8 lätta steg till egen basilika!

Basilika är en mycket användbar ört som dessutom är lätt att så själv hemma i fönstret. Följ mina 8 lätta sätt till egen basilika.

Till dig som vill testa att så egen basilika kan jag berätta att det är busenkelt!
Frö finns nu ute i många butiker och på nätet vimlar det av roliga sorter.
Basilika är en ört som passar ypperligt att ha på fönsterbrädan i köket, nära tillhands.
Ute vill den växa när det på sommaren känns gott för oss människor att sova under bar himmel, eftersom den är lite känslig. Jag vet inte hur det är med er, en för mig infaller sällan den känslan så min basilika får bo inne i värmen.
150223 008

Med 8 lätta sätt får du egen basilika!

• Använd såkrukor, de finns i olika material, eller vanliga små plastkrukor med hål i botten.
• Fyll två tredjedelar med vanlig planteringsjord och en tredjedel med såjord. Fröna vill ha mager jord och när rötterna växer på sig kommer de ned till den näringsrika jorden.
• Vattna igenom jorden varsamt.
• Så fröna på ytan och låt bli att täcka dem med jord.
• Ställ sådden ljust och varmt, ett fönster funkar fint.
• Lägg en plast över sådden tills de grott och kommit upp en bit. Se till att sådden inte torkar ut för inomhusluft är torr och varm så det kan gå fort. Blir det däremot för tätt kan sådden mögla.
• Plantera om i något större kruka när basilikan kommit igång att växa ordentligt.
• Klipp aldrig nedanför nedersta bladen så kommer din basilika att fortsätta frodas.

Köpebasilika
Det går att bevara basilika köpt som liten planta på grönsaksavdelningen.
Tänk på att den är van att få vatten och näring underifrån och har mycket lite jord med sig. Klipp av blad och lämna även här alltid de nedersta, annars dör plantan, och plantera om i ny lucker jord. Vattna regelbundet underifrån.

Kanelbasilika
Ocimum basilicum ’Cinnamon’ får avlånga, spetsade blad som doftar mustigt av kanel.
En högre oregano som växer på sig uppemot fyrtio centimeter och får eleganta spiror i lila framåt sensommaren. Funkar fint inomhus, i växthus eller på varm balkong.

Småbladig basilika
Ocimum basilicum ’Minimum’, har små aromatiska blad och ett kompakt växtsätt på cirka tjugo centimeter. Dekorativ i sitt runda växtsätt och har god smak. Perfekt i det lilla fönstret.

Anisbasilika
Ocimum basilicum ’Licorice Basil’ är ännu en härlig variant med en läcker dragnin av anis i smaken.
Bladen blir avlånga med spets och skiftar emellanåt i lila. Snygg planta på fyrtio centimeter så den kräver sin plats.

Krönikan i sitt originalutförande infördes på Falkenbergs Posten.

Odla chili med Debora Del 1

Välkommen till min chiliskola!
Här kommer du kuna odla chili med mig Elin Debora, få tips och råd och följa hela processen från frö till färdig planta och slutligen skörd. Att odla chili är lätt, roligt och ger riklig avkastning så jag hoppas att du ska gilla det lika mycket som jag!

Chili finns i enormt många olika former, färger och styrkor. Det som gör en chili stark är en olja som heter capsaicin och den styrka mäts i skalan Scoville. I år prövar jag inte mindre än elva olika sorters chili som jag inte odlat innan i styrkor mellan 100-800 000 Scovillie. Så mycket chili blir inte bara svårt utan i princip omöjligt att äta upp men det kändes spännande med alla sorter så jag ville testa alla. (Ett hett tips till hur jag hittade mina fröer kan du läsa om i det här inlägget! Längst ned i inlägget hittar du vilka sorter jag sått i år.
Chiliskolan finns också på Youtube och de filmerna kan du även se här på bloggen till varje nytt inlägg.

