Vinterodla med Sara Bäckmo

Är det möjligt att odla grönsaker på vintern? Sara Bäckmo visar att det faktiskt går och vill gärna inspirera fler att vinterodla.

Förra söndagen föreläste trädgårdsprofilen Sara Bäckmo i Köinges bygdegård för en stor skara åhörare. Sara är känd för sin egen trädgård som hon kallar för Skillnadens Trädgård där hon för cirka sju år sedan började odla mat och nu kan skörda grönsaker för hela familjens behov året runt.
Sara är journalist och influenser parallellt med sitt författarskap och har hittills skrivit tre böcker om sina odlingar. Den sista boken heter Vinterodling och det var om det hon kommit dit för att berätta mer om.


Sara Bäckmo med sin senaste bok Vinterodling, skörda när det är kallt.
Sara bor med man och fyra barn i byn Bökebacken. Där odlar hon på 500 m² av familjens tomt på 1200 m²  så de har grönsaker året runt.

Att så på vintern
En hel del frön är härdiga och tål att sås på vintern för att sedan ligga snällt och vänta på vårens värme och ljus för att gro. Sara bredsår många grönsaker på vintern vilket går ut på att hon över en förberedd jordyta strösslar ut frön med öppen hand. Skulle jorden vara frusen eller rent av täckt med ett lager snö spelar ingen roll. Däremot kan sådden behöva skyddas mot djur och nyfikna barn!
Tre av hennes favoriter för höstsådd är spenat, vinterportlak och vintersallat. Skulle de gro redan nu måste de skyddas över vintern och under de kallaste månaderna växer de knappt något på grund av att de får för lite ljus.
Den viktigaste bladgrönsaken i Saras trädgård är vintersallat, ofta kallad Mache i butiken. Sås den i juli – augusti kan den skördas hela hösten och vintern då den tål ned till minus 30°.


Nyligen har Nelsson Garden gett ut en kollektion fröer i samarbete med Sara Bäckmo för alla oss som vill odla och skörda året runt.

Näring till jorden
För att grönsakerna ska ha tillgång till näringsrik jord när de ska börja växa prepareras Sara sina odlingsytor för vintersådd nu. Hon gräver bort det översta jordlagret i trädgårdslanden och sedan fyller hon på med organiskt material som exempelvis rens, löv, kompost och gamla växtdelar. Behövs lite extra näring, om det exempelvis är mycket löv, så använder Sara sig av urin eller nässelvatten.
Överst lägger hon tillbaka jorden och gör ytan slät och fin för sådd. På så vis har hon som en nedgrävd kompost och hon använder aldrig djurgödsel.

Tåliga växter får stå kvar

För att kunna skörda många grönsaker även på vintern odlar Sara mycket av sådant som kan stå kvar i landen. Det är ett bra knep för att slippa förvaring och onödig hantering.
Några av de köldtåliga grönsaker som hon har kvar ute på vintern är svartrot, som blir en delikatess att ta till när potatisen börjar tryta, vintermorötter, grönkål av olika slag, palsternacka, vintersallat och purjolök. Purjolöken ‘Musselburgh’ har torrare blad tål därför bättre att frysa.

Förbättra ditt odlingsläge

Genom att skydda växterna på olika sätt kan man förbättra odlingsförhållandena med flera odlingszoner. Varje åtgärd kan förbättra din odlingsyta med en zon berättade Sara. Det du kan använda dig av är exempelvis fiberduk, en tunn vit duk som är gjord i ett mycket lätt material och kan läggas direkt över växterna som skydd. Har du därtill en odlingslåda med lock så förbättras din odlingsyta med två zoner. Står lådan dessutom i ett tunnelväxthus så har du med andra ord förbättrat läget med hela tre zoner!

Kvällens summerad
Det är härligt att få inspireras av Sara Bäckmo! Hennes odlingsglädje formligen lyser och det smittar av sig. Föreläsningen var indelad i två delar med fikapaus i mitten. Ett fika som passade alla med morotskaka och chokladboll sötade med agavesirap och dadlar. Kvällen var ett lyckat initiativ av fotografen och entreprenören Linda Tengvall och hennes nättidning DAGG
Många av kvällens besökare köpte med sig fröer och Saras bok om vinterodling hem.  Jag för egen del fick inse att vi har nog med att planera trädgården i år. Men för alla er som vill vinterodla, sätt fart!
Inspireras mer av Saras odlingar och köp hennes böcker här.

Artikeln i sitt originalutförande finns på Falkenbergs Posten.

Goda gojibär

I fjol satte vi en gojibärsbuske. Den planterades tillsammans med en druva och ett taggfritt björnbär, fördelade utmed ladugårdens långsida i söderläge.
Tanken är att alla tre ska få spaljéer att stödja sig mot eftersom även gojibärets grenar blir långa och gängliga, uppemot två meter. Jag tror det blir bra!


