Så här odlar du dina perenner

Så här odlar du dina perenner! Några lätta knep gör det lätt, roligt och dessutom mycket prisvärt.

Olika frön gror på olika sätt
Perenner är sådana växter som kommer tillbaka år efter år. En del är gröna året runt medan andra vissnar ned för att sedan växa upp igen nästa år. Många sorters perenner gror mycket lätt medan andra behöver lite mer pyssel för att komma igång. De ljusgroende sorterna som gror i vanlig rumstemperatur tycker jag är de enklaste. Av dem vill vissa bli täckta och andra inte och i regel gror det fint i alla krukor.
En del frön behöver stratifieras. Det betyder att de behöver en eller flera köldperioder för att kunna gro. De fröna sås i rumstemperatur och får stå varmt en månad sedan i kylskåp en månad. Proceduren upprepas tills fröna gror.

Om du stratifierar frö så tänk på at inte stoppa dem i frysen. Det kan bli allt för kallt. Däremot brukar de klara av att vara utomhus.

Gör så här:
Jord och såjord

Börja med att ställa upp så många småkrukor du behöver intill varandra. Jag tycker att fyrkantiga är lättast att använda av utrymmesskäl. Alla behållare med hål i botten går att använda men tänk på att de inte ska vara så stora för då blir jorden för blöt och kall för de små fröerna.
Häll i planteringsjord med en stor skopa över alla krukor på en gång och fördela den jämnt.
Fyll krukorna till 2/3 med planteringsjord. Jag använder mig av Hasselfors ekologiska naturgödslade jord. 1/3 överst fylls med sojord. Det här gör att fröet får gro i den näringsfattiga jorden, vilket många fröer föredrar, och när den lilla nya plantans rötter växer på sig når de ned i den mer näringsrika planteringsjorden. Genom att göra så här behöver jag inte ha bråttom att plantera om de små ömtåliga plantorna.
Se till att det finns en liten bit kvar upp till kanten när krukorna är fyllda.
Tryck till
Tryck till ytorna i krukorna lite lätt genom att ta en kruka och ställa i en annan. På så vis får du en planare yta att så dina frön på.
Så och täck
Så dina frön och se efter på påsen hur om och mycket de vill bli täckta med jord. Ibland förslås andra material som exempelvis  eller grus.
Jag brukar använda mig av en stor hushållssil och pudra såjord över fröna. På så vis blir det bara lätt fin jord utan klumpar som täcker.
Kom ihåg at namna dina sådder. Man kommer sällan ihåg vad som såtts annars.

Vatten
Ställ krukorna i ett tråg och vattna i tråget så krukorna står i lite vatten. Känn då och då efter hur mycket vatten de sugit åt sig. Även ytan ska kännas fuktig. Häll på mer vatten om det behövs eller häll av om det blivit för mycket.
På så här vis vattnar jag hela tiden min sådd enda tills de är färdigväxta. Metoden gör att rötterna söker sig nedåt i krukan och dessutom hålls ytan slät och fin och alla frön ligger snällt kvar på sin plats.
Tilläggsbelysning
Nu behöver sådden värme och tilläggsbelysning.
Det går fint att ha sådden inne i rumstemperatur men den måste ha extrabelysning.
Först är avståndet mellan ljus och kruka inte så viktigt men efter uppkomst ska belysningen hållas på ett avstånd av 20cm från sådden och vara på i 12 timmar och släckt i 12 timmar.
Använd gärna en timmer för att ha koll på läget!


Min sådd för först hamna i en odlingshylla som i år står i köket och lyser som solen.
Efter uppkomst ska de stå svalare, kring 15-16grader och då använder jag mig av vanliga takarmaturer med varmivta lysrör, två st/armatur. De ropade jag in på en auktion för en billig peng och de har fungerat alldeles utmärkt! Jag har också prövat slyspeciallysrör men fick byta till de förstnämnda då den sådden växte mycket sämre än resten.
Nu börjar det bli bråda dagar för mig eftersom mitt odlingsrum håller på att förvandlas till kontor så ett nytt måste ställs i ordning! Det är hög tid, för som du kan se har chilin börjat titta upp.
Behåll fukten
Fukten som finns i krukorna kommer att vara ett bra tag men ytan torkar ut ganska fort. Vattna över ytan med en stänkflaska (en sådan som är för tvätt) så den hålls fuktig.
Hinner ytan torka ut då och då kan groningen fördröjas och fröna i värsta fall dö om de börjat gro.
En genomskinlig plast över sådden kan hjälpa till att behålla fuktigheten. Kom ihåg att den inte får liga tätt utan det måste komma in luft till sådden.

