Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, “brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas “no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Prickla småplantor

Nu är det bråda tider i odlingsrummet där mina frösådder står på tillväxt.
Allt har tagit sig fint och just nu i dagarna arbetar jag med att skola om de små plantorna, eller prickla som det heter när man planterar om frösådd.


På bilderna Agastatche, anissisop som var de senaste att planteras om. I det här fallet var några så små att jag satte ihop flera tillsammans i en ny kruka. När de växt på sig kommer även de att planteras var för sig.
Så här fort går det att prickla en planta!
I dagens inlägg i nätmagasinet DAGG berättar jag mer om prickling av plantor och hur jag använder den fiffiga prickepinnen. Med det inlägget kommer jag sluta skriva där och i fortsättningen hittar ni tips och odlingsråd här på hemsida i stället.

Välkommen att följa med i en vår fylld av trädgårdsplanering, föreläsningar, sådder, plantskötsel och iordningställande av en trädgård som just nu är uppgrävd och fylld av jordhögar.

Långlivad basilika

En kruka köpt basilika fångar morgonens strålar. 
Visste du att om du alltid sparar några blad nedtill så kan basilika fortsätta att växa?
Om det är ditt mål så plantera om den i porös planteringsjord i en något större kruka. Vattna underifrån för det är de vana från odlingen och har därför många sugrötter i krukans botten. 
Basilika är en perfekt krydda att odla under sommarhalvåret så har du som jag just inhandlat en är det rätt tid att satsa på att ha den länge.
Basilika trivs i ett soligt fönster. I växthus på sommaren går också fint och utomhus när det är riktigt varmt och gott.
När jag lärde mig om basilika fick jag höra att “Basilika vill växa ute när du vill sova ute under bar himmel” och det är inte ofta kan jag lova. Så i och med det förstod jag hur känslig den är för kyla och dåligt väder.

Odla chili!

Vill du odla chili? Gör det! Det är i regel lätt att få chili att gro och du får riklig avkastning. Dessutom finns det så många spännande sorter att välja bland!

I helgens inlägg i Magasin DAGG berättar jag om hur jag odlar chili och om de två sorter jag odlar i år Capsicum chinense ‘Habanero’ och Capsicum chuínense ‘White But Jolokia’, heta sorter med ursprung från från Indien.

Huset tar form och i ladugården är växtrummet färdigt!

Nu går det undan med huset och idag började Boketuns Bygg att sätta in fönstren på nedervåningen. Fönster är verkligen husets ögon och det var underbart att se förvandlingen!

På baksidan är ännu bara ett fönster insatt, tvättstugefönstret. De på den gamla delen ska fönstren bytas när brädfodringen görs om. Även taket på den gamla delen kommer att bytas.
Entrén på baksidan blir vår groventré med en hall där det finns plats för arbetskläder. 
Det lilla fönstret på kortsidan är till toalett och dusch. Det blir perfekt att kunna hoppa direkt i duschen och slippa gå in i övriga huset i smutsiga kläder!


På husets framsida sätts det stora glaspartiet på plats. Byggdörren kommer att bytas till dubbla glasdörrar och utanför blir det en altan.
Det bästa av allt blir att kunna se ut, ner över åkrarna från fönstren. En härlig vy! Tacksam för bönder som ger oss det öppna landskapet.


Redan nu är det en härlig känsla av ljus i hela köket, även i den gamla delen.
Inom en snar framtid kommer väggen närmast kameran rivas och köket öppnas upp.


I ladugården har jag äntligen fått en hyfsat jämn temperatur kring 14-19 grader och de första frösådderna har idag fått flytta ut. Nu ska jag införskaffa en timer så ljuset går på regelbundet och inte glöms bort.
Några plantor har sträckt sig lite väl långt på tunna stjälkar. Det blir lätt så när de står för varmt och med för lite ljus för trots extrabelysningen jag haft så räcker det inte till. Men nu kommer de lugna sig i växten när de får det svalare.
Diverse perenner och örter men också chili som kommit upp fint har nu fått byta växtplats.
Underbart att ha odlingsrummet igång!!

