkt. Kryper temperaturen nedåt mot minus kan sådden fördelaktigt täckas med en tunn fiberväv som skyddar de små skotten mot kyla och de första frostnätterna.
Är jorden på odlingsytan näringsfattig efter sommarens grödor är det bra att mylla ned brunnen gödsel eller kompost.
Så fröna enligt rekommenderat sådjup, mylla över jord och vattna. Vid mycket torr jord kan det vara en god idé att vattna igenom den innan sådd.
När fröna kommit i marken är det bara att utrusta sig med ett visst mått av tålamod och vänta. Även i detta skede kan fiberduken hjälpa genom att sådden får det lite varmare och kan gro fortare.  Se till att sådden inte torkar ut för då kan de små fröna dö men de vill heller inte ha det för vått.
En kruka eller balkonglåda kan också rymma många blad så bara fantasin sätter gränserna för var du kan odla. Om det är svårt att hitta fröer i butik finns det många fröfirmor på nätet med snabb leverans. Där hittar du lätt de sorter jag nämner idag och du kan läsa mer om dem och följa min sådd av dem här på bloggen.

Rödbeta
En bra rotsak som kan sås för att skörda bladen som sallat. Så tätare än vad som nämns på fröpåsen eftersom det inte är roten du vill åt. Woka bladen eller ät dem råa i sallat. Tänk på att små barn under ett år inte kan bryta ned nitratet som finns i bladen.
Pak Choi
En fräsch och tålig kålsort vars namn betyder vit grönsak och kallas också för sellerikål. Bladen är gröna med vita breda, något uppsvällda stjälkar. Goda att äta råa och tillagade, perfekta att plocka när bladen är små. Skyddas mot frost.
Machésallat

Den här bladgrönsaken kallas också vintersallat. Den tål en del minusgrader och går därför att skörda under en lång period. Får den skydd av till exempel snö kan den stå grön och fin även under vintertäcket och komma igång tidigt nästa år. Skörda hela plantan som små bladrosetter eller ta enstaka blad så fortsätter plantan att växa.
Tatsoi
Ytterligare en asiatisk bladgrönsak som blivit populär att odla. Den växer i fina vida bladrosetter med runda mörkt gröna blad. Tål uppemot tio minusgrader och lämpar sig därför mycket väl att sås nu. Skörda enskilda blad eller hela plantan.

Krönikan är publicerad i Falkenbergs Posten https://www.falkenbergsposten.se/

Sensommar och skörd

Det är en ynnest att få skörda egna grönsaker och intressant att undan för undan få lära mig mer om hur, varför och när allt sker i trädgården.
Odlat har jag gjort i sådan ytterst liten skala tidigare eftersom vi bodde i lägenhet och bara hade en liten lånad plätt att odla på. Plätten fylldes snabbt med egenodlade perenna örter, som fick växa på sig och vips var där knappt någon plats kvar till odling.
Nu när jag har en hel avstyckad gårds yta att leka med så ter sig möjligheterna oändliga!
I år består odlingsytan i stort sett bara av pallkragar men det är tydligt att det inte kommer att räcka till nästa år.
Det närmsta jag planerar är en bäravdelning med olika vinbär, krusbär, hallon och jordgubbar. Jordgubbarna har växt lite huller om buller bland andra växter men härom veckan grävde jag upp dem och satte dem i rader, i väntan på sin rätta plats. Det blev lite mer överskådligt så.
Hallonplantor har vi fått ett helt gäng av vår goda granne. Jag klippte ned dem vid omplanteringen och funderade om de ens skulle komma att överleva på den nya temporära platsen i en backe där vattnet rinner rakt av, men nu står de frodigt gröna och jag ler varje gång jag ser dem.
Vinbärsbuskarna är nedgrävda i en klunga och krusbären står i kruka, så som ni kan förstå behöver bäravdelningen ta form.
Det som blev minst lyckat i odlingen i år var svartkål och Tatsoi. På dem härjade troligen jordloppor fritt och perforerade bladen med mängder av småhål. De levde loppan kan man säga. Bladen såg verkligen inte roliga ut men var fullt ätbara. Jag skördade hela plantorna och rensade bort rötterna. Sedan sköljde jag bladen och stekte dem i smör med salt och vitpeppar och efter den behandlingen syntes inte ett enda hål och de smakade hur gott som helst. Hade dock hellre fått skörda dem under lång tid och låtit svartkålen växa sig stor, men så kan det gå. Idag har jag i stället sått en ny omgång Tatsoi.
Sallaten har vuxit fint och ränt iväg på höjden. Utseendet spelar mig ingen roll utan jag är jätteglad att vi kan skörda sallat så gott som dagligen.