Många ljusgroendse perenner sås på samma sätt som chili. Vill du läsa mer om hur chili sås och se en film om det så klickar du här

Mina sådder
Jag tycker att februari är en bra tid för att så perenner. De har längre etableringstid än ettåriga växter och behöver därför komma i jorden tidigare.
Jag har nu sått 35st småkrukor med ett gäng fröer i varje. Lätt matematik förtäljer att om jag får ut tio plantor från varje liten kruka så har jag 350st plantor att sköta om tills utplantering är möjlig. Det blir en hel del!

Jag sådde dem en sen kväll i köket. Jorden fyllde jag på i krukorna i ladugården men tänk så mycket jorde det blev ändå på köksbänken! Tvätta, tvätta!
Sådden består av 20st olika sorter och kommer från Örtagårdens Plantskola och Impecta fröhandel:
Echinacea ’Hula Dancer’, Echinacea ’Magnus’, Echinacea pallida, Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’, Eupatorium ’Iwory Towewrs’, Gypsophila paniculata, Sanguisorba officinalis, Astilbe chilensks var. pumla, Gaura ’Summer Breeze’, Perovskia atriplicifolia, Allium cernuum, Agastache rugosa ’Liquorice White’, Aconitum napellus, Rodgersia pinnata, Lavandula angustifolia, Clinopodium nepeta, Anaphalis margaritacea ’Neuschee’, Artemisia ludoviciana.
Av gräs har jag bara sått mer av Sesleria nitida som jag också sådde i fjol med fint resultat. Min plan är att beställa fler sorters gräs för sådd. Jag hoppas att hitta många roliga sorter!

Tack för at du läser min blogg!
Inom kort kommer du att kunna prenumerera på mitt nyhetsbrev för att inte missa nya tips och trädgårdstankar!

Att odla egna ärtskott är lätt, gott och Umami!

Att odla egna ärtskot är lätt gott och Umami. Inget är så färskt som hemodlat.
Det tar bara en dryg vecka från ärtor till långa fina skott att skörda av.

Odla egna krispiga ärtskott lätt som en plätt. Allt du behöver är ett trå med dräneringshål i botten, jord och torkade ärtor.
Jag testade att lägga hälfter i blöt ett dygn innan och hälften torra direkt på jorden. På så vis hoppas jag kunna skörda under en längre tid.
Det är viktigt att komma ihåg att ärtor älskar näring. Gödsla regelbundet om du vill kunna skörda skott upprepade gånger och tänk på att alltid lämna några blad nedtill, då fungerar fotosyntesen.
Jag vattnar alla inomhusväxter och sådder med Algomin Ekologisk Näring. Det är ett gödsel som göra av alger, är lätt att dosera rätt och växter och jord mår susen av det! Det fiffiga med olika naturgödsel är att de innehåller så mycket godsaker! Både makro- och mikronäringsämnen. Det gynna jordens struktur, mikroliv och växten.
Ibland hör jag argument som att nyplanterade växter behöver konstgödsel, ofta när det handlar om utomhusplanteringar, för att komma igång men det har jag aldrig märkt. Naturbaserade gödsel löses generellt sett upp långsammare än konstgödsel men det är positivt för växterna, jorden och inte minst grundvattnet som annars får ta hand om det som inte tagits upp.
Naturgödsel ger tillbaka till jorden – jättebra ju!

Gör så här:
Hål i botten är viktigt för att ha dränering.
Mjuka plastlådor går lätt att göra hål i med en sekatör.

Ett lager med jord och sedan i med blötlagda (ett dygn) gula ärtor.

Vattna

Jag testade att också lägga i lika mycket med torra ärtor



Efter nio dagar har de blötlagda ärtorna vuxit upp till fina ärtskott, redo att skördas. De torra ärtorna har också vaknat och stuckit ut en rot så alla sitter fast i jorden men visar ännu inga skott.

Extra läckert blir det att odla ärtorna i genomskinliga lådor så rötterna syns. Kul för både barn och vuxna.
Lätt, gott, Umami!

8 lätta steg till egen basilika!

Basilika är en mycket användbar ört som dessutom är lätt att så själv hemma i fönstret. Följ mina 8 lätta sätt till egen basilika.

Till dig som vill testa att så egen basilika kan jag berätta att det är busenkelt!
Frö finns nu ute i många butiker och på nätet vimlar det av roliga sorter.
Basilika är en ört som passar ypperligt att ha på fönsterbrädan i köket, nära tillhands.
Ute vill den växa när det på sommaren känns gott för oss människor att sova under bar himmel, eftersom den är lite känslig. Jag vet inte hur det är med er, en för mig infaller sällan den känslan så min basilika får bo inne i värmen.
150223 008

Med 8 lätta sätt får du egen basilika!

