24 mar Omskolning av småplantor

Nu är det trångt bland sådderna och dags att plantera om! De fina små plantorna behöver mer utrymme och får var sin kruka. 

Omplantering är ett kärt besvär som är ganska tidskrävande. Dessutom inser jag att det måste inhandlas fler lysrörsarmaturer och byggas nya hyllor när åtta krukor salviaplantor plötsligt blir 81st(!) omplanterade. Troligen är det både Salvia Caradonna och Salvia officinalis men efersom jag märkt några krukor fel får tiden utvisa det.
Till mina odlingar använder jag helt vanliga lysrör. En odlarvän till mig sa för länge sedan att det går bra och hittills tycker jag att de funkar fint. Ljuset är tänt länge via en timer, 16 timmar/dygn.

Salvia, Nepeta, Agastache, Hyssopus med fler trängs med varandra men de är knubbiga och fina. Förutom nepetorna. De hann ränna iväg lite på höjden innan jag tog ut dem till det svalare odlingsrummet (mellan 14-16 grader), men de har ändå tagit sig fint.
Orsaken till att jag kan ha dem så pass länge i samma kruka utan att de får näringsbrist beror på att jag fyller såkrukorna med 2/3 vanlig planteringsjord och lägger såjord bara på toppen. Då har fröna näringsfattig jord att gro i och när rötterna utvecklas når de ned i den mer näringsrika planteringsjorden. Dessutom har de blivit gödselvattnade med Algomin när de kommit igång ordentligt.
Men nu behöver de få var sin kruka och fortsätta sin utveckling.
När jag planterar om så gör jag på följande vis:
Jag tar planteringsjord och myllar runt i den med händerna för att ta fördela stora klumpar och ta bort för stora delar bark. 

Jag ställer upp ett helt gäng med småkrukor intill varandra och fyller i planteringsjord i dem. Jag ”öser” över jorden så krukorna fylls med luftig jord utan att packa den.
Sedan tar jag krukan med plantor och håller ena handen över/mellan plantorna och vänder den upp och ned. Några klapp i krukans botten brukar räcka för att jord- och rotklumpen ska lossna. 

Här planterar jag om Salviaplantor.

Försiktigt skingrar jag loss de ömtåliga plantornas rötter från varandra. Det gäller att inte råka trycka ihop de små stjälkarna!
Om plantorna är mycket små är det en god idé att hålla i ett blad när man handskas med dem för att undvika att ta på de små sytrådstunna stjälkarna.

Efter en stund får man upp tempot och så länge allt är förberett kan många plantor skolas om på kort tid. Skola om småplantor kallas också för att prickla.
När plantorna är omplanterade ställer jag dem i ett tråg och vattnar underifrån. Gång på gång lyfter jag på krukorna för att känna om de blivit genomfuktade, annars häller jag på lite mer vatten i tråget.
Orsaken att krukor kan vattnas underifrån beror på något som kallas för kapillärkraft. Mellan de små jordpartiklarna bildas tomrum som små banor och det är i dem som vattnet kommer att sträva uppåt och på så vis blir jorden fuktad.

Nu har plantorna alla förutsättningar för att fortsätta sin utveckling. När jag ser att de kommit igång igen efter omplanteringen gödselvattnar jag dem regelbundet med en svag näringslösning.