11 dec Inte bara grönkål

Veckans Deboras Gröna bjuder på annorlunda kål.

I Norrland åt jag aldrig grönkål.
Det fanns ingen tradition som här med den gröna vackert krusade delikatessen.
Ganska märkligt eftersom den är så god, går lätt att odla och klarar kylan så bra.
Själv gillar jag kål i alla former, rå, kokt, stuvad och stekt och när jag numer räknar mig som Falkenbergsbo är jag sedan länge helt och totalt förlorad i den ljuvligt lena julgrönkålen som serveras lite då och då hos oss till allehanda rätter under hela året och även mitt i sommaren om andan faller på och det råkar finns någon kål kvar i frysen.
På grund av att kål finns i så många olika sorter och utseenden skiftar såklart också resultaten efter tillredningen kolossalt. Tänk er en krispig råkostsallad med vitkål i tunna strimlor som säkert många av oss minns från skolmatsalen, då blandad med lingon till en sallad.
Om vi går ifrån huvudkålen och alla fina sorter där vill jag såhär i jultid passa på att lyfta fram bladkålen lite extra, för bladkål är verkligen så mycket mer än bara den klassiska grönkålen. Dessutom är de mycket dekorativa även där de står innan skörd och trivs ypperligt i de halländska salta vindarna.
Kanske kan det bli den nya trenden i kökslanden till nästa år?

Nero Di Toscana
Den här kålen är en svartkål som blir en drygt femtio centimeter hög planta och sträcker sig uppåt med sina långa, buckliga, mörkt svartgröna blad, till utseendet lik en minipalm. Kanske är det därför den gammalt tillbaka kallats för palmkål. Växten har anor i Sverige sedan artonhundratalet och har nu fått en comeback lätt kokt, fräst eller gräddstuvad.

Red Russian
En grönkål helt olik den vanliga. Red Russian har vackert grönlila blad med violetta nerver och stjälkar och djupt flikade kanter. Plantan blir cirka femtio centimeter och tål en hel del vinterkyla.
Tillagas även den på olika sätt och har en fräsch kålsmak. De nya skotten är goda råa medan stora blad blir aningens läderartade.

Black Frill
En ovanlig kål som har ett mycket spektakulärt utseende med sina ytterst smala, lätt krusade blad som i princip bara består av en mittnerv med små bladflikar.
Plantan kan bli över åttio centimeter hög och tål även den en hel del kyla.
Bladen är läckra som dekoration eller smörstekta och saltade, krispiga och begärliga.

Krönikan i sitt originalutförande återfinns på Falkenbergs Posten.