Sådden:
Små plastkrukor
Jag använder plastkrukor för de gör så jorden lätt behålls fuktig går sedan att rengöra och återanvända. Den fyrkantiga formen gör dem lätta att ställa intill varandra.
Krukorna är små för att fuktigheten i dem ska matcha att det först inte finns några rötter i den som behöver utrymme. Med tiden kommer plantorna att skolas om (planteras om i större krukor).
Du kan också använda plastförpackningar som blir över efter matvaror som till exempel vinduvor och mindre köttförpackningar. Det är viktigt att krukan eller förpackningen har hål i botten.
Planteringsjord och såjord
Fyll krukorna till 2/3 med planteringsjord. Jag använder mig av Hasselfors ekologiska naturgödslade jord. 1/3 överst fylls med sojord. Det här gör att fröet får gro i den näringsfattiga jorden, vilket många fröer föredrar, och när den lilla nya plantans rötter växer på sig når de ned i den mer näringsrika planteringsjorden. Genom att göra så här behöver jag inte ha bråttom att plantera om de små ömtåliga plantorna.
Se till att det finns en liten bit kvar upp till kanten när krukorna är fyllda.
Tryck till
Tryck till ytorna i krukorna lite lätt genom att ta en kruka och ställa i en annan. På så vis får du en planare yta att så dina frön på.
Täck fröna
Chilifrön ska täckas med ett tunt lager såjord. Till en liten sådd funkar en hushållssil perfekt. Lägg jord i silen och strössla över din sådd till du fått ett tunt fint täcke över fröna.
Namnade småkrukor med elva olika sorters chili. Spännande!
Det fiffiga med att skriva med blyerts är att även om skriften bleks så finns det spår kvar efter stiftet så namnet i regel ändå går att tyda.

Vatten
Ställ krukorna i ett tråg och vattna i tråget så krukorna står i lite vatten. Känn då och då efter hur mycket vatten de sugit åt sig. Även ytan ska kännas fuktig. Häll på mer vatten om det behövs eller häll av om det blivit för mycket.
På så här vis vattnar jag hela tiden min sådd enda tills de är färdigväxta. Metoden gör att rötterna söker sig nedåt i krukan och dessutom hålls ytan slät och fin och alla frön ligger snällt kvar på sin plats.
Tilläggsbelysning
Nu behöver sådden värme och tilläggsbelysning.
Det går fint att ha sådden inne i rumstemperatur men den måste ha extrabelysning i och med att sådden kommit upp.
Belysningen ska vara på i 12 timmar och släckt i 12 timmar och hållas på ett avstånd av 20cm från sådden. Använd gärna en timmer för att ha koll på läget!
Jag använder mig av vanliga takarmaturer med varmivta lysrör, två/armatur. De ropade jag in på en auktion för en billig peng och har fungerat alldeles utmärkt. Jag har också prövat T5-lysrör men fick byta till de förstnämnda då den sådden växte mycket sämre än resten.
Behåll fukten
Fukten som finns i krukorna kommer att vara ett bra tag men ytan torkar ut ganska fort. Vattna över ytan med en stänkflaska (en sådan som är för tvätt) så den hålls fuktig.
Hinner ytan torka ut då och då kan groningen fördröjas och fröna i värsta fall dö om de börjat gro.
En genomskinlig plast över sådden kan hjälpa till att behålla fuktigheten. Kom ihåg att den inte får liga tätt utan det måste komma in luft till sådden.

Lycka till med din sådd!
Vi ses i nästa chiliavsnitt.

Här kan du titta på del 1 av Odla chili med Debora

 
 

Mina chilifrön
De här sorterna har jag sått i år. Jag presenterar fröna efter styrka, som jag fått berättat för mig, och börjar med den mildaste:
Capsicum annum Sweet Wrinkled Old Man (Mysigt namn eller hur!) 100-1 000 Scovillie
Capsicum Chinese Numex Suave Orange 850 Scoville
Capsicum baccatum Aji White Fantasy 1 000-4 000 Scovillie
Capsicum annum (Jalapeno Cracked) Jalapeno Xalpa 2 500-8 000 Scovillie
Capsicum baccatum Erotica 3 000-10 000 Scovillie
Capsicum annum Haitian Purple 5 000-30 000 Scovillie
Capsicum annum Peter Pepper Yellow 10 000-20 000 Scovillie
Capsicum baccatum Aji mango 10 000 30 000
Capsicum Chinese Habanero Ebony Giant 250 000-300 000 Scovillie
Capsicum cinese Pink Tiger 350 000-800 000 Scovillie

Chilifrön, små men heta!

