19 nov Klippa gängliga pelargoner

Klippa pelargoner är suveränt att göra på våren när ljuset tilltagit och tillväxten sker snabbare. Hos oss står pelargonerna i ett burspråk med ljus från tre håll så jag vet att det funkar att klippa dem även nu på hösten.



En meter pelargon
I år kom mina Mårbackapelargoner upp i rekordhöjd efter att de klippts ned i vanlig ordning i våras. När de var nyinköpta för några år sedan var de låga och kompakta men troligen berodde det på att de blivit retarderade innan köpet. Läs mer om vad det innebär här.

Långt in på höstkanten såg pelargonerna frodiga ut trots den höga höjden men i takt med det avtagande ljuset har de nu börjat att se allt glesare ut. Ingen prydnad alls så nu var det dags för en rejäl nedklippning.

Några blad kvar
Bäst är det att lämna kvar några blad på varje stam som kan fortskrida fotosyntesen och på så vis dra igång ny tillväxt men det var inte alla stammar som hade blad nedtill längre.
Efter nedklippningen fick både burspråket och jag en lite chock över det nakna intrycket men jag vet att pelargonerna snart är fina igen. Blomningen kan utebli en tid på grund av att det är för mörkt men nya blad kommer de att få. 
Allra bäst är det att klippa ned pelargoner på våren när ljuset tilltar men eftersom vårat burspråk släpper in ljus från tre håll klipper jag mina pelargoner när helst det behövs och vet att det går bra. Ofta blir det en gång på hösten och en gång på våren. 

Jag klipper alldeles ovanför en så kallad nod, där blad växer ut. 

Lite ”nakenchock” när pelargonerna blir så här små.

Sticklingar
När jag klipper ned mina pelargoner passar jag alltid på att ta sticklingar. Det är dock ett litet dilemma nu på tillgång och efterfrågan eftersom det är långt till nästa sommar och det är med tanke på utplantering jag vill ha fler plantor. Pelargoner trivs ypperligt ute under sommarhalvåret och blir jättefylliga och fina.
När jag får så många nya plantor nu betyder det att jag måste ha plats för dem inomhus. 

Jag tar både toppsticklingar och mittsticklingar. 
Toppsticklingar är den översta delen av en stam. De ska inte vara för mjuka och inga blomknoppar får vara kvar. Blommor stjäl alldeles för mycket näring från den lilla sticklingen som till en början inte har några rötter.
De stammar som är långa kan med fördel bli till flera sticklingar. 
På varje stickling sparar jag ett par-tre blad överst. Resten dras försiktigt bort och sticklingens nedersta del klipps alldeles under ett bladfäste.

Sticka sticklingar
Sticklingarna brukar jag göra cirka 10 cm långa och sticka direkt i såjord. (Sticka sticklingar kallas det för när sticklingen sticks ned i odlingssubstratet.) Det verkar som att sticklingar tar sig bäst om de sätts utmed kanten på en kruka så jag sätter dem som en ring. Sedan vattnas krukorna och ställs ljust och varmt, i inomhusvärme.
Ibland faller blad av och det kan ta tid för sticklingen att visa tillväxt med så länge den är grön finns det hopp. 
En stickling har en hel del lagrad energi så trots att det kommer nya blad behöver det inte betyda att den fått rötter. Avvakta med att störa den lilla nya plantan med omplantering.