Golibärsbusken stod tunn och gles under förra sommaren. I år växte den på sig en anig och bladen fick en grönare färg. Den klarade sig bra trots den heta sommaren och helt utan tilläggsvattning.

Sent om sider började busken att blomma. Underbart ljuplila blommor men som kom jättesent, i början av oktober. Jag hörde mig för bland andra trädgårdsägare och många vittnade om att de aldrig fått frukt på sina gojibuskar och jag tänkte att deras troligen också blommat allt för sent.

Men så härom dagen såg jag plötsligt att busken fått bär! En hel hop med klarröda, små, spolformade bär som lyste mot mig. Så glad jag blev och så lovande att den redan gav så pass många bär.
Kanske har du som jag ätit de små bären torkade från påse?
Jag har alltid gillat dem. De smakar en anings sött med en ovanlig smak, lite som torkat hö. Färska har de en helt annan smak. Friska men med en stark beskhet. 
Jag kan tro att de skulle funka blandade i en smoothie eller som en häftig kontrast i en sallad.
Gojibär, som också kallas bocktörne, är fantastiskt nyttiga. Dess latinska namn är Lycium barbarum där lycium kommer från ordet lykion som betyder tornförsedd växt som ger en läkande saft och barbarum som betyder utländsk.
Bäret kommer ursprungligen från Kina men jag men har numer också spridit sig vilt i Sveriges södra delar.

2 av de bästa multronsorterna

Visst är smultron ljuvliga! Fyllda med sommarsmak och minnen. 
Idag berättar jag om 2 av de bästa smultronsorterna.
Knappast kan man väl ha för mycket av de härliga bären men idag när jag rensade i örtagården fanns det smultron både här och var och jag bestämde mig för att flertalet skulle få byta växtplats.

Smultron
Smultron ingår i släktet Fragaria, där också jordgubbar återfinns och de båda är så kallade skenfrukter. Det innebär att de egentliga frukterna inte är hela det röda bäret vi tänker på utan de små prickar (nötter) som sitter runt bäret och känns i munnen när vi äter dem som pyttesmå frön.
Smultronets vetenskapliga namn är Fragaris vesca där Fragaria kommer från ordet fragum som betyder smultronbär och vesca som betyder ätbar, njutbar. 



Rödluvan
Sorten jag grävde upp heter ‘Rödluvan’ och får röda smultron. Det är en så kallad revbildande sort som från moderplantan skickar ut långa trådar där det sedan växer ut ett litet smultronskott som rotar ut. På så vis kan sorten förflyta sig över en stor yta snabbt och därtill ganska obemärkt när den som i min rabatt växer andra växter intill som skymmer den.
Ser man inte upp så kan revbildande smultron faktiskt te sig lite ogräslika i sin vilda framfart.
Min planta satte jag i våras och hade redan förökat sig med ett tiotal småplantor.
Så idag fick de byta plats och ska nu i stället få växa i odlingsetagen vi håller på att göra i ordning. Mellan varje etage blir det branta slänter där den här sortens smultron kommer att passa alldeles utmärkt.

Rügen
En annan sorts smultron heter Rügen och kallas för månadssmultron. Jag tycker att de ger extra mycket smultron (röda) under hela sommaren ända tills kylan sätter in på allvar. Rügen växer kuddformad och får inga revor.
Jag har prövat ett år att så plantor av den. Minns att de var så ynkligt små att jag satte ut dem i rabatten på vinst och förlust när sommaren kom och då tog de fart och växte på sig kanonfint.

Sådda perenner med strålande resultat!

I år var det första året som jag i stor skala satsade på att odla egna perenner.
Det har varit mycket roligt och lärorikt och många har varit förvånansvärt lättodlade.
Tidigare år har jag sått en del plantor men bara i liten skala. Det har helt enkelt inte funnits plats och rätt förutsättningar. Sådden, om den är värmegroende, är förhållandevis lätt och kan göras i inomhustemperatur med extrabelysning men det är efter det, när plantorna kommit upp och vill ha kring 14-16 grader varmt som jag inte haft de möjligheterna.
Men i år gjorde jag i ordning ett odlingsrum i ladugården som höll rätt temperatur och när försommaren kom var flera hundra perenner redo för utplantering.
(Läs mer om stratifiering och värmegroende fröer här och om odlingsrummet här och omskolning av plantor här!)

Ny rabatt och mer Iris
Härom dagen grävde jag om en rabatt som anlades under försommaren i år. De perenner jag sått i den är Echinacea ‘Alba’, Nepeta faassenii, Salvia officinalis samt Salvia ‘West Friesland’. Gräs som ännu inte syns men finns är de sådda Miscanthus sinensis samt Sorghastrum nutans. Perenner jag fått av goda vänner är Alchemilla mollis, Iris ssp okänd och Geranium phaeum.
Som tur var anlades rabatten alldeles innan värmeböljan med torkan kom så de hade redan hunnit etablerat sig en del vilket blev deras räddning.
Jag tyckte nu att rabatten behövde mer dynamik och bestämde mig för att göra vissa förändringar.