• Använd såkrukor, de finns i olika material, eller vanliga små plastkrukor med hål i botten.
• Fyll två tredjedelar med vanlig planteringsjord och en tredjedel med såjord. Fröna vill ha mager jord och när rötterna växer på sig kommer de ned till den näringsrika jorden.
• Vattna igenom jorden varsamt.
• Så fröna på ytan och låt bli att täcka dem med jord.
• Ställ sådden ljust och varmt, ett fönster funkar fint.
• Lägg en plast över sådden tills de grott och kommit upp en bit. Se till att sådden inte torkar ut för inomhusluft är torr och varm så det kan gå fort. Blir det däremot för tätt kan sådden mögla.
• Plantera om i något större kruka när basilikan kommit igång att växa ordentligt.
• Klipp aldrig nedanför nedersta bladen så kommer din basilika att fortsätta frodas.

Köpebasilika
Det går att bevara basilika köpt som liten planta på grönsaksavdelningen.
Tänk på att den är van att få vatten och näring underifrån och har mycket lite jord med sig. Klipp av blad och lämna även här alltid de nedersta, annars dör plantan, och plantera om i ny lucker jord. Vattna regelbundet underifrån.

Kanelbasilika
Ocimum basilicum ’Cinnamon’ får avlånga, spetsade blad som doftar mustigt av kanel.
En högre oregano som växer på sig uppemot fyrtio centimeter och får eleganta spiror i lila framåt sensommaren. Funkar fint inomhus, i växthus eller på varm balkong.

Småbladig basilika
Ocimum basilicum ’Minimum’, har små aromatiska blad och ett kompakt växtsätt på cirka tjugo centimeter. Dekorativ i sitt runda växtsätt och har god smak. Perfekt i det lilla fönstret.

Anisbasilika
Ocimum basilicum ’Licorice Basil’ är ännu en härlig variant med en läcker dragnin av anis i smaken.
Bladen blir avlånga med spets och skiftar emellanåt i lila. Snygg planta på fyrtio centimeter så den kräver sin plats.

Krönikan i sitt originalutförande infördes på Falkenbergs Posten.

Odla chili med Debora Del 1

Välkommen till min chiliskola!
Här kommer du kuna odla chili med mig Elin Debora, få tips och råd och följa hela processen från frö till färdig planta och slutligen skörd. Att odla chili är lätt, roligt och ger riklig avkastning så jag hoppas att du ska gilla det lika mycket som jag!

Chili finns i enormt många olika former, färger och styrkor. Det som gör en chili stark är en olja som heter capsaicin och den styrka mäts i skalan Scoville. I år prövar jag inte mindre än elva olika sorters chili som jag inte odlat innan i styrkor mellan 100-800 000 Scovillie. Så mycket chili blir inte bara svårt utan i princip omöjligt att äta upp men det kändes spännande med alla sorter så jag ville testa alla. (Ett hett tips till hur jag hittade mina fröer kan du läsa om i det här inlägget! Längst ned i inlägget hittar du vilka sorter jag sått i år.
Chiliskolan finns också på Youtube och de filmerna kan du även se här på bloggen till varje nytt inlägg.

Sådden:
Små plastkrukor
Jag använder plastkrukor för de gör så jorden lätt behålls fuktig går sedan att rengöra och återanvända. Den fyrkantiga formen gör dem lätta att ställa intill varandra.
Krukorna är små för att fuktigheten i dem ska matcha att det först inte finns några rötter i den som behöver utrymme. Med tiden kommer plantorna att skolas om (planteras om i större krukor).
Du kan också använda plastförpackningar som blir över efter matvaror som till exempel vinduvor och mindre köttförpackningar. Det är viktigt att krukan eller förpackningen har hål i botten.
Planteringsjord och såjord
Fyll krukorna till 2/3 med planteringsjord. Jag använder mig av Hasselfors ekologiska naturgödslade jord. 1/3 överst fylls med sojord. Det här gör att fröet får gro i den näringsfattiga jorden, vilket många fröer föredrar, och när den lilla nya plantans rötter växer på sig når de ned i den mer näringsrika planteringsjorden. Genom att göra så här behöver jag inte ha bråttom att plantera om de små ömtåliga plantorna.
Se till att det finns en liten bit kvar upp till kanten när krukorna är fyllda.
Tryck till
Tryck till ytorna i krukorna lite lätt genom att ta en kruka och ställa i en annan. På så vis får du en planare yta att så dina frön på.
Täck fröna
Chilifrön ska täckas med ett tunt lager såjord. Till en liten sådd funkar en hushållssil perfekt. Lägg jord i silen och strössla över din sådd till du fått ett tunt fint täcke över fröna.
Namnade småkrukor med elva olika sorters chili. Spännande!
Det fiffiga med att skriva med blyerts är att även om skriften bleks så finns det spår kvar efter stiftet så namnet i regel ändå går att tyda.