Taggfria björnbär

Tagfria björnbär är toppen vid plockning!
Tittade till min lilla björnbärsplanta idag som bara mäter tre decimeter över mark men som med tiden kommer bli stor uppemot tre meter i höjd.
Sorten jag har heter ’Thornless Evergreen’ och är som namnet antyder taggfri och har flikiga städsegröna blad. En fin sort som lätt klär in en större spaljé eller pergola med sina långa grenar.
Sorten får stora, svarta, söta bär (som egentligen är en stenfrukt) som är rika på vitaminer och antioxidanter. Björnbär trivs i soliga lägen och vill ej stå för torrt


Taggiga rotskott
Skulle det råka sticka upp ett skott med taggar så ska det omedelbart klippas bort. Det händer inte allt för sällan och beror på att grundsten slår igenom den taggfria mutationen. Ursprunget är starkare i sitt växtsätt så för att det inte ska ta över ska taggiga skott klippas bort så fort som möjligt. 

No digging, bygg dina odlingsytor på höjden!

No digging garden
Nio digging garden är ett begrepp som breder ut sig allt mer och betyder att man bygger odlingsytor på höjden ovanpå befintlig jord i stället för att gräva. Bra för den bekväme men också bra för jorden för på så vis får alla organismer i jorden jobba på utan att bli spadvända och hamna på fel djup i marken. Successivt kommer maskar och mikroorganismer arbeta sig uppåt i det nya organiska materialet som också blir till jord.
Att bygga på höjden kan göras med många olika material från gödsel till trädgårdsavfall. Metoden gör att du slipper rensa eller ta bort grässvålen på den plats du vill anlägga ett trädgårdsland utan kväver det i stället med tidningar eller kartong.

Tre odlingsetage
På sidan av vår tomt, den sidan som vetter ned mot grannens åker, lutar tomten mycket. Från början växte det sly, ogräs och ormbunkar över hela sluttningen och vid utbygge av huset fick det bli lagringsplats för utgrävningsmassor. En hel del sten av varierad storlek kom också dit och jag vet att någonstans i botten ligger delar av vår gamla källartrappa. 
Mycket utav jorden skulle komma till användning men av det materiel som blev kvar bestämde vi oss för att skapa tre stycken odlingsetage ned mot syd.
Två säsonger hade jag fått låna odlingsyta av en snäll granne som har åkrarna intill men jag har insett att ju närmare desto lättare blir det tid att hinna sköta odlingarna och för att inte säga vattna. 
Med tre etage får vi väldigt mycket yta och speciellt när jag nu byggt bäddar så blir ytorna väldigt effektiviserade med bestämda gångar emellan.

Först var sluttningen vild och ingen direkt framkomlighet fanns


och för en tid blev utsikten för prinsessan skymd där av en stor jordhög efter husets utgrävning.

Så bestämde vi oss för att förvandla ytan till tre odlingsetage. Traktorgrävaren har visat sig vara en väl vald investering. Den har tjänat oss många timmar och Jonas manövrerar den som om han inte har gjort annat. Till yrket är han rörmokare men mångfasetterad precis som jag vilket är mycket roligt!


En stenkant lades nedtill och den största stenen som syns i bild lyckades Jonas vända exakt som jag ville ha den. Egentligen var den för tung för maskinen men med lite trixande och tyngdlagen till hjälp rullade den över till rätt sida och kunde knuffas på plats.


Stenig och bitvis ogräsbeklädd yta men etagen färdiga.
Mellan det första och andra etaget planterade jag smultron av två olika sorter, jättedaggkåpa samt rosenkvitten som alla ska få ta plats i slänten och förhoppningsvis hålla ogräset i schack!


Lager på lager
Först fick hela ytan sin form och de olika etagen planades ut. Längst ned lades en kant med stora stenar och i etagen grävdes/spättades de större stenarna bort.
Allt ogräs fick vara kvar och jag började arbetet med att täcka bit för vit med ett tjockt lager tidningspapper. Ovanpå det lade jag kogödsel cirka tio centimeter. Gödslet var inte brunnet vilket det bör vara för att vara lätt att handskas med och lätt för växterna att dra nytta av. Obränd gödsel är kladdigt att hantera och kan bli för starkt för växterna men här hade jag inte möjlighet att få tag på annat så då får man tänka till lite extra.
Kogödseln som ligger i hög ett par år kallas för att den brinner. Den och halmen i den blir mycket varmt när nedbrytningen startar för att sedan svalna av. Varm kommer den bli här i de tunna lagren också men inte i närheten av vad dem blir annars. Dock är den väldigt näringstät och svårupptaglig för växterna när den inte är brunnen.
Ovanpå gödseln lade jag ett lager med ensilage. I många av bäddarna kommer jag ovan på det lägga ett lager matjord på toppen och sedan ensilage igen. Där jag sedan vill så krafsar jag bort en ränna av ensilaget så jag kommer åt matjorden och kan så i den. På så vis kommer ensilaget i de bäddarna både hjälpa till att hålla fukten kvar i och gödsla på samma gång.