Dillen såddes för drygt en månad sedan och har tagit sig fint. En tacksam växt att så även nu om du har plats över. God i sallader!
  Mangolden växer megabra! Bladen är stora och vackert buckliga och det är blandade sorter jag sått så bladstjälkarna varierar i färg från vitt till gult och rosa. De är jättegoda i sallat med en vinägrett. Däremot kan jag inte alls fördra dem stekta. Jag prövade också att gräddstuva dem en dag men det var inte heller någon smaksuccé för min del. Märkligt då jag gillar det mesta inom grön mat! Så vad kan jag då göra med all härlig mangold när jag ogillar den varm? Kanske någon av er läsare har ett bra förslag?

Sticklingar av vin

I våras fick jag några rankor av vinet Solaris från en bekant.
Jag kapade upp dem till sticklingar på cirka tio centimeter och några stack jag inne i kruka men de flesta stack jag ute direkt i marken under en ros. Även de tjockaste pinnarna fick komma ned i jorden trots att jag var tveksam till att de skulle ta sig.
Inne i vanlig rumstemperatur med tilläggsbelysning tog sig knappt hälften av sticklingarna men ute tog sig så gott som alla.
Kontentan efter att jag förökat flertalet olika buskar och rosor är att de sticklingar som sticks ute etablerar sig mycket lättare. Det viktiga är att de inte torkar ut.

Vinet Solaris är enligt givaren ingen god druva att äta direkt utan en sort att göra vin av och trots min ytterst sparsamma vinförbrukning tycker jag ändå att eget vin låter spännande att göra. De här sticklingarna ska nu få stå kvar på samma plats till nästa år så de hunnit bilda fina rötter. Redan nu kan de i och för sig flyttas men det finns ingen given ny plats för dem.
Ett tips! Sticklingar kan till en början se mycket fina ut och utveckla blad. Det beror i regel på lagrad energi i sticklingarna och rötterna kanske bara är på gång att börja bildas. Så låt sticklingar stå orörda en tid för att vara säker på att de fått fina rötter.

Trädgårdsradio avsnitt 2 handlar om rådande vattenbrist

I dagens avsnitt av trädgårdsradio jag gör med Per Qvarnström den här veckan pratade vi om vattenbesparing.
På många håll råder det mycket lågt grundvatten som i vissa fall i sin tur lett till bevattningsförbud. Vi måste alla tänka oss för och spara vatten så gott vi kan. Rörmokarna förespråkar att alla borde vara ”dusch-kissare”. Många av oss duschar varje dag och genom att kissa i duschen finns det flera liter spolvatten per dag att spara. Jag tänker ibland på det faktum att vi spolar ned färskvatten, vilket överflöd vi lever i.
Att inte ha vatten till sina odlingar är ett problem men det finns mycket vatten att samla upp som vanligtvis går till spillo.  Använd en hink och samla upp vattnet som rinner medan duschen värms upp, eller samla upp regnvatten ute i tunnor, som jag nämner i programmet. Sätt lock på tunnan för att skydda barn.

Smart lösning för vattenuppsamling

I ett bostadsområde i Halmstad där jag är trädgårdsmästare har jag gjort den här lösningen på flertalet ställen för att samla vatten både till mig och hyresgästerna. Jag köpte en speciell plast på rulle som är cylinderformad. Den fäste jag runt stupröret och sedan ned i en stor murarbalja. Som du kan se har jag tagit bort rensgallret på stupröret. Då går plasten enkelt att stoppa ned till dräneringen igen om kärlet blivit full.

Odling och vattenbesparing
När du odlar finns det också några sätt som gör din odling mindre känslig mot vattenbrist. Undvik om möjligt att odla i kruka, jorden i krukor torkar ut fort och du behöver vattna ofta.
Täckodla i dina trädgårdsland så förhindrar du avdunstning och gödslar samtidigt. Använd gräsklipp eller annat trädgårdsmateriel och fyll på allt eftersom det sjunker ihop och förmultnar.
Tänk också på att det är bäst att vattna på kvällen eller tidig morgon då det är låg avdunstning och växten i stället hinner suga upp vatten.

Mera tomater till folket!

Som ni tidigare kunnat läsa har jag i år bestämt mig för att ha ett riktigt tomatår!
Jag har dragit upp tomater av olika slag från frö och bytt till mig många fler. En odlingskväll med likasinnade gav mig en ny tomatidé och nu står de flesta tomaterna ute i ur och skur.

I våras hade jag en odlingskväll för boende i Haverdal i ett område där jag är anställd som trädgårdsmästare på dagtid av Varbergs Stenfastigheter.
Jag berättade då om frösådd, sticklingar och olika odlingstips. Under kvällen lottades vinster ut till alla som kommit men en fröpåse med gula plommontomater blev kvar.


Jag fick då tanken att odla upp dem och sedan plantera ut dem i området till de boende så de kan skörda tomater i sensommar.