Vatten
Ställ krukorna i ett tråg och vattna i tråget så krukorna står i lite vatten. Känn då och då efter hur mycket vatten de sugit åt sig. Även ytan ska kännas fuktig. Häll på mer vatten om det behövs eller häll av om det blivit för mycket.
På så här vis vattnar jag hela tiden min sådd enda tills de är färdigväxta. Metoden gör att rötterna söker sig nedåt i krukan och dessutom hålls ytan slät och fin och alla frön ligger snällt kvar på sin plats.
Tilläggsbelysning
Nu behöver sådden värme och tilläggsbelysning.
Det går fint att ha sådden inne i rumstemperatur men den måste ha extrabelysning i och med att sådden kommit upp.
Belysningen ska vara på i 12 timmar och släckt i 12 timmar och hållas på ett avstånd av 20cm från sådden. Använd gärna en timmer för att ha koll på läget!
Jag använder mig av vanliga takarmaturer med varmivta lysrör, två/armatur. De ropade jag in på en auktion för en billig peng och har fungerat alldeles utmärkt. Jag har också prövat T5-lysrör men fick byta till de förstnämnda då den sådden växte mycket sämre än resten.
Behåll fukten
Fukten som finns i krukorna kommer att vara ett bra tag men ytan torkar ut ganska fort. Vattna över ytan med en stänkflaska (en sådan som är för tvätt) så den hålls fuktig.
Hinner ytan torka ut då och då kan groningen fördröjas och fröna i värsta fall dö om de börjat gro.
En genomskinlig plast över sådden kan hjälpa till att behålla fuktigheten. Kom ihåg att den inte får liga tätt utan det måste komma in luft till sådden.

Lycka till med din sådd!
Vi ses i nästa chiliavsnitt.

Här kan du titta på del 1 av Odla chili med Debora

 
 

Mina chilifrön
De här sorterna har jag sått i år. Jag presenterar fröna efter styrka, som jag fått berättat för mig, och börjar med den mildaste:
Capsicum annum Sweet Wrinkled Old Man (Mysigt namn eller hur!) 100-1 000 Scovillie
Capsicum Chinese Numex Suave Orange 850 Scoville
Capsicum baccatum Aji White Fantasy 1 000-4 000 Scovillie
Capsicum annum (Jalapeno Cracked) Jalapeno Xalpa 2 500-8 000 Scovillie
Capsicum baccatum Erotica 3 000-10 000 Scovillie
Capsicum annum Haitian Purple 5 000-30 000 Scovillie
Capsicum annum Peter Pepper Yellow 10 000-20 000 Scovillie
Capsicum baccatum Aji mango 10 000 30 000
Capsicum Chinese Habanero Ebony Giant 250 000-300 000 Scovillie
Capsicum cinese Pink Tiger 350 000-800 000 Scovillie

Chilifrön, små men heta!

Taggfria björnbär

Tagfria björnbär är toppen vid plockning!
Tittade till min lilla björnbärsplanta idag som bara mäter tre decimeter över mark men som med tiden kommer bli stor uppemot tre meter i höjd.
Sorten jag har heter ’Thornless Evergreen’ och är som namnet antyder taggfri och har flikiga städsegröna blad. En fin sort som lätt klär in en större spaljé eller pergola med sina långa grenar.
Sorten får stora, svarta, söta bär (som egentligen är en stenfrukt) som är rika på vitaminer och antioxidanter. Björnbär trivs i soliga lägen och vill ej stå för torrt


Taggiga rotskott
Skulle det råka sticka upp ett skott med taggar så ska det omedelbart klippas bort. Det händer inte allt för sällan och beror på att grundsten slår igenom den taggfria mutationen. Ursprunget är starkare i sitt växtsätt så för att det inte ska ta över ska taggiga skott klippas bort så fort som möjligt. 

No digging, bygg dina odlingsytor på höjden!

No digging garden
Nio digging garden är ett begrepp som breder ut sig allt mer och betyder att man bygger odlingsytor på höjden ovanpå befintlig jord i stället för att gräva. Bra för den bekväme men också bra för jorden för på så vis får alla organismer i jorden jobba på utan att bli spadvända och hamna på fel djup i marken. Successivt kommer maskar och mikroorganismer arbeta sig uppåt i det nya organiska materialet som också blir till jord.
Att bygga på höjden kan göras med många olika material från gödsel till trädgårdsavfall. Metoden gör att du slipper rensa eller ta bort grässvålen på den plats du vill anlägga ett trädgårdsland utan kväver det i stället med tidningar eller kartong.