Tidningspapper, kogödsel och ensilage.


Här är alla bäddar täckta. Förutom i jordgubbslandet ska det på ett lager matjord på toppen men det blir nog först till våren.
Skönt att ha så mycket förberett!


Plantera jordgubbar
I en av bäddarna bestämde jag mig för att göra ett jordgubbsland. Det var en rabatt som låg i hörnet, formad som en trekant och den var lite större än de andra. 
Först lade jag ut jordgubbsplantorna ovanpå ensilaget för att se var jag ville plantera dem De fick hamna tätare än de borde för jag har inte utrymme för något jätteland och många plantor över ändå som måste ned i jorden på annan plats
För att jordgubbsplantorna inte skulle hamna an mot gödseln grävde jag en liten grop och fyllde med matjord i gropen innan plantan planterades. På så vis kommer rötterna hinna växa på sig ett tag och gödseln börja brytas ned innan de tu möts.
På den här odlingsytan hade jag hunnit lägga på lite matjord för att hålla ensilaget på plats. Därför lade jag på mer ensilage mellan plantorna så ogräs ska hållas borta.


Många plantor blev flyttade men jag måste ändå göra ett jordgubbsland till fär att alla ska få plats. 


Ombäddade får de nu vänta till nästa säsong. 

Här på filmen kan du se hur jag gjorden vid jordgubbsplanteringen!


På höjden och på djupet
Undan för undan kommer bäddarna att sjunka ihop genom förmultningsprocessen så allt eftersom behöver nytt material föras på. Efter några år brukar naturen sköta om att jorden blir lucker och fin en bit ned på djupet. Ja där det inte finns stora stenar och källartrappor så klart!



I odlingslådorna som också finns högst upp på odlingsetagen lade jag i ett lager med trädgårdskompost underst, sedan kogödsel, ett lager tidningspapper igen, ensilage och kogödsel igen. Som en organisk tårta. Överst där kommer jag också lägga matjord för att kunna så.

Kolla in kompostmaskarna!
Komposten var bara delvis nedbruten och det kryllade av röda fina kompostmaskar i den! Tänk vilka skickliga nedbrytare
de är och dessutom är deras avföring prima gödsel!
Runt lådorna och i gångarna mellan odlingsytorna kommer jag att lägga ett lager med träflis när vi så småningom flisar upp sly som kapats i skogen.
Intill lådorna står barnens studsmatta. Runt om allt kommer mer tidningar och flis läggas ut. Sedan kommer jag gräva hål här och var i ytan för plantor av gurka, squash och olika pumpor. Kommer bli kanonbra!

Tänk så fint det kommer att växa på hela odlingsytan nästa år!

 

Vinterodla med Sara Bäckmo

Är det möjligt att odla grönsaker på vintern? Sara Bäckmo visar att det faktiskt går och vill gärna inspirera fler att vinterodla.

Förra söndagen föreläste trädgårdsprofilen Sara Bäckmo i Köinges bygdegård för en stor skara åhörare. Sara är känd för sin egen trädgård som hon kallar för Skillnadens Trädgård där hon för cirka sju år sedan började odla mat och nu kan skörda grönsaker för hela familjens behov året runt.
Sara är journalist och influenser parallellt med sitt författarskap och har hittills skrivit tre böcker om sina odlingar. Den sista boken heter Vinterodling och det var om det hon kommit dit för att berätta mer om.


Sara Bäckmo med sin senaste bok Vinterodling, skörda när det är kallt.
Sara bor med man och fyra barn i byn Bökebacken. Där odlar hon på 500 m² av familjens tomt på 1200 m²  så de har grönsaker året runt.