2 enkla tips hur du sår perenner!

Olika frön har olika betingelser för att kunna gro. Vissa vill ha det mörkt andra ljust, vissa vill ha det varm andra kallt. Det är lite trixigt men också ofantligt roligt att klara av det och få tillfredsställelsen att se frön gro! Jag känner mig lika stolt varje gång. Som en frömamma till mina små plantor.
I dagens blogginlägg i nätmagasinet DAGG kan du läsa mer om hur olika typer av sådd går till. Här är en film om hur jag stratifierar mina fröer i år.

Vid sådd av fröer som ska gro i inomhustemperatur brukar jag fylla krukorna i två lager. Överst en näringsfattig jord för fröna att gro i och när rötterna växer på sig når de ned till den mer näringsrika jorden. På så vis kan de växa lite längre i samma kruka innan det är dags för omplantering och de små plantorna blir lättare att hantera.
Titta på filmen nedan för att se hur jag gör!

Färdigpreparerade krukor.
Det är något begärligt med sådd för när jag sår vill jag alltid så mer och fler. Jag har nu sått 22st olika sorters perenner och örter i totalt 44st krukor och 20st olika fröer är i kylen för stratifiering. Tar sig tio (ja jag sår dem i regel lite för tätt) i varje kruka och påse så blir det sammanlagt 640st plantor. Oj då!! Tur jag har ett helt rum att breda ut mig i och framförallt så har jag en hel trädgård som ska få ta form och blomstra.

När frösådden är klar häller jag vatten i botten av tråget så småkrukorna kan suga upp vattnet underifrån. Enklast är att känna på krukans vikt före och efter vattning för att veta om den är genomfuktad eller inte. Med ett lätt finger känner jag efter så att även ytan är lätt fuktig och fröna kan gro.
Sedan ställer jag sådderna ljust och varmt, med ett genomskinligt lock över där luft kan cirkulera, inomhus, tills de gror. Det känns lika spännande varje gång!
Dags nu att röja ur odlingshyllan jag har på övervåningen så jag slipper fylla alla fönster med sådder.

Ladugård med odlingsmöjligheter

Rum för odling och odlingsrum. Ett roligt projekt med blomstrande framtidsutsikter!

Rensa och röja

I går kväll påbörjade jag ett roligt projekt!
Jag började röja i ett litet rum i ladugården där rester från renovering sparats och skräp från föregående ägare. På en och en halv timme lyckades jag och yngsta dottern slänga en massa gamla brädor och lister, sortera plastsopor och ställa åt sidan sådant som kan komma till användning senare så som isolering och gamla fina dörrar. 
Rummet ska bli ett odlingsrum för perenner och örter och jag tror att det kommer bli optimalt! Med en värmefläkt blir det rätt temperatur och med extra belysning kommer växterna att trivas. 

Snart ska de gamla skoporna ösa jord igen!

(För) många sorter
Förutom ett gäng nya sorter jag vill beställa frön av så gick jag härom dagen igenom de frön jag har hemma. Jag kom upp till 24 st olika sorter som jag vill förodla! 24 st småkrukor tar inte mycket plats, men låt oss tänka att jag i varje sår minst tio frön som sedan blir plantor så har antalet ökat till hela 240 st krukor efter omplanteringen.
Därav är odlingsrummet av största vikt för att alla härliga plantor ska få plats.
Huvudsakligen kommer jag att beställa mina fröer från Örtagårdens Plantskola. De har så fina beskrivningar på sina fröer, speciellt chilisorterna som de prövat och tipsar om på olika sätt.


Idag ska jag lägga tid på att läsa om de olika växter jag vill odla hur de vill ha det efter groning. Jag har också klematisfrön som ska sås i år. De låg undanstoppade på en så kallad “bra plats” och blev bortglömda ett år.
Bra odlingstips hittar du här!