Till vänster fanns redan ett bestånd med Iris. Ett till stod mitt i fånget av Salvia ‘West Friesland’ till höger men syntes inte så de flyttades till en bit framför de andra. På så vis kommer de att förstärka varandra i form och dessutom förstärka gräsens spretiga form.
Iris har stora rotstammar som lätt går av vid uppgrävning men de brukar klara det fint ändå. Blir en lite större rotbit kvar i jorden efter uppgrävning så kan det resultera i en n y planta.

Iris lansettlika blad matchar gräset som nästa år kommer hinna växa på sig.
Tips! När du planterar Iris så tänk på att plantera dem åt samma håll. De syns ha en bak och framsida kan man säga och ser fina ut att planteras med bågformen från dig.

Nepeta och Echinacea
I mitten syns Echinacea ‘Alba’. Där ville jag få ett maffigare intryck av dem och började med att gräva upp flera fina exemplar av Nepeta faassenii för att skapa plats. 
Kolla in så fina stora plantor det blivit av Nepeta! Maffiga! De fick nu byta plats och fylla ut mot berget bakom Buxusplantorna, allt för att minimera ogräsrensning.
Nepeta täcker marken bra och plantorna har blommat oavbrutet hela sommaren med ljuslila blommor.
Framför gruppen med Echinacea planterades fler av samma sort in som växt på en annan plats där det var för torrt. Echinacea är vackra i knoppstadiet, i blom och överblommade. De trivs i god trädgårdsjord i full sol. Hamnar de för torrt står de nästa stilla i växten, får de för skuggigt riskerar de att dö bort.
På senare tid så ha det kommit många fantastiska färger av Echinacea. Generellt verkar det tyvärr som om de nyare sorterna inte blir lika långlivade som de gamla beprövade. Perenner betyder inte alltid länge återkommande.

Echinacea ‘Alba’ får vacker höstfärg på bladen och tuffa mörka, bolliga fröställningar.
Tips! Om du har Echinacea i frö så passa på at ta egna frön för att så nästa år!

Salvia officinalis med silvriga blad
I rabatten står det också ett antal Salvia officinalis. För att öka effekten av dem grävdes även här några Nepeta bort och fick byta plats med Salvia som hamnat i skym undan.
Nu syns de som ett grått stråk genom rabatten och tar upp bergets gråa färg.

Silvrig salvia med de grågröna bladen av nepeta som granne.
Tips! Ta blad av Salvia Officinalis i varmt vatten och drick som te vid halsont och heshet. 

Nu ser jag fram emot att se hur allt växer på sig till nästa år. De som mest kommer att urskilja sig är gräsen som ännu inte syns

Så här blev planteringen efteråt.
Nästa bild visar vita inramningar runt de ändrade fälten och vit/bruna skisser där gräsen kommer att sticka upp.

Det är roligt att kunna ändra och testa nya kombinationer.

Nästa år blir det mera frösådd och jag har redan börjat skriva upp vilka sorter jag vill pröva! Många prydnadsgräs kommer det att bli och en hel del perenner.
Jag ska också testa att stratifiera frön ute i vinter i stället för i kylskåp. Då gäller det att komma ihåg att vattna sådden under torra och soliga perioder.

Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, “brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas “no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

Prickla småplantor

Nu är det bråda tider i odlingsrummet där mina frösådder står på tillväxt.
Allt har tagit sig fint och just nu i dagarna arbetar jag med att skola om de små plantorna, eller prickla som det heter när man planterar om frösådd.


På bilderna Agastatche, anissisop som var de senaste att planteras om. I det här fallet var några så små att jag satte ihop flera tillsammans i en ny kruka. När de växt på sig kommer även de att planteras var för sig.
Så här fort går det att prickla en planta!
I dagens inlägg i nätmagasinet DAGG berättar jag mer om prickling av plantor och hur jag använder den fiffiga prickepinnen. Med det inlägget kommer jag sluta skriva där och i fortsättningen hittar ni tips och odlingsråd här på hemsida i stället.

Välkommen att följa med i en vår fylld av trädgårdsplanering, föreläsningar, sådder, plantskötsel och iordningställande av en trädgård som just nu är uppgrävd och fylld av jordhögar.