Tre odlingsetage
På sidan av vår tomt, den sidan som vetter ned mot grannens åker, lutar tomten mycket. Från början växte det sly, ogräs och ormbunkar över hela sluttningen och vid utbygge av huset fick det bli lagringsplats för utgrävningsmassor. En hel del sten av varierad storlek kom också dit och jag vet att någonstans i botten ligger delar av vår gamla källartrappa. 
Mycket utav jorden skulle komma till användning men av det materiel som blev kvar bestämde vi oss för att skapa tre stycken odlingsetage ned mot syd.
Två säsonger hade jag fått låna odlingsyta av en snäll granne som har åkrarna intill men jag har insett att ju närmare desto lättare blir det tid att hinna sköta odlingarna och för att inte säga vattna. 
Med tre etage får vi väldigt mycket yta och speciellt när jag nu byggt bäddar så blir ytorna väldigt effektiviserade med bestämda gångar emellan.

Först var sluttningen vild och ingen direkt framkomlighet fanns


och för en tid blev utsikten för prinsessan skymd där av en stor jordhög efter husets utgrävning.

Så bestämde vi oss för att förvandla ytan till tre odlingsetage. Traktorgrävaren har visat sig vara en väl vald investering. Den har tjänat oss många timmar och Jonas manövrerar den som om han inte har gjort annat. Till yrket är han rörmokare men mångfasetterad precis som jag vilket är mycket roligt!


En stenkant lades nedtill och den största stenen som syns i bild lyckades Jonas vända exakt som jag ville ha den. Egentligen var den för tung för maskinen men med lite trixande och tyngdlagen till hjälp rullade den över till rätt sida och kunde knuffas på plats.


Stenig och bitvis ogräsbeklädd yta men etagen färdiga.
Mellan det första och andra etaget planterade jag smultron av två olika sorter, jättedaggkåpa samt rosenkvitten som alla ska få ta plats i slänten och förhoppningsvis hålla ogräset i schack!


Lager på lager
Först fick hela ytan sin form och de olika etagen planades ut. Längst ned lades en kant med stora stenar och i etagen grävdes/spättades de större stenarna bort.
Allt ogräs fick vara kvar och jag började arbetet med att täcka bit för vit med ett tjockt lager tidningspapper. Ovanpå det lade jag kogödsel cirka tio centimeter. Gödslet var inte brunnet vilket det bör vara för att vara lätt att handskas med och lätt för växterna att dra nytta av. Obränd gödsel är kladdigt att hantera och kan bli för starkt för växterna men här hade jag inte möjlighet att få tag på annat så då får man tänka till lite extra.
Kogödseln som ligger i hög ett par år kallas för att den brinner. Den och halmen i den blir mycket varmt när nedbrytningen startar för att sedan svalna av. Varm kommer den bli här i de tunna lagren också men inte i närheten av vad dem blir annars. Dock är den väldigt näringstät och svårupptaglig för växterna när den inte är brunnen.
Ovanpå gödseln lade jag ett lager med ensilage. I många av bäddarna kommer jag ovan på det lägga ett lager matjord på toppen och sedan ensilage igen. Där jag sedan vill så krafsar jag bort en ränna av ensilaget så jag kommer åt matjorden och kan så i den. På så vis kommer ensilaget i de bäddarna både hjälpa till att hålla fukten kvar i och gödsla på samma gång.


Tidningspapper, kogödsel och ensilage.


Här är alla bäddar täckta. Förutom i jordgubbslandet ska det på ett lager matjord på toppen men det blir nog först till våren.
Skönt att ha så mycket förberett!


Plantera jordgubbar
I en av bäddarna bestämde jag mig för att göra ett jordgubbsland. Det var en rabatt som låg i hörnet, formad som en trekant och den var lite större än de andra. 
Först lade jag ut jordgubbsplantorna ovanpå ensilaget för att se var jag ville plantera dem De fick hamna tätare än de borde för jag har inte utrymme för något jätteland och många plantor över ändå som måste ned i jorden på annan plats
För att jordgubbsplantorna inte skulle hamna an mot gödseln grävde jag en liten grop och fyllde med matjord i gropen innan plantan planterades. På så vis kommer rötterna hinna växa på sig ett tag och gödseln börja brytas ned innan de tu möts.
På den här odlingsytan hade jag hunnit lägga på lite matjord för att hålla ensilaget på plats. Därför lade jag på mer ensilage mellan plantorna så ogräs ska hållas borta.


Många plantor blev flyttade men jag måste ändå göra ett jordgubbsland till fär att alla ska få plats. 


Ombäddade får de nu vänta till nästa säsong. 

Här på filmen kan du se hur jag gjorden vid jordgubbsplanteringen!


På höjden och på djupet
Undan för undan kommer bäddarna att sjunka ihop genom förmultningsprocessen så allt eftersom behöver nytt material föras på. Efter några år brukar naturen sköta om att jorden blir lucker och fin en bit ned på djupet. Ja där det inte finns stora stenar och källartrappor så klart!