I veckan som gick var plantorna tillräckligt stora och avhärdade så de kunde planteras ut.
Nu ska de få växa på sig och bli ompysslade av mig och engagerade hyresgäster.
Ett roligt tomatprojekt!


På hemmaplan har också tomaterna blivit utplanterade. Jag hade bestämt mig för att placera pallkragar utmed ladugårdsväggen men efter en regnskur insåg jag att de skulle bli dyngsura av takdropp som nådde precis över tänkta odlingsplatsen.
Sambon kapade pallkragarna på hälften så odlingslådorna i stället blev långsmala och jag ställde dem med den öppna sidan mot ladugårdsväggen.
Utplanterade i lådorna står nu röda och gula plommontomater, körsbärstomater och randiga tomater.
Som ni kan se på bilden är de jordstänkta av nattens regn men verkar ha klarat sig fint.
De lagringsbara tomaterna Pinello och Peter den Hållbare syntes så ömtåliga vid utplanteringen så jag tog in dem igen. Fröna jag först beställde av dem lade jag på ett fiffigt ställe som jag fortfarande inte har kommit på vart det är. Så jag fick beställa nya men fick då bara tag på fem frön av Pinello, av vilka tre tog sig, och två frön av Peter den Hållbare, av vilka endast ett tog sig så nu är jag mycket rädd om de små plantorna!
Men snart är också de stora nog att få flytta ut.

Lagringsbara tomater

Helt nytt för mig i år var att få lära mig att det finns lagringsbara tomater.
Jag hörde via trädgårdspodden Två odlare emellan, med Sara Bäckmo och Farbror Grön om sorten Peter den Hållbare och blev alldeles exalterad!
Den tomaten har en gul färg och eftermognar så den kan hålla att lagras i rumstemperatur i upp till nio månader sägs det. Helt fantastiskt!
Tänk att äta av egna tomater mitt i vintern. Detta måste ju helt enkelt testas!
Snabbt gick jag med i Facebookgruppen Tomatfröer köpes/ och gjorde en efterlysning på tomatfrön och fick inom bara någon timme napp.
Det är fantastiskt med olika trädgårds/odlargrupper där man både kan inspireras och få hjälp av likasinnade.
Jag beställde två sorters frö, Peter den hållbare och en röd Pinello som är en torktomat. Den sistnämnda hängs upp och ned med sina stora klasar och håller på så vis länge.
18035786_1743782992315348_1116972919_n
Idag kom fröna med posten och i morgon ska de planteras.
Spännande!
Det här är det speciella mer trädgård och odling – man blir aldrig fullärd.

En blir tretton!

Jag älskar att så frön! Vet att jag sagt det förut men måste säga det igen.
Det är underbart att fylla krukorna med jord, sätta fröna och vattna. Rent av meditativt.
Och så härligt spännande att sedan vänta, ibland länge för att få se dem gro.
Ibland alldeles för länge kan jag tycka, som har lite dåligt tålamod till att vänta utan vill ha allt nyss;)
17857387_1729707690389545_1770332034_n
I år hade jag en diffus plan om att frösådderna skulle få plats i min odlingshylla (gjord av en god vän och tillika odlingsnörd;) som har fyra hyllplan med extrabelysning. En god tanke, och just nu får de plats, innan alla frön kommit upp och de sedan blivit omplanterade. Självklart blir det är samma sak varje gång, liten blir stor och vips blir en kruka med frön 13st krukor när de omplanterats och dessutom i krukor av större storlek.
Mina hyllplan är fasta så snart måste i alla fall exempelvis pupmaplantorna, som växer så det knakar, flytta till ett fönster. Det lär bli trångt i alla fönster också.
Här i södra Sverige är det inga problem att så pumpa direkt på friland när det blivit varmt. Plantorna tar sig fort nog ändå. Men jag hat sånt kli i fingrarna att börja odla så därför står de nu där i hyllan, stora och fina redan fast det är ganska lång tid till utplantering.
Ser fram emot att bygga ett växthus och kunna starta vårsådderna där i stället, förhoppningsvis nästa år:)
170221 055I år har jag också tagit många sticklingar av mina Mårbackapelargoner. En riktig mormorsblomma som för det första passar så fint i vårt burspråk och dessutom kommer bli fina ute i krukor, ljust rosablommande, bulligt stora!
160131 039På bilden ovan håller jag en stickling av pelargonsorten Dr. Westerlund. Han ansåg att just den sorten, som doftar starkt av citron, skulle finnas i sovrummet för att främja sömnen.
Därför kallas den Dr. Westerlunds hälsoblomma. Den har en mycket stark, ihärdig citrusdoft om bladen vidrörs som blir lite för bra för att få vara i sovrummet för min del.
Vill du veta mer om hur du tar pelargonsticklingar så klicka på länken nedan så kommer du till det inlägget:)
Jättelätt och roligt, att göra flera av en.
Pelargonsticklingar