Långlivad basilika

En kruka köpt basilika fångar morgonens strålar. 
Visste du att om du alltid sparar några blad nedtill så kan basilika fortsätta att växa?
Om det är ditt mål så plantera om den i porös planteringsjord i en något större kruka. Vattna underifrån för det är de vana från odlingen och har därför många sugrötter i krukans botten. 
Basilika är en perfekt krydda att odla under sommarhalvåret så har du som jag just inhandlat en är det rätt tid att satsa på att ha den länge.
Basilika trivs i ett soligt fönster. I växthus på sommaren går också fint och utomhus när det är riktigt varmt och gott.
När jag lärde mig om basilika fick jag höra att “Basilika vill växa ute när du vill sova ute under bar himmel” och det är inte ofta kan jag lova. Så i och med det förstod jag hur känslig den är för kyla och dåligt väder.

Odla chili!

Vill du odla chili? Gör det! Det är i regel lätt att få chili att gro och du får riklig avkastning. Dessutom finns det så många spännande sorter att välja bland!

I helgens inlägg i Magasin DAGG berättar jag om hur jag odlar chili och om de två sorter jag odlar i år Capsicum chinense ‘Habanero’ och Capsicum chuínense ‘White But Jolokia’, heta sorter med ursprung från från Indien.

Huset tar form och i ladugården är växtrummet färdigt!

Nu går det undan med huset och idag började Boketuns Bygg att sätta in fönstren på nedervåningen. Fönster är verkligen husets ögon och det var underbart att se förvandlingen!

På baksidan är ännu bara ett fönster insatt, tvättstugefönstret. De på den gamla delen ska fönstren bytas när brädfodringen görs om. Även taket på den gamla delen kommer att bytas.
Entrén på baksidan blir vår groventré med en hall där det finns plats för arbetskläder. 
Det lilla fönstret på kortsidan är till toalett och dusch. Det blir perfekt att kunna hoppa direkt i duschen och slippa gå in i övriga huset i smutsiga kläder!


På husets framsida sätts det stora glaspartiet på plats. Byggdörren kommer att bytas till dubbla glasdörrar och utanför blir det en altan.
Det bästa av allt blir att kunna se ut, ner över åkrarna från fönstren. En härlig vy! Tacksam för bönder som ger oss det öppna landskapet.


Redan nu är det en härlig känsla av ljus i hela köket, även i den gamla delen.
Inom en snar framtid kommer väggen närmast kameran rivas och köket öppnas upp.


I ladugården har jag äntligen fått en hyfsat jämn temperatur kring 14-19 grader och de första frösådderna har idag fått flytta ut. Nu ska jag införskaffa en timer så ljuset går på regelbundet och inte glöms bort.
Några plantor har sträckt sig lite väl långt på tunna stjälkar. Det blir lätt så när de står för varmt och med för lite ljus för trots extrabelysningen jag haft så räcker det inte till. Men nu kommer de lugna sig i växten när de får det svalare.
Diverse perenner och örter men också chili som kommit upp fint har nu fått byta växtplats.
Underbart att ha odlingsrummet igång!!

2 enkla tips hur du sår perenner!

Olika frön har olika betingelser för att kunna gro. Vissa vill ha det mörkt andra ljust, vissa vill ha det varm andra kallt. Det är lite trixigt men också ofantligt roligt att klara av det och få tillfredsställelsen att se frön gro! Jag känner mig lika stolt varje gång. Som en frömamma till mina små plantor.
I dagens blogginlägg i nätmagasinet DAGG kan du läsa mer om hur olika typer av sådd går till. Här är en film om hur jag stratifierar mina fröer i år.

Vid sådd av fröer som ska gro i inomhustemperatur brukar jag fylla krukorna i två lager. Överst en näringsfattig jord för fröna att gro i och när rötterna växer på sig når de ned till den mer näringsrika jorden. På så vis kan de växa lite längre i samma kruka innan det är dags för omplantering och de små plantorna blir lättare att hantera.
Titta på filmen nedan för att se hur jag gör!

Färdigpreparerade krukor.
Det är något begärligt med sådd för när jag sår vill jag alltid så mer och fler. Jag har nu sått 22st olika sorters perenner och örter i totalt 44st krukor och 20st olika fröer är i kylen för stratifiering. Tar sig tio (ja jag sår dem i regel lite för tätt) i varje kruka och påse så blir det sammanlagt 640st plantor. Oj då!! Tur jag har ett helt rum att breda ut mig i och framförallt så har jag en hel trädgård som ska få ta form och blomstra.

När frösådden är klar häller jag vatten i botten av tråget så småkrukorna kan suga upp vattnet underifrån. Enklast är att känna på krukans vikt före och efter vattning för att veta om den är genomfuktad eller inte. Med ett lätt finger känner jag efter så att även ytan är lätt fuktig och fröna kan gro.
Sedan ställer jag sådderna ljust och varmt, med ett genomskinligt lock över där luft kan cirkulera, inomhus, tills de gror. Det känns lika spännande varje gång!
Dags nu att röja ur odlingshyllan jag har på övervåningen så jag slipper fylla alla fönster med sådder.