Att så på vintern
En hel del frön är härdiga och tål att sås på vintern för att sedan ligga snällt och vänta på vårens värme och ljus för att gro. Sara bredsår många grönsaker på vintern vilket går ut på att hon över en förberedd jordyta strösslar ut frön med öppen hand. Skulle jorden vara frusen eller rent av täckt med ett lager snö spelar ingen roll. Däremot kan sådden behöva skyddas mot djur och nyfikna barn!
Tre av hennes favoriter för höstsådd är spenat, vinterportlak och vintersallat. Skulle de gro redan nu måste de skyddas över vintern och under de kallaste månaderna växer de knappt något på grund av att de får för lite ljus.
Den viktigaste bladgrönsaken i Saras trädgård är vintersallat, ofta kallad Mache i butiken. Sås den i juli – augusti kan den skördas hela hösten och vintern då den tål ned till minus 30°.


Nyligen har Nelsson Garden gett ut en kollektion fröer i samarbete med Sara Bäckmo för alla oss som vill odla och skörda året runt.

Näring till jorden
För att grönsakerna ska ha tillgång till näringsrik jord när de ska börja växa prepareras Sara sina odlingsytor för vintersådd nu. Hon gräver bort det översta jordlagret i trädgårdslanden och sedan fyller hon på med organiskt material som exempelvis rens, löv, kompost och gamla växtdelar. Behövs lite extra näring, om det exempelvis är mycket löv, så använder Sara sig av urin eller nässelvatten.
Överst lägger hon tillbaka jorden och gör ytan slät och fin för sådd. På så vis har hon som en nedgrävd kompost och hon använder aldrig djurgödsel.

Tåliga växter får stå kvar

För att kunna skörda många grönsaker även på vintern odlar Sara mycket av sådant som kan stå kvar i landen. Det är ett bra knep för att slippa förvaring och onödig hantering.
Några av de köldtåliga grönsaker som hon har kvar ute på vintern är svartrot, som blir en delikatess att ta till när potatisen börjar tryta, vintermorötter, grönkål av olika slag, palsternacka, vintersallat och purjolök. Purjolöken ’Musselburgh’ har torrare blad tål därför bättre att frysa.

Förbättra ditt odlingsläge

Genom att skydda växterna på olika sätt kan man förbättra odlingsförhållandena med flera odlingszoner. Varje åtgärd kan förbättra din odlingsyta med en zon berättade Sara. Det du kan använda dig av är exempelvis fiberduk, en tunn vit duk som är gjord i ett mycket lätt material och kan läggas direkt över växterna som skydd. Har du därtill en odlingslåda med lock så förbättras din odlingsyta med två zoner. Står lådan dessutom i ett tunnelväxthus så har du med andra ord förbättrat läget med hela tre zoner!

Kvällens summerad
Det är härligt att få inspireras av Sara Bäckmo! Hennes odlingsglädje formligen lyser och det smittar av sig. Föreläsningen var indelad i två delar med fikapaus i mitten. Ett fika som passade alla med morotskaka och chokladboll sötade med agavesirap och dadlar. Kvällen var ett lyckat initiativ av fotografen och entreprenören Linda Tengvall och hennes nättidning DAGG
Många av kvällens besökare köpte med sig fröer och Saras bok om vinterodling hem.  Jag för egen del fick inse att vi har nog med att planera trädgården i år. Men för alla er som vill vinterodla, sätt fart!
Inspireras mer av Saras odlingar och köp hennes böcker här.

Artikeln i sitt originalutförande finns på Falkenbergs Posten.

Goda gojibär

I fjol satte vi en gojibärsbuske. Den planterades tillsammans med en druva och ett taggfritt björnbär, fördelade utmed ladugårdens långsida i söderläge.
Tanken är att alla tre ska få spaljéer att stödja sig mot eftersom även gojibärets grenar blir långa och gängliga, uppemot två meter. Jag tror det blir bra!


Golibärsbusken stod tunn och gles under förra sommaren. I år växte den på sig en anig och bladen fick en grönare färg. Den klarade sig bra trots den heta sommaren och helt utan tilläggsvattning.

Sent om sider började busken att blomma. Underbart ljuplila blommor men som kom jättesent, i början av oktober. Jag hörde mig för bland andra trädgårdsägare och många vittnade om att de aldrig fått frukt på sina gojibuskar och jag tänkte att deras troligen också blommat allt för sent.