Godaste mangolden är kramad!

I år har jag odlat mangold och den har vuxit helt galet bra!

Jag har sått en sort som är flerfärgad i bladskaft och nerver och heter Beta vulgaris ‘Bright Lights’. Visst är den Jätteläcker?! Bladnerverna i de buckliga bladen är nästan overkligt vackra! Både små och stora blad går bra att använda. Jag har haft dem i sallad, steka och stuvade men nu på höstkanten har jag börjat massera den och ojojoj så gott det blir!
Så här gör jag:
Jag plockar en rejäl bunt med blad som jag skär bort bladskaften på och sedan finstrimlar jag dem. Jag lägger strimlorna i en skål och ringlar över olivolja (självklart extra virgin ekologisk kallpressad som är betydligt hälsosammare än den varmpressade) och äppelcidervinäger, pressar sedan över en vitlöksklyfta och kryddar med nymalen svartpeppar och salt. Sedan kramar/masserar jag salladen med händerna tills den är sladdrig. Då suger mangolden åt sig smakerna suveränt och det blir saftigt och gott.
På det här viset minskar volymen radikalt så plocka mycket om du vill göra på samma vis. Ett fiffigt sätt att få i sig mycket råkost och det blir gott med alla slags grönsaker.
Mangold lär gå att övervintra med täckning och på så vis gå att skörda tidigt på året. Vi får se om jag lyckas med det!

Nu tittar sådden upp!

Nu tittar de upp, de första små hjärtbladen!
Hjärtblad är de första bladen som kommer ur ett frö. De kickar igång fotosyntesen så växten kan fortsätta sin utveckling. Hjärtbladen kan se olika ut som du kan se här nedan. Jag tycker hjärtblad är en härlig benämning och mycket beskrivande vad de har för uppgift! Efter dem kommer karaktärsbladen, de blad som är växtens karakteristiska blad.
         
Redan efter fem dagar grodde frön av Pak Choi, bild till vänster. Rödbetsfröna, bild till höger, som är sådda alldeles bredvid och sticker upp sina hjärtblad mellan högresta plantor av sallat som gett skört hela sommaren. Kanske ska de nu rensas bort och ge plats åt rödbetsblasten i stället.

På de andra två odlingsytorna lade jag på duk för några dagar sedan för att göra det lite extra ombonat och varmt för de små fröna. Igår när jag lyfte på duken såg jag till min glädje att allt grott utom den asiatiska bladgrönsaken Tatsoi.

För dig som är intresserad av odling och hur fort frön gror finns det ett groningstabell att titta på hos företaget Runåbergs fröer på deras hemsida. Klicka på länken nedan för att komma dit: https://www.runabergsfroer.se/?a=47

Sen sådd av bladgrönt ger långvarig glädje

Välkommen till dig som vill följa min odling av flertalet bladväxter, sådda på sensommaren! Mina frön fick jag ned i jorden i söndags, den 27 augusti, och väntar nu spänt på att de ska komma upp. Kanske har du också sått bladgrönsaker nu och då kan du få tips via bloggen.
Jag sådde blad på alla platser där jag tidigare hade haft någon annan gröda och som nu gapade tomma. Intill malabarspenaten sådde jag Pak Choi,
mellan salladsplantorna sådde jag rödbetor,
bredvid mangolden sådde jag Machésallat eller så kallad vintersallat, och bredvid bladamaranten som ännu står fin att skörda av sådde jag Tatsoi och vinterportlak.
Jag har i dagsläget valt att låta bli att lägga fiberväv på min sådd. Väjer du att göra det på din sådd kommer det troligen att gro lite fortare.
I natt hade vi ett riktigt oväder med åska och hällande spöregn här i Bergvik. Jag tänkte på mina nysådda frön att nu rinner nog allt iväg men till min glädje såg odlingsytorna lika fina ut idag som igår!