I odlingslådorna som också finns högst upp på odlingsetagen lade jag i ett lager med trädgårdskompost underst, sedan kogödsel, ett lager tidningspapper igen, ensilage och kogödsel igen. Som en organisk tårta. Överst där kommer jag också lägga matjord för att kunna så.

Kolla in kompostmaskarna!
Komposten var bara delvis nedbruten och det kryllade av röda fina kompostmaskar i den! Tänk vilka skickliga nedbrytare
de är och dessutom är deras avföring prima gödsel!
Runt lådorna och i gångarna mellan odlingsytorna kommer jag att lägga ett lager med träflis när vi så småningom flisar upp sly som kapats i skogen.
Intill lådorna står barnens studsmatta. Runt om allt kommer mer tidningar och flis läggas ut. Sedan kommer jag gräva hål här och var i ytan för plantor av gurka, squash och olika pumpor. Kommer bli kanonbra!

Tänk så fint det kommer att växa på hela odlingsytan nästa år!

 

Vinterodla med Sara Bäckmo

Är det möjligt att odla grönsaker på vintern? Sara Bäckmo visar att det faktiskt går och vill gärna inspirera fler att vinterodla.

Förra söndagen föreläste trädgårdsprofilen Sara Bäckmo i Köinges bygdegård för en stor skara åhörare. Sara är känd för sin egen trädgård som hon kallar för Skillnadens Trädgård där hon för cirka sju år sedan började odla mat och nu kan skörda grönsaker för hela familjens behov året runt.
Sara är journalist och influenser parallellt med sitt författarskap och har hittills skrivit tre böcker om sina odlingar. Den sista boken heter Vinterodling och det var om det hon kommit dit för att berätta mer om.


Sara Bäckmo med sin senaste bok Vinterodling, skörda när det är kallt.
Sara bor med man och fyra barn i byn Bökebacken. Där odlar hon på 500 m² av familjens tomt på 1200 m²  så de har grönsaker året runt.

Att så på vintern
En hel del frön är härdiga och tål att sås på vintern för att sedan ligga snällt och vänta på vårens värme och ljus för att gro. Sara bredsår många grönsaker på vintern vilket går ut på att hon över en förberedd jordyta strösslar ut frön med öppen hand. Skulle jorden vara frusen eller rent av täckt med ett lager snö spelar ingen roll. Däremot kan sådden behöva skyddas mot djur och nyfikna barn!
Tre av hennes favoriter för höstsådd är spenat, vinterportlak och vintersallat. Skulle de gro redan nu måste de skyddas över vintern och under de kallaste månaderna växer de knappt något på grund av att de får för lite ljus.
Den viktigaste bladgrönsaken i Saras trädgård är vintersallat, ofta kallad Mache i butiken. Sås den i juli – augusti kan den skördas hela hösten och vintern då den tål ned till minus 30°.


Nyligen har Nelsson Garden gett ut en kollektion fröer i samarbete med Sara Bäckmo för alla oss som vill odla och skörda året runt.

Näring till jorden
För att grönsakerna ska ha tillgång till näringsrik jord när de ska börja växa prepareras Sara sina odlingsytor för vintersådd nu. Hon gräver bort det översta jordlagret i trädgårdslanden och sedan fyller hon på med organiskt material som exempelvis rens, löv, kompost och gamla växtdelar. Behövs lite extra näring, om det exempelvis är mycket löv, så använder Sara sig av urin eller nässelvatten.
Överst lägger hon tillbaka jorden och gör ytan slät och fin för sådd. På så vis har hon som en nedgrävd kompost och hon använder aldrig djurgödsel.

Tåliga växter får stå kvar

För att kunna skörda många grönsaker även på vintern odlar Sara mycket av sådant som kan stå kvar i landen. Det är ett bra knep för att slippa förvaring och onödig hantering.
Några av de köldtåliga grönsaker som hon har kvar ute på vintern är svartrot, som blir en delikatess att ta till när potatisen börjar tryta, vintermorötter, grönkål av olika slag, palsternacka, vintersallat och purjolök. Purjolöken ’Musselburgh’ har torrare blad tål därför bättre att frysa.

Förbättra ditt odlingsläge

Genom att skydda växterna på olika sätt kan man förbättra odlingsförhållandena med flera odlingszoner. Varje åtgärd kan förbättra din odlingsyta med en zon berättade Sara. Det du kan använda dig av är exempelvis fiberduk, en tunn vit duk som är gjord i ett mycket lätt material och kan läggas direkt över växterna som skydd. Har du därtill en odlingslåda med lock så förbättras din odlingsyta med två zoner. Står lådan dessutom i ett tunnelväxthus så har du med andra ord förbättrat läget med hela tre zoner!