Men så härom dagen såg jag plötsligt att busken fått bär! En hel hop med klarröda, små, spolformade bär som lyste mot mig. Så glad jag blev och så lovande att den redan gav så pass många bär.
Kanske har du som jag ätit de små bären torkade från påse?
Jag har alltid gillat dem. De smakar en anings sött med en ovanlig smak, lite som torkat hö. Färska har de en helt annan smak. Friska men med en stark beskhet. 
Jag kan tro att de skulle funka blandade i en smoothie eller som en häftig kontrast i en sallad.
Gojibär, som också kallas bocktörne, är fantastiskt nyttiga. Dess latinska namn är Lycium barbarum där lycium kommer från ordet lykion som betyder tornförsedd växt som ger en läkande saft och barbarum som betyder utländsk.
Bäret kommer ursprungligen från Kina men jag men har numer också spridit sig vilt i Sveriges södra delar.

2 av de bästa multronsorterna

Visst är smultron ljuvliga! Fyllda med sommarsmak och minnen. 
Idag berättar jag om 2 av de bästa smultronsorterna.
Knappast kan man väl ha för mycket av de härliga bären men idag när jag rensade i örtagården fanns det smultron både här och var och jag bestämde mig för att flertalet skulle få byta växtplats.

Smultron
Smultron ingår i släktet Fragaria, där också jordgubbar återfinns och de båda är så kallade skenfrukter. Det innebär att de egentliga frukterna inte är hela det röda bäret vi tänker på utan de små prickar (nötter) som sitter runt bäret och känns i munnen när vi äter dem som pyttesmå frön.
Smultronets vetenskapliga namn är Fragaris vesca där Fragaria kommer från ordet fragum som betyder smultronbär och vesca som betyder ätbar, njutbar. 



Rödluvan
Sorten jag grävde upp heter ’Rödluvan’ och får röda smultron. Det är en så kallad revbildande sort som från moderplantan skickar ut långa trådar där det sedan växer ut ett litet smultronskott som rotar ut. På så vis kan sorten förflyta sig över en stor yta snabbt och därtill ganska obemärkt när den som i min rabatt växer andra växter intill som skymmer den.
Ser man inte upp så kan revbildande smultron faktiskt te sig lite ogräslika i sin vilda framfart.
Min planta satte jag i våras och hade redan förökat sig med ett tiotal småplantor.
Så idag fick de byta plats och ska nu i stället få växa i odlingsetagen vi håller på att göra i ordning. Mellan varje etage blir det branta slänter där den här sortens smultron kommer att passa alldeles utmärkt.

Rügen
En annan sorts smultron heter Rügen och kallas för månadssmultron. Jag tycker att de ger extra mycket smultron (röda) under hela sommaren ända tills kylan sätter in på allvar. Rügen växer kuddformad och får inga revor.
Jag har prövat ett år att så plantor av den. Minns att de var så ynkligt små att jag satte ut dem i rabatten på vinst och förlust när sommaren kom och då tog de fart och växte på sig kanonfint.

Sådda perenner med strålande resultat!

I år var det första året som jag i stor skala satsade på att odla egna perenner.
Det har varit mycket roligt och lärorikt och många har varit förvånansvärt lättodlade.
Tidigare år har jag sått en del plantor men bara i liten skala. Det har helt enkelt inte funnits plats och rätt förutsättningar. Sådden, om den är värmegroende, är förhållandevis lätt och kan göras i inomhustemperatur med extrabelysning men det är efter det, när plantorna kommit upp och vill ha kring 14-16 grader varmt som jag inte haft de möjligheterna.
Men i år gjorde jag i ordning ett odlingsrum i ladugården som höll rätt temperatur och när försommaren kom var flera hundra perenner redo för utplantering.
(Läs mer om stratifiering och värmegroende fröer här och om odlingsrummet här och omskolning av plantor här!)

Ny rabatt och mer Iris
Härom dagen grävde jag om en rabatt som anlades under försommaren i år. De perenner jag sått i den är Echinacea ’Alba’, Nepeta faassenii, Salvia officinalis samt Salvia ’West Friesland’. Gräs som ännu inte syns men finns är de sådda Miscanthus sinensis samt Sorghastrum nutans. Perenner jag fått av goda vänner är Alchemilla mollis, Iris ssp okänd och Geranium phaeum.
Som tur var anlades rabatten alldeles innan värmeböljan med torkan kom så de hade redan hunnit etablerat sig en del vilket blev deras räddning.
Jag tyckte nu att rabatten behövde mer dynamik och bestämde mig för att göra vissa förändringar.

