Täck jorden, annars gör den det själv.

Vill du bespara dig rensning i trädgårdslanden så är täckning det enda alternativet där jorden står bar. I år täcker jag jorden på olika sätt.

I helgen har våra odlingsytor fixats.
Först ut var odlingen som är bakom ladugården. Där växer nu framförallt bär och rabarber som flyttades dit vid utgrävningen för huset.
Hallonen står i två rader och med tiden ska de få en annan plats men då vi fick dem till skänks i fjol och då jag vet hur goda bär de ger behövde de få komma ned i jorden.

Brunnen gödsel
I år har vi fullt upp med hus och anläggning av trädgård och mycket lite tid för odling och rensning. Jag har verkligen längtat till odlingssäsongen så i år behöver jag förenkla arbetet så mycket som går och det bästa är att täcka jorden så den slipper täcka sig själv med ogräs. Min första tanke var att lägga ensilage mellan hallonen som täckmaterial och näring men eftersom vi fått hästgödsel från en granne tänkte jag om.

Jag lade först ett tjockt lager tidningspapper i gångarna. Sedan hjälpte min yngsta till med att ösa på hästgödsel så det blev ett jämt lager. Oj så duktig hon var! Grepen var tung och värmen påtaglig men hon tyckte det var roligt.

Färsk gödsel är till en början svår för växterna att ta till sig näring från för den behöver i sig näring till starten av själva nedbrytningen. Dessutom kan den bli för stark för växterna. I regel låter man den därför ligga i en hög och, som det kallas, ”brinna” i ett till två år innan den används.
Brinna kallas det för när halmen och hästbajset bryts ned blir det väldigt varmt i en gödselstack. Den värmen kan man ta tillvara om man vill odla tidigt på vårvintern i en så kallad varmbänk. Där fungerar hästgödselns värme som ett element och värmer sådden.
Efter att gödseln fått ligga ett år kallas den för brunnen och ju längre tid som går desto finare blir den i strukturen.

Flis tar kväve
Ovanpå gödseln öste jag träflis som vi har så välsignat mycket av sedan skogen gallrades i fjol.
Träflisen har knappt påbörjat sin nedbrytning och när den nu gör det så kommer det att gå åt en hel del kväve eftersom den i sig själv inte har det. Min tanke här är att det blir ett givande och tagande av näringsämnen och eftersom allt ligger på tidningspapper som också ska brytas ned kommer allt att undan för undan brytas ned och gödseln kommer långsamt att läcka ut till hallonen, utan att riskera att bli för starkt. Ett sätt att långsamt jordförbättra.

Täcka med markduk
På andra sidan vägen, mittemot gården har jag fått låna en bit åkermark av en granne. Stycket är stort och fyllt av möjligheter med också ogräs. Efter plöjning och fräsning kommer det gräs överallt och det skulle inte ge grödorna en chans att ta sig.
Att jordfräsa är ingen fördel för jorden men efter plöjningen var grästorvorna för stora att ta i tu med så de behövde finfördelas för att jag framgent ska ha en chans att rensa bort dem mellan plantorna.
(Det går att täcka ett stycke jord så man helt slipper fräsa och gräva, som jag inte kommer att gå in på här men som kallas ”no digging garden”, men det hade jag inte möjlighet och tid att göra i år.)

Jag har nu prövat att lägga duk mellan raderna där jag ska så. Den här kallas för barkduk, är svart och av ett tygliknande material som inte rispar upp sig vid klippning. Hoppas att den kommer att ligga kvar och ge en viss hjälp mot ogräsets framfart trots att det inte är så breda bitar. 
Här ska jag odla bönor, ärtor, svartkål, lök med mera. Mums!

Obs!
Barkduk har en matt yta och används ofta under bark i planteringar. Den är hållbar och lätt att klippa i önskad storlek. Dock gör dess matta yta att ogräs som kommer ovan i från kan fästa sina rötter i duken. Det blir inget problem om du som jag bara ska täcka med den under en säsong men under bark i en plantering kan det bli lite trixigare att rensa med tiden. Därför brukar jag rekommendera att marken först rensas ogräsfri och sedan bara täcks med bark.

No Comments

Post A Comment