Kvällens summerad
Det är härligt att få inspireras av Sara Bäckmo! Hennes odlingsglädje formligen lyser och det smittar av sig. Föreläsningen var indelad i två delar med fikapaus i mitten. Ett fika som passade alla med morotskaka och chokladboll sötade med agavesirap och dadlar. Kvällen var ett lyckat initiativ av fotografen och entreprenören Linda Tengvall och hennes nättidning DAGG
Många av kvällens besökare köpte med sig fröer och Saras bok om vinterodling hem.  Jag för egen del fick inse att vi har nog med att planera trädgården i år. Men för alla er som vill vinterodla, sätt fart!
Inspireras mer av Saras odlingar och köp hennes böcker här.

Artikeln i sitt originalutförande finns på Falkenbergs Posten.

Goda gojibär

I fjol satte vi en gojibärsbuske. Den planterades tillsammans med en druva och ett taggfritt björnbär, fördelade utmed ladugårdens långsida i söderläge.
Tanken är att alla tre ska få spaljéer att stödja sig mot eftersom även gojibärets grenar blir långa och gängliga, uppemot två meter. Jag tror det blir bra!


Golibärsbusken stod tunn och gles under förra sommaren. I år växte den på sig en anig och bladen fick en grönare färg. Den klarade sig bra trots den heta sommaren och helt utan tilläggsvattning.

Sent om sider började busken att blomma. Underbart ljuplila blommor men som kom jättesent, i början av oktober. Jag hörde mig för bland andra trädgårdsägare och många vittnade om att de aldrig fått frukt på sina gojibuskar och jag tänkte att deras troligen också blommat allt för sent.

Men så härom dagen såg jag plötsligt att busken fått bär! En hel hop med klarröda, små, spolformade bär som lyste mot mig. Så glad jag blev och så lovande att den redan gav så pass många bär.
Kanske har du som jag ätit de små bären torkade från påse?
Jag har alltid gillat dem. De smakar en anings sött med en ovanlig smak, lite som torkat hö. Färska har de en helt annan smak. Friska men med en stark beskhet. 
Jag kan tro att de skulle funka blandade i en smoothie eller som en häftig kontrast i en sallad.
Gojibär, som också kallas bocktörne, är fantastiskt nyttiga. Dess latinska namn är Lycium barbarum där lycium kommer från ordet lykion som betyder tornförsedd växt som ger en läkande saft och barbarum som betyder utländsk.
Bäret kommer ursprungligen från Kina men jag men har numer också spridit sig vilt i Sveriges södra delar.

2 av de bästa multronsorterna

Visst är smultron ljuvliga! Fyllda med sommarsmak och minnen. 
Idag berättar jag om 2 av de bästa smultronsorterna.
Knappast kan man väl ha för mycket av de härliga bären men idag när jag rensade i örtagården fanns det smultron både här och var och jag bestämde mig för att flertalet skulle få byta växtplats.

Smultron
Smultron ingår i släktet Fragaria, där också jordgubbar återfinns och de båda är så kallade skenfrukter. Det innebär att de egentliga frukterna inte är hela det röda bäret vi tänker på utan de små prickar (nötter) som sitter runt bäret och känns i munnen när vi äter dem som pyttesmå frön.
Smultronets vetenskapliga namn är Fragaris vesca där Fragaria kommer från ordet fragum som betyder smultronbär och vesca som betyder ätbar, njutbar. 



Rödluvan
Sorten jag grävde upp heter ’Rödluvan’ och får röda smultron. Det är en så kallad revbildande sort som från moderplantan skickar ut långa trådar där det sedan växer ut ett litet smultronskott som rotar ut. På så vis kan sorten förflyta sig över en stor yta snabbt och därtill ganska obemärkt när den som i min rabatt växer andra växter intill som skymmer den.
Ser man inte upp så kan revbildande smultron faktiskt te sig lite ogräslika i sin vilda framfart.
Min planta satte jag i våras och hade redan förökat sig med ett tiotal småplantor.
Så idag fick de byta plats och ska nu i stället få växa i odlingsetagen vi håller på att göra i ordning. Mellan varje etage blir det branta slänter där den här sortens smultron kommer att passa alldeles utmärkt.

Rügen
En annan sorts smultron heter Rügen och kallas för månadssmultron. Jag tycker att de ger extra mycket smultron (röda) under hela sommaren ända tills kylan sätter in på allvar. Rügen växer kuddformad och får inga revor.
Jag har prövat ett år att så plantor av den. Minns att de var så ynkligt små att jag satte ut dem i rabatten på vinst och förlust när sommaren kom och då tog de fart och växte på sig kanonfint.