Till vänster fanns redan ett bestånd med Iris. Ett till stod mitt i fånget av Salvia ’West Friesland’ till höger men syntes inte så de flyttades till en bit framför de andra. På så vis kommer de att förstärka varandra i form och dessutom förstärka gräsens spretiga form.
Iris har stora rotstammar som lätt går av vid uppgrävning men de brukar klara det fint ändå. Blir en lite större rotbit kvar i jorden efter uppgrävning så kan det resultera i en n y planta.

Iris lansettlika blad matchar gräset som nästa år kommer hinna växa på sig.
Tips! När du planterar Iris så tänk på att plantera dem åt samma håll. De syns ha en bak och framsida kan man säga och ser fina ut att planteras med bågformen från dig.

Nepeta och Echinacea
I mitten syns Echinacea ’Alba’. Där ville jag få ett maffigare intryck av dem och började med att gräva upp flera fina exemplar av Nepeta faassenii för att skapa plats. 
Kolla in så fina stora plantor det blivit av Nepeta! Maffiga! De fick nu byta plats och fylla ut mot berget bakom Buxusplantorna, allt för att minimera ogräsrensning.
Nepeta täcker marken bra och plantorna har blommat oavbrutet hela sommaren med ljuslila blommor.
Framför gruppen med Echinacea planterades fler av samma sort in som växt på en annan plats där det var för torrt. Echinacea är vackra i knoppstadiet, i blom och överblommade. De trivs i god trädgårdsjord i full sol. Hamnar de för torrt står de nästa stilla i växten, får de för skuggigt riskerar de att dö bort.
På senare tid så ha det kommit många fantastiska färger av Echinacea. Generellt verkar det tyvärr som om de nyare sorterna inte blir lika långlivade som de gamla beprövade. Perenner betyder inte alltid länge återkommande.

Echinacea ’Alba’ får vacker höstfärg på bladen och tuffa mörka, bolliga fröställningar.
Tips! Om du har Echinacea i frö så passa på at ta egna frön för att så nästa år!

Salvia officinalis med silvriga blad
I rabatten står det också ett antal Salvia officinalis. För att öka effekten av dem grävdes även här några Nepeta bort och fick byta plats med Salvia som hamnat i skym undan.
Nu syns de som ett grått stråk genom rabatten och tar upp bergets gråa färg.

Silvrig salvia med de grågröna bladen av nepeta som granne.
Tips! Ta blad av Salvia Officinalis i varmt vatten och drick som te vid halsont och heshet. 

Nu ser jag fram emot att se hur allt växer på sig till nästa år. De som mest kommer att urskilja sig är gräsen som ännu inte syns

Så här blev planteringen efteråt.
Nästa bild visar vita inramningar runt de ändrade fälten och vit/bruna skisser där gräsen kommer att sticka upp.

Det är roligt att kunna ändra och testa nya kombinationer.

Nästa år blir det mera frösådd och jag har redan börjat skriva upp vilka sorter jag vill pröva! Många prydnadsgräs kommer det att bli och en hel del perenner.
Jag ska också testa att stratifiera frön ute i vinter i stället för i kylskåp. Då gäller det att komma ihåg att vattna sådden under torra och soliga perioder.

Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, ”brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas ”no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Prickla småplantor

Nu är det bråda tider i odlingsrummet där mina frösådder står på tillväxt.
Allt har tagit sig fint och just nu i dagarna arbetar jag med att skola om de små plantorna, eller prickla som det heter när man planterar om frösådd.


På bilderna Agastatche, anissisop som var de senaste att planteras om. I det här fallet var några så små att jag satte ihop flera tillsammans i en ny kruka. När de växt på sig kommer även de att planteras var för sig.
Så här fort går det att prickla en planta!
I dagens inlägg i nätmagasinet DAGG berättar jag mer om prickling av plantor och hur jag använder den fiffiga prickepinnen. Med det inlägget kommer jag sluta skriva där och i fortsättningen hittar ni tips och odlingsråd här på hemsida i stället.

Välkommen att följa med i en vår fylld av trädgårdsplanering, föreläsningar, sådder, plantskötsel och iordningställande av en trädgård som just nu är uppgrävd och fylld av jordhögar.