21 feb Fruset vatten

Veckans Deboras Gröna i Falkenbergs Posten

Sverige, ett härligt och mycket långt land med varierande väderlek och temperatur.
Högt uppe i Jukkasjärvi, är det så kallt att man varje år kan bygga ett helt hotell av is.
Det är en besynnerlig tanke att det ens är möjligt att av is kunna konstruera något sådant.
Halland, betydligt varmare plats, men detta till trots kan det kännas som istiden kommit när vintern håller sitt fasta grepp.
Men förutom halkan och fastfrusna bildörrar finns det mycket som är härligt med is!

Vad vore skridskor utan is?
Tänk den lilla tjärnen strax intill skogen, vid ängarnas där korna betade, den tjärnen med mörkdjupt vatten som på vintern frös till blankis, den där man som barn styltade fram med osäkra skär.  Ibland ett tunt täcke nysnö där medarna gjorde slingrande ränder, ibland djupsnö som skottades i roliga gångar för skridskotafatt.
Vad vore de minnena utan is?

Vad vore vintern utan is?
Tänk den där allén, den där de gamla björkarna växt sig knotiga och vindpinade över vägen. De björkarna som slog ut i ett överdåd av lindblomsgrönt och hälsade våren med taltrasten sjungande sin glada drill. De björkarna med tjocka skrovliga stammar som sträckte sig uppåt och utåt med de allra tunnaste och skiraste grenverken som kalla februaridagar var klädda i sagolik frostskrud. Vad hade den allén varit utan is?

Is på sjöar, vattendrag och hav fryser på olika sätt och har haft många olika namn.
WMO, den Meteorologiska världsorganisationen,
har kommit överens om några namn som ska vara gällande för att passa internationellt.

Nyis
Den första isen som bildas på stilla vatten kallas nyis.
Det är en tunn och genomskinlig is som ofta ser blank ut.

Fast is
När isen blir tjockare och ogenomskinlig kallas den för fast is.
Den kan bestå både av att sjöisens kärnis och snö som smält och frusit fast ovanpå isen.
Det är stora sammanhängande sjok av is som ligger stilla.

Pannkaksis
Framförallt längsmed Västkusten sker detta fenomen att vattnet fryser på flera meters djup mellan två vattenskikt som skiljer sig i salthalt och temperatur.
Det frysta bräckta vattnet kommer upp till ytan med plaskande läten
i platta iskakeformationer.

Issörja
I vatten som är i rörelse fryser iskristallerna som bildas vid ytan inte ihop
utan är i cirkulation. När iskristallerna blir allt fler och klumpar ihop sig
bildas det som kallas för issörja vilket gör att vattnet inte kan röra sig
lika mycket längre och viss isbildning kan ske.

Källa: www.smhi.se,  Is till havs, en intressant sida för den som vill veta mer om is eller söka annan information om väder, vatten och vind.

Krönikan i sitt rätta utförande återfinns på Falkenbergs Posten