Sådda perenner med strålande resultat!

I år var det första året som jag i stor skala satsade på att odla egna perenner.
Det har varit mycket roligt och lärorikt och många har varit förvånansvärt lättodlade.
Tidigare år har jag sått en del plantor men bara i liten skala. Det har helt enkelt inte funnits plats och rätt förutsättningar. Sådden, om den är värmegroende, är förhållandevis lätt och kan göras i inomhustemperatur med extrabelysning men det är efter det, när plantorna kommit upp och vill ha kring 14-16 grader varmt som jag inte haft de möjligheterna.
Men i år gjorde jag i ordning ett odlingsrum i ladugården som höll rätt temperatur och när försommaren kom var flera hundra perenner redo för utplantering.
(Läs mer om stratifiering och värmegroende fröer här och om odlingsrummet här och omskolning av plantor här!)

Ny rabatt och mer Iris
Härom dagen grävde jag om en rabatt som anlades under försommaren i år. De perenner jag sått i den är Echinacea ’Alba’, Nepeta faassenii, Salvia officinalis samt Salvia ’West Friesland’. Gräs som ännu inte syns men finns är de sådda Miscanthus sinensis samt Sorghastrum nutans. Perenner jag fått av goda vänner är Alchemilla mollis, Iris ssp okänd och Geranium phaeum.
Som tur var anlades rabatten alldeles innan värmeböljan med torkan kom så de hade redan hunnit etablerat sig en del vilket blev deras räddning.
Jag tyckte nu att rabatten behövde mer dynamik och bestämde mig för att göra vissa förändringar.

Till vänster fanns redan ett bestånd med Iris. Ett till stod mitt i fånget av Salvia ’West Friesland’ till höger men syntes inte så de flyttades till en bit framför de andra. På så vis kommer de att förstärka varandra i form och dessutom förstärka gräsens spretiga form.
Iris har stora rotstammar som lätt går av vid uppgrävning men de brukar klara det fint ändå. Blir en lite större rotbit kvar i jorden efter uppgrävning så kan det resultera i en n y planta.

Iris lansettlika blad matchar gräset som nästa år kommer hinna växa på sig.
Tips! När du planterar Iris så tänk på att plantera dem åt samma håll. De syns ha en bak och framsida kan man säga och ser fina ut att planteras med bågformen från dig.

Nepeta och Echinacea
I mitten syns Echinacea ’Alba’. Där ville jag få ett maffigare intryck av dem och började med att gräva upp flera fina exemplar av Nepeta faassenii för att skapa plats. 
Kolla in så fina stora plantor det blivit av Nepeta! Maffiga! De fick nu byta plats och fylla ut mot berget bakom Buxusplantorna, allt för att minimera ogräsrensning.
Nepeta täcker marken bra och plantorna har blommat oavbrutet hela sommaren med ljuslila blommor.
Framför gruppen med Echinacea planterades fler av samma sort in som växt på en annan plats där det var för torrt. Echinacea är vackra i knoppstadiet, i blom och överblommade. De trivs i god trädgårdsjord i full sol. Hamnar de för torrt står de nästa stilla i växten, får de för skuggigt riskerar de att dö bort.
På senare tid så ha det kommit många fantastiska färger av Echinacea. Generellt verkar det tyvärr som om de nyare sorterna inte blir lika långlivade som de gamla beprövade. Perenner betyder inte alltid länge återkommande.

Echinacea ’Alba’ får vacker höstfärg på bladen och tuffa mörka, bolliga fröställningar.
Tips! Om du har Echinacea i frö så passa på at ta egna frön för att så nästa år!

Salvia officinalis med silvriga blad
I rabatten står det också ett antal Salvia officinalis. För att öka effekten av dem grävdes även här några Nepeta bort och fick byta plats med Salvia som hamnat i skym undan.
Nu syns de som ett grått stråk genom rabatten och tar upp bergets gråa färg.

Silvrig salvia med de grågröna bladen av nepeta som granne.
Tips! Ta blad av Salvia Officinalis i varmt vatten och drick som te vid halsont och heshet. 

Nu ser jag fram emot att se hur allt växer på sig till nästa år. De som mest kommer att urskilja sig är gräsen som ännu inte syns

Så här blev planteringen efteråt.
Nästa bild visar vita inramningar runt de ändrade fälten och vit/bruna skisser där gräsen kommer att sticka upp.

Det är roligt att kunna ändra och testa nya kombinationer.

Nästa år blir det mera frösådd och jag har redan börjat skriva upp vilka sorter jag vill pröva! Många prydnadsgräs kommer det att bli och en hel del perenner.
Jag ska också testa att stratifiera frön ute i vinter i stället för i kylskåp. Då gäller det att komma ihåg att vattna sådden under torra och